Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, matematiklÀrare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förÀndras dÄ de övergÄr till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. UtifrÄn tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn pÄ lÀrande, analyseras dessa fem lÀrares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jÀmlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med Àr vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sÀtt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att pÄverka lÄngtgÄende relationella maktstrukturer..

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sÄngpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sÄng, samt hur de ser pÄ Àmnet vad gÀller sÄngsÀtt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sÄngpedagoger, verksamma vid Ätta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Materialet har sedan analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fÄtal av informanterna anser att folklig sÄng förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sÄng anger svagt elevintresse och brist pÄ egna kunskaper i folklig sÄng som skÀl.

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

The aim in this thesis is to study what attitude music teachers in Sweden and New Zealand have towards Information and Communication Technology (ICT) in music education and obtain a better understanding of how their attitudes affect the way they use ICT in their teaching. Another intention is to discuss differences and similarities between the teachersÂŽ preferences regarding this issue in the two different countries, and whether it has any effect on teaching. It's a qualitative study based on interviews with music teachers from both countries. Through the answers we can get an impression about how ICT is used in music education, how the curriculum is interpreted when it comes to use ICT in music education and how the teachers' attitudes towards ICT affect the music education. This thesis shows that teachers are positive towards ICT in music education but the attitude, knowledge and the way of using it differs, due to access to technology and different opinions about what is essential in music and what is pedagogical.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lÀrare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom lÀroplanen grundar sig pÄ i förvÀg definierade mÄl och kunskapskrav, sÄ var avsikten att undersöka hur dessa Äterspeglas i lÀrarnas bedömningspraktik, ifrÄga om vilka bedömningsprocesser som anvÀnds och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lÀrare i företagsekonomi. Resultaten visar pÄ betydande skillnader hur lÀrarna arbetar med bedömning och i vilken utstrÀckning som kursplanernas mÄl och bedömningskriterier anvÀnds, och i analysen framtrÀder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmÄl och betygskriterier, vilka tydligt framtrÀder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur matematiklÀrarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som pÄverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har Àven undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklÀrare behöver ha för att genomföra en framgÄngsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklÀrarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklÀrare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet pÄverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Det hÀr arbetet handlar om hur lÀrare i Ärskurs nio arbetar med svenskÀmnet. DÄ kursplanen Àr ganska öppen och inte ger nÄgra direktiv om hur undervisningen bör gÄ till kan det vara svÄrt att fÄ en enhetlig bild av svenskÀmnet.Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att finna i lÀrarnas undervisning och kursplanen, samt om de Àr förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt fÄ lÀrarnas syn pÄ Àmnet. Jag har utgÄtt frÄn teoretiska Àmneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och Àven grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte gÄr att tala om ett enhetligt svenskÀmne. Det finns heller inga renodlade Àmneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ, beskriva och förstÄ vad nÄgra pedagoger pÄ en skola har för uppfattning om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgÄ inom Àmnena fostranoch vÀrdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansÄgs som det dokument skolans verksamhet vilar pÄ och att fostran utifrÄn detta skapar goda samhÀllsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla mÀnniskor har lika vÀrde och samma rÀttigheter. Det frÀmsta sÀttet som pedagogerna anvÀnde för att fostra utifrÄn skolans vÀrdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Sex- och samlevnadsÀmnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer Àn 50 Är men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte Àr sÀkert att alla elever fÄr nÄgon undervisning överhuvudtaget i frÄgor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsÀmnet utifrÄn tre olika livsvÀrldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, tvÄ externa sexualupplysare som ofta bistÄr skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. DÄ bland annat kritik mot lÀrarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vÄr andra undersökning oss till att intervjua en lÀrarutbildare för att se pÄ Àmnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med tvÄ verksamma lÀrare dÄ det Àr dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjÀlp ifrÄn de externa aktörerna.

Specialarbete, SSA136, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa ser pĂ„ likabehandling och hur det arbetas med detta pĂ„ skolorna. Fem lĂ€rare observerades under totalt 20 tillfĂ€llen och intervjuades dĂ€refter. Resultatet frĂ„n undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner dĂ€r lĂ€rarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrĂ€ttavisningar. Även för flickorna var tillrĂ€ttavisningar den dominerade formen av interaktioner.