Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

The world is yet to experience world peace, a peace that is hindered by ongoing conflicts that escalate into wars around the globe. Therefore, peace can only be possible if conflicts are restricted and resolved to prohibit war, creating and maintaining peace. This study will be constructed around this assumption, but will include a moral variable and answer: is there a moral conflict-solving road to peace?The study will be directed around appeasement, economic sanctions and war as conflict resolving agents for peace. I will construct a typology with common features by using empirical material; a topology that will then be analyzed using two opposing ethical theories, consequentialism and common morality.The analysis will be constructed around the above mentioned question.

Den här uppsatsen söker svar på i vilken utsträckning som marina stridskrafter kan bidra till att avskräcka en irreguljär motståndare. Genom det bristfälliga forskningsläget på detta område gör uppsatsen en ansats till att skapa ett analysverktyg på taktisk nivå inom den marina kontexten och dess roll i avskräckning mot en irreguljär motståndare. Under det kalla kriget, men även efteråt, har många teoretiker försökt sig på att beskriva och förstå avskräckningens komplexitet med olika teorier. Även om historien inte alltid belönar detta som en framgångsrik metod för att påverka en motståndare med, är det ändå när det lyckas en väsenskilt mycket bättre och humanare metod än krig. Ur teorierna kring avskräckning har ett antal framgångsfaktorer identifierats.

This thesis studies the Swedish advertising business as an actor in the national formation of Sweden. It argues that earlier research has ignored to see advertising businesses as possible forces of these formations. The essay investigates how this appears historically through collaboration with an informational organisation that had risen due to the Second World War and that was a part of the national defence. I can, by investigating a discussion that focused on this informational organisation and the advertising businesses relation to it, show how the business as an effect of a civic engagement expressed an interest to participate in the informational work. The thesis will also, through the pamphlet Om kriget kommer.

Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten på de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits många likheter mellan de olika tidningarnas sätt att skriva om de aktuella händelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera på liknande teman då man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det inträffade. Det är även mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna då man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar på terrorattackerna är legitimt.Då jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svårare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

AbstractEn förklaring till Irakkriget tror vi inte kan finnas i vare sig retoriken eller i påståendet om att det var ett folkrättsligt legalt internationellt sanktionerat krig. Detta är en teoriprövande studie där de två teoretiska perspektiven i statsvetenskaplig internationell politik; Marxism och Realism undersöks, vi vill se om de bättre kan förklara varför USA invaderade Irak. Huvudproblemet i uppsatsen är att identifiera orsakerna till varför Irakkriget blev ett faktum. Vi går i b-uppsatsen igenom olika perspektiv inom respektive skola och redogör i kortfattade drag för dess synsätt. Vi har samlat in material både om Irakkriget i sig och om de teorier vi vill pröva.

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

Rwanda och Darfur karaktäriseras som två av de mest fruktansvärda etniska krig i modern tid. Etnicitetens roll uppfattas spela en mycket viktig roll samt vara den grundläggande orsaksförklaringen till konflikterna. Detta anser vi dock vara en förenklande och missvisande bild som bör ifrågasättas. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet skapas etnicitet i relation till någon annan samt är i ständig förändring och utveckling. Såväl Rwanda som Darfur är starkt präglade av tidigare kolonialmakters välde, vilket bidragit till en polariserande effekt av de olika etniska tillhörigheterna.

Syftet med uppsatsen är att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk återblick som undersöker om det finns en oföränderlighet i stridens grunder. Uppsatsen ämnar pröva teorin om stridens grunder, eld ? rörelse ? skydd. Uppsatsen tar utgångspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första världskriget och jämför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder är beständig. I samband med detta eftersöks även indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden på lägre taktisk nivå kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck. Uppsatsens slutsats är att om grundläggande faktorer i människans natur och vår fysiska värld är konstanta och oföränderliga och dessa styr striden på lägre militära nivåer är även stridens grunder beständiga. Alltså kommer mänsklig konflikt att se likadan ut på de lägre militära nivåerna, oavsett tidsålder.

Kvinnor har sedan 1980 fått tjänstgöra som officer i Sveriges försvarsmakt. Trots detta är fortfarande de kvinnliga officerarna och soldaterna i klar minoritet i organisationen. FN:s säkerhetsråd har arbetat fram två resolutioner som båda strävar efter att involvera kvinnor i större omfattning när det gäller arbeten vid kris, krig och konflikter. Inte enbart att öka andelen kvinnor i hjälpande trupper, utan även involvera lokalbefolkningen. Hur ser då verkligheten ut vid de internationella insatserna? I detta arbete presenteras en fallstudie om MOT Juliette, ett kvinnligt observationsteam som under sju månader tjänstgjorde i Afghanistan.

Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ?The Gnosic Religion?, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm.Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid.

Syftet med studien har varit att kartlägga varför de nordiska staterna Sverige, Norge och Danmark har valt olika ställningstaganden i Irakkonflikten. Studien är en komparativ undersökning som besvarar frågorna om vilka bakomliggande faktorer som påverkat ställningstagandena. I undersökningen av dessa har fem variabler med förankring i de teoretiska utgångspunkterna; system- och statsnivå studerats. Följande variabler har studerats: FN, EU, NATO, Inrikespolitiska förhållanden och Beslut till krig.Sverige och Norge hävdade att invasionen inte hade en folkrättslig förankring. Synen på FN som garant för små staters suveränitet och strävan efter multilaterala överenskommelser var vägledande för beslutet.

Denna c-uppsats handlar om hur de äldre invandrarnas sociala liv påverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att få en djupare kunskap och förståelse för de äldre invandrarnas sociala situation samt deras förväntan på äldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex äldre invandrare från Bosnien och Somalia. En jämförelse mellan de båda grupperna redovisades inom olika teman, umgänge, de närstående, åldrandet och hemlängtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrån ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nätverk och socialt stöd. De båda grupperna hade kommit till Sverige på grund av krig i sina hemländer, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly från hemlandet.

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen används. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjälp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som används inom uppsatsen är främst hämtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material består dels av primärdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primärdata som baseras på författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra är att syftet med revisionen i Iran och Sverige är densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och årsredovisningar. Den stora skillnaden är att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska läge och andra orsaker såsom krig och religion är viktiga faktorer som har påverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare år. Till sist kan man säga att det är mycket lättare för revisorer som kommer från Iran att anpassa sig i Sverige än tvärtom..