Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell Antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av Antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Sällskapshundar blir allt vanligare i dagens samhälle. Många ser på sina husdjur som familjemedlemmar och spenderar otroliga summor pengar för att de ska ha det bra. Detta gör att hundarna lever allt närmre inpå människorna vilket ger många fördelar för människans psykiska och fysiska hälsa men den kan också leda till fara. Zoonotiska sjukdomar har aldrig tidigare haft så lätt att överföras mellan hund och människa som de har under dessa förhållanden. En av de vanligaste bakteriefamiljerna som vi ser hos både människa och djur är Staphylococcus. De finns som kommensaler men kan ge upphov till många olika typer av infektioner.

Baserat på en rapport från e-hälsomyndigheten tillsammans med allmänt tillgänglig material från Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Statens Jordbruksverk fastslås att expedieringen av antimikrobiella medel till hund och katt i Sverige har minskat med c:a 27 % mellan 2009 och 2014. Största delen av de antimikrobiellamedlen förskrivs till hund (70 %). Den mesta använda gruppen av antimikrobiella medel till båda djurslagenär penicilliner. Därefter vanligast använda grupper av antimikrobiella medel till hund är linkosamider,övriga antibakteriella betalaktamer och antibakteriella kinolonderivat. Till katt används näst penicillinerfrämst antibakteriella kinolonderivat och linkosamider.

På grund av stora resistensproblem måste användningen av Antibiotika i världen minska. För att kunna genomföra detta måste alternativa preparat börja användas. I detta arbete görs en utvärdering av fyra topikalt administrerade preparat som används vid behandling av infekterade sår. De preparat som utvärderas är honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). Utifrån de fakta och studier som finns tillgängliga i dagsläget görs en utvärdering av preparaten utifrån deras effekt, hur toxiska de är och om de selekterar för resistens hos bakterier. Med hänsyn till detta ges svar på frågan huruvida dessa preparat är lämpliga substitut till Antibiotika vid behandling av sårinfektioner. Vid sammanställning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste årtionden ökat drastiskt och är idag en av de största medicinska utmaningarna samhället står inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga användning av Antibiotika som präglat både sjukvård och djuruppfödning i många år. Via akvatisk miljö har Antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och är svårkontrollerbara. Den här litteratursammanställningen undersöker vilka ursprung Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till människor och landlevande djur. Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrån utsläpp av resistenta bakterier från djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostäder.

Introduktion: Genom att tillämpa kriterier för övergång från parenteral till peroral Antibiotikabehandling, i största möjliga mån, kan överbehandling reduceras. En väsentlig åtgärd som bör beaktas, avser till att så fort som möjligt övergå från intravenös (IV) administrering till peroral Antibiotika behandling, vid behandling av patienter med bakteriella infektioner. En tidig övergång till peroral behandling och utskrivning av patienter kan vara av vikt för att minimera en eventuell risk att erhålla vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att genom en litteraturstudie försöka undersöka vilka kriterier som rekommenderas vid en övergång från parenteral till peroral Antibiotika administrering, inom den slutna vården. Vilket utfall tillämpning av övergångskriterier har haft på reduktion av vårddygn (LOS) samt behandlings utfall och tillfrisknande vid tillämpning av övergångs kriterier.

Syfte: Syftet med den här pilotstudien är att undersöka om lokal Antibiotikagel, 8,8 % doxycyklin, som tilläggsbehandling kan förbättra läkningen av inflammerade tandköttsfickor hos vuxna rökande patienter under stödbehandling. Material och metod: I den här dubbel-blinda randomiserade kontrollerade pilotstudien valdes 20 vuxna rökande patienter ut från ett parodontalt stödbehandlingsprogram. Patienterna indelades i två grupper, 10 i testgruppen (doxycyklingel 8,8 %) och 10 i kontrollgruppen (placebogel). Vid baseline och tre månader efter behandling utfördes parodontal klinisk registrering. Patienterna fick behandling med scaling och debridering i hela bettet, testgruppen fick applicering av doxycyklingel vid testtänder (PPD ? 5 millimeter, BOP) och kontrollgruppen fick placebogel applicerad vid kontrolltänder (PPD ? 5 millimeter, BOP).

Akut metrit drabbar kor 1-2 veckorna efter kalvning med symtom som feber ?39,5º, nedsatt allmäntillstånd och illaluktande vaginala flytningar. Denna typ av livmoderinflammation står för 64% av den totala mängd Antibiotika som används vid behandling av reproduktionsstörningar. Idag rekommenderas behandling med penicillin vid akut metrit baserat på klinisk erfarenhet, aktuell litteratur och branschens generella inställning till Antibiotikaanvändning och resistensutveckling, men ingen fältstudie har tidigare gjorts i Sverige inom detta område. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) är internationellt känt för att ha påverkan på livmodern i samband med metrit. Viruset är spritt över stora delar av världen men har ännu ej påvisats i Sverige.

Kalvar är en besättnings framtid, men av flera orsaker riskerar denna grupp ofta att hamna i skymundan, t.ex. på grund av tidsbrist. Besättningar kan ansluta sig till Svenska Djurhälsovårdens nöthälsovård i så kallade paket. I både det stora och det lilla paketet ingår rådgivning och hjälp med sjukdomsförebyggande åtgärder. Syftet med studien är att få en överblick över kalvhälsan i Sverige baserat på information som registrerats med hjälp av kalvpaketet under 2005-2010. Data som registrerats från inskickade remisser var ankomstdatum, provtagande veterinär, veterinärstation, besättningens SE-nummer, besättningstyp och besättningsstorlek, samt provtagna kalvars identitet och ålder.

Traumatiska sårskador är vanligt förekommande hos hästar och kunskapen om sårläkningens mekanismer har blivit mycket större under de senaste 15 åren. Vad gäller bandagematerial så säljs det nuförtiden många olika bioaktiva kompresser som syftar till att underlätta läkningsförloppet men tyvärr finns inte mycket forskning avseende hur väl dessa kompresser fungerar på sårskador på hästars extremiteter. I denna studie jämfördes fyra stycken bioaktiva kompresser: kalciumalginat, manukahonung, polyhexametylen biguandin (PHMB) och Sorbact. Totalt behandlades 15 traumatiskt uppkomna sår i fältmiljö. Samarbetande distriktsveterinärer inledde behandlingen av sårskadan med en bioaktiv kompress enligt ett randomiserat protokoll.

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot Antibiotika och är ett stort problem inom humansjukvården där den orsakar vårdrelaterade infektioner. En ökad användning av Antibiotika är en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin känslighet för Antibiotika och utveckla resistens, vilket i längden ökar morbiditet och mortalitet hos människor och djur. Spridningen av resistenta bakterier på sjukhus runt om i världen beror i sin tur till stor del på grund av dåliga vårdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA även blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror på den nära kontakten som människor och djur har till varandra. Hästsjukhus både i Sverige och utomlands har kunnat bekräfta utbrott där samma stam av MRSA kontaminerat områden i miljön, patienter och personal under en längre tid, vilket tyder på att bakterien har en stor förmåga att överleva och spridas. Hästar kan bära bakterien i den nasala passagen och på huden utan att den orsakar infektioner, men långa sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar är några faktorer som ökar risken för att bärare av MRSA utvecklar infektioner.

Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och Antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner.

Clostridium difficile is a grampositive, anaerobe bacteria with a spore-forming ability. The bacteria is present in the environment, can be isolated from animals and is common in hospitals, where it is a known cause of severe diarrhoea in compromised patients. Lately scientists have been discussing whether Cl. difficile could be a new food-borne pathogen. The bacteria has been isolated from food-producing animals and from meat products. In this pilot study 82 meat products, bought from swedish shops during a periode of four months, were investigated.

Bakgrund: ESBL är ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motståndskraftig ?resistent- mot många Antibiotika. För den enskilde individen får det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och då behandling krävs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dåligt på behandling med våra vanligaste Antibiotika, och det kan krävas inläggning på sjukhus även vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebär för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory användes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen växte kärnkategorin Att bli utkastad i det skrämmande och okända utan karta och kompass fram.

Urinvägsinfektioner orsakar ett stort lidande då infektionen är smärtsam och ofta återkommande. LågdosAntibiotika som idag används i preventivt syfte vid återkommande urinvägsinfektion bidrar till resistensutveckling, förlängda vårdtider och ökade sjukvårdskostnader. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka tranbärets effekt som prevention vid urinvägsinfektion, för att eventuellt kunna rekommendera tranbär som alternativt profylax. Som metod valdes litteraturstudie. Resultaten visar att tranbär har en preventiv effekt, som verkar även på Antibiotikaresistenta bakterier.