Med antibiotika menas antibakteriella substanser som utvinns ur levande organismer men även syntetiskt framställda läkemedel med antibakteriell effekt omfattas av begreppet. Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare antibiotika, som i dag är en självklar tillgång i vårt välfärdssamhälle, kan bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Det finns i världen idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända antibiotika.

Sepsis (blodförgiftning) är ett allvarligt tillstånd och behöver en snabb diagnos som fastställs genom blodprov. Blodprov från hela Stockholms Län skickas till Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) för analys, där biomedicinska analytiker och läkare fastställer arten på infektionen och beslutar vilken Antibiotikabehandling är optimal.Målet med arbetet var att identifiera eventuella problem som skapar flaskhalsar hos Klinisk Mikrobiologi i Solna som är en del av KUL. Därefter skulle lösningsförslag framföras och möjligheten att införa blodprover i ett nytt automatiskt system, BD Kiestra Total Lab Automation undersökas.Verksamhetskedjan för laboratoriet analyserades genom observationer och läsning av metodbeskrivningar. Utifrån verksamhetsanalysen identifierades sedan problem. En utbildning med BD Kiestra TLA gav en översikt av hur systemet fungerar samt fördelarna med att använda det.Genom litteraturstudier samt öppna intervjuer kunde förslag på lösningar och förbättringar framföras. Resultaten behandlar de lösningsförslagen för de identifierade problemen, och sammanfattas i en tabell. BD Kiestra TLA behandlades separat med en systembeskrivning, följt av de problem som finns för införandet av blodprov och hur dessa problem kan lösas..

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra Antibiotikabehandling med corneal collagen crosslinking (CXL)-behandling genom fotoaktivering av riboflavin vid bakteriell keratit. Att experimentellt undersöka om en viss stam av Pseudomonas aeruginosa kunde infektera cornealt epitel var också en del av studien.Metod: Litteraturstudie samt ett experiment med Pseudomonas aeruginosa och grisögon in vitro.Resultat: Dagens behandling av keratit är initial med antibiotika. I experimentella studier har CXL använts både i kombination med antibiotika och som enskild behandling. Positiva resultat från studier med CXL som behandling mot keratit har rapporterats.Resultatet av det experimentella försöket pekar på att den stam av Pseudomonas aeruginosa som användes i experimentet inte kan penetrera ett intakt epitel.Slutsats: CXL kan bli en viktig och användbar behandlingsform vid keratit, särskilt med tanke på den ökade antibiotikaresistensutvecklingen. Ytterligare forskning på området krävs dock innan metoden kan bli fullt vedertagen.För att kunna fastställa om stammen av Pseudomonas aeruginosa i det aktuella experimentet har virulensfaktorer för att ta sig in i ett oskadat epitel eller inte krävs fler försök..

Sepsis (blodförgiftning) är ett allvarligt tillstånd och behöver en snabb diagnos som fastställs genom blodprov. Blodprov från hela Stockholms Län skickas till Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) för analys, där biomedicinska analytiker och läkare fastställer arten på infektionen och beslutar vilken Antibiotikabehandling är optimal.Målet med arbetet var att identifiera eventuella problem som skapar flaskhalsar hos Klinisk Mikrobiologi i Solna som är en del av KUL. Därefter skulle lösningsförslag framföras och möjligheten att införa blodprover i ett nytt automatiskt system, BD Kiestra Total Lab Automation undersökas.Verksamhetskedjan för laboratoriet analyserades genom observationer och läsning av metodbeskrivningar. Utifrån verksamhetsanalysen identifierades sedan problem. En utbildning med BD Kiestra TLA gav en översikt av hur systemet fungerar samt fördelarna med att använda det.Genom litteraturstudier samt öppna intervjuer kunde förslag på lösningar och förbättringar framföras. Resultaten behandlar de lösningsförslagen för de identifierade problemen, och sammanfattas i en tabell. BD Kiestra TLA behandlades separat med en systembeskrivning, följt av de problem som finns för införandet av blodprov och hur dessa problem kan lösas..

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell Antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell Antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell Antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell Antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Svår sepsis och septisk chock är sjukdomstillstånd som kan orsaka ett stort lidande för patienten genom att de är förknippade med hög mortalitet och morbiditet. Tidig identifiering och adekvat Antibiotikabehandling är avgörande för prognosen. Detta ställer höga krav på ambulanssjukvårdens kvalitet. Ambulanssjukvården har behandlingsriktlinjer som ska utgöra beslutsunderlag och kvalitetssäkring för den givna vården. De potentiella vinsterna med en behandlingsriktlinje blir dock aldrig bättre än kvaliteten på behandlingsriktlinjen i sig.

?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) är idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar även skapa problem inom veterinärmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som är viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen är överförbar mellan bakterier, och spridning från djur till människor kan ske. Ofta är bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.

Protonpumpshämmare är en grupp läkemedel som globalt sett tillhör de mest använda läkemedlen. De används vid t.ex. magsårssjukdomar och hämmar utsöndring av saltsyra i magsäcken vilket leder till att pH ökar. Clostridium difficile är en grampositiv stav- och sporbildande bakterie som vid Antibiotikabehandling kan orsaka svåra diarréer. Det misstänks att protonpumpshämmare (PPI) kan orsaka överväxt av Clostridium difficile.

Antibiotikaresistens är idag ett viktigt globalt folkhälsoproblem. Ifall vi förlorar antibiotika som skydd mot bakteriella infektioner kommer det att påverka både samhälle och individ i form av ökade samhällskostnader och för individen en ökad morbiditet och mortalitet. Den viktigaste orsaken till uppkomst och spridning av resistens är användning, däribland felaktig användning, av antibiotika vilket selekterar för resistensutveckling. En annan faktor som bidrar till en ökad resistensutveckling är att samma typer av antibiotika används inom flera sektorer: inom human- och veterinärmedicin såväl som inom djuruppfödning och jordbruk. Resistens inom en sektor kan spridas vidare till en annan, till exempel kan resistenta bakterier spridas från djur till människa genom direkt eller indirekt kontakt.

Bakgrund: Sepsis, svår sepsis och septisk chock är ett accelererande tillstånd där tid till antibiotika och vätskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nästan hälften av sepsispatienterna anländer till sjukhus med ambulans, så gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit någon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga länkar i den tidiga vårdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsområde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.