Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

The Swedish state and educational system are secular, so to say they do not depend on the former protestant state church anymore. Many people in Sweden are also secular. Even so, in school teachers meet students with a religious faith. The purpose of this study is to examine how teachers without a religious belonging experience the encounter with religious students. The method used was semistructured interviews with five teachers in a upper secondary school in a multicultural suburb of Stockholm.

The Swedish state and educational system are secular, so to say they do not depend on the former protestant state church anymore. Many people in Sweden are also secular. Even so, in school teachers meet students with a religious faith. The purpose of this study is to examine how teachers without a religious belonging experience the encounter with religious students. The method used was semistructured interviews with five teachers in a upper secondary school in a multicultural suburb of Stockholm.

The Swedish state and educational system are secular, so to say they do not depend on the former protestant state church anymore. Many people in Sweden are also secular. Even so, in school teachers meet students with a religious faith. The purpose of this study is to examine how teachers without a religious belonging experience the encounter with religious students. The method used was semistructured interviews with five teachers in a upper secondary school in a multicultural suburb of Stockholm.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta må ni berätta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Syftet med den genomförda studien var att se om elever tar till sig nya kunskaper praktiskt om Förintelsen, jämfört teoretiskt och om det i sin tur lägger grund för etiska och moraliska ställningstaganden. Undersökningen kom därmed att grunda sig på både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, genom enkätundersökningar, observation och reflektionstexter. I undersökningen kom fyra klasser i årskurs nio från två skolor i Norrbotten att medverka. Utav de 75 eleverna som medverkade, var det nio elever från Skola 1 som reste till Polen för att se förintelselägren Auschwitz I och Auschwitz II-Birkenau.I studien framkommer det att resan till Polen kom att bidra till att de nio eleverna kom att skapa sig bredare kunskap, samt djupare etiska och moraliska ställningstaganden. Detta i jämförelse med deras jämnåriga i denna undersökning.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta må ni berätta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

I denna uppsats har vi valt att undersöka om den landsortsbaserade dagstidningen Östgöta Correspondenten visar upp ett nazistiskt förhållningssätt åren 1933 och 1938 vad gäller rapportering och om det återfinns eventuella ställningstaganden i denna rapportering, samt om det förekommer en skillnad mellan dessa årtal. I uppsatsen har vi sökt svara på hur Östgöta Correspondentens rapportering om Nazityskland såg ut, vilka källor tidningen använde och hur källkritisk tidningen var till dessa. Vidare har vi sökt svara på hur eventuella nazistiska tendenser i Östgöta Correspondenten såg ut och hur de har utvecklats under undersökta årtal. Vi har även undersökt om tidningens tolkningsramar präglats av en nazistisk agenda samt hur självständig tidningen varit mot nazistisk propaganda. Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorin om framing.

Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten.

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut..

Uppsatsen är en analys av den svenska politiska aktivisten Per Engdahl och hans rörelsers ideologiska innehåll. Engdahl som föddes 1909 och avled 1994 var under hela sitt liv verksam i olika svenska fascistiska och högerextrema organisationer såsom Sveriges Fascistiska Kamporganisation, Riksförbundet det Nya Sverige, Sveriges Nationella Förbund, Riksföreningen Sverige-Tyskland, Svensk Opposition, Europäische Soziale Bewegung samt Nysvenska Rörelsen. Dessutom utgav han under nästan 50 år tidningen Vägen Framåt. Studien omfattar perioden 1931 till 1950. Fyra olika politiska program samt fyra ledarartiklar ur Vägen Framåt, från 1942 alla författade av Engdahl, har analyserats.

Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av Antisemitism, rasism och diskriminering.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade Antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället.Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej.