This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach..

Syftet med vår undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska läroböcker. Vi undersöker även hur bilden av Skåne gestaltas i svenska och danska läroböcker i historia från sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar även närmare på hur läroböckerna förhåller sig till gällande läroplaner. Vi har i vår undersökning kommit fram till att den äldsta svenska och den nyaste danska läroboken formulerar ett starkare särskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskänsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan två skilda folk. De äldre danska läroböckerna har en neutral hållning till Sveriges historia.

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska händelser på både lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förståelsen hos elever att historiska skeenden påverkar samhället och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhälle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia på många olika pedagogiska sätt. Undersökningen präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, mätinstrumenten bestod av enkäter och observationer. Resultaten visade att eleverna nått kunskaper som i viss mån lett fram till förståelse.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..

Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan.Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektivoch läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studienförsöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer iläroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten avstudien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt dettaperspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns enöverensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras iläromedlen.

De senaste åren har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lärare menar att matematikundervisningen gynnas av att ämnets historia vävs in och inkluderas. Det heter att både elever som lärare får såväl en djupare förståelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar på att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikämnet. Lärare känner varken att de har den tid eller kunskap som krävs för att inkludera matematikhistoria på ett bra sätt.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Syftet med uppsatsen var att granska svenska läromedel från 1960 talet fram till 2004 ur ett skånskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skånsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna. Samt ta reda på hur man kan använda böckernas eventuella material i ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan både tillämpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation. Metoden vilar på Christer Karlegärds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en läromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssätt inom skolan.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Syftet med föreliggande arbete är att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och läroböcker i ämnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gång. Ett huvudantagande är att samhällets krav har en stor påverkan på vår uppfattning om vår samtid och att framställningen av resande således har skiftat i takt med samhälleliga förändringar. För att uppnå syftet har en litteraturstudie på tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av läroböcker i ämnet historia på gymnasie- och grundskolenivå. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att det existerar en tydlig diskrepans mellan läroplanernas mål angående nationella minoriteter och vad som förmedlas i läroböckerna..

Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning. För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011.Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande.Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen..

Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska.