Stafylococcus aureus, Stafylococcus epidermidis, Escherichia coli, Streptococcuspyogenes och Bacillus sp. är bakterier som förekommer i vår normalflora eller runt om ivår omgivning. De är i de allra flesta fall harmlösa men kan orsaka sjukdom ifall dehamnar i t.ex. sår eller kontaminerar mat. Vissa av dessa bakterier har även en tendens attutveckla resistens mot Antibiotika, infektioner orsakade av resistenta bakterier kan bliallvarliga och väldigt svåra att behandla.

Idag är Antibiotikaresistens ett allvarligt problem. En tillfällig lösning på problemet är att utnyttja synergieffekter som kan uppstå mellan olika typer av Antibiotika. Det innebär att Antibiotika skulle kunna ha effekt mot bakterier som har utvecklat resistens.I denna rapport har flera olika metoder, för att mäta bakterietillväxt, utvärderats. Dessa metoder indikerar om Antibiotikakombinationerna har en effekt. Däribland har både kommersiella och nyligen publicerade metoder undersökts.

Med Antibiotika menas antibakteriella substanser som utvinns ur levande organismer men även syntetiskt framställda läkemedel med antibakteriell effekt omfattas av begreppet. Utvecklingen av Antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare Antibiotika, som i dag är en självklar tillgång i vårt välfärdssamhälle, kan bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot Antibiotika. Det finns i världen idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända Antibiotika.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell Antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av Antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell Antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av Antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Stafylococcus aureus, Stafylococcus epidermidis, Escherichia coli, Streptococcuspyogenes och Bacillus sp. är bakterier som förekommer i vår normalflora eller runt om ivår omgivning. De är i de allra flesta fall harmlösa men kan orsaka sjukdom ifall dehamnar i t.ex. sår eller kontaminerar mat. Vissa av dessa bakterier har även en tendens attutveckla resistens mot Antibiotika, infektioner orsakade av resistenta bakterier kan bliallvarliga och väldigt svåra att behandla.

?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) är idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar även skapa problem inom veterinärmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som är viktiga Antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen är överförbar mellan bakterier, och spridning från djur till människor kan ske. Ofta är bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av Antibiotika.

SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka om isolerade hematologiska patienters fysiska aktivitetsnivå kunde förbättras med hjälp av en skriven individuell vårdplan och ett motiverande samtals förhållningssätt, samt om en ökad fysisk aktivitetsnivå kunde påverka behovet av transfusioner, analgetika, Antibiotika och antalet isoleringsdagar. Metod: En kvasiexperimentell design valdes och interventionsgruppen jämfördes med hematologiska patienter på en motsvarande avdelning i södra Sverige. Personalen på interventionsavdelningen fick en kort motiverande samtals utbildning. Sexton patienter inkluderades i varje grupp, 13 patienter slutförde studien på interventionsavdelningen och 12 i jämförandegruppen. Patienterna skrev aktivitetsdagböcker dagligen och all aktivitet räknades om till METs (Metabolic Equivalent of Task), ett validerat sätt att mäta fysisk aktivitet. Resultatet: En signifikant skillnad på METsmedelvärden framkom i de två grupperna, 11,1 METs/dag i interventionsgruppen mot 6,8 METs i jämförandegruppen. Avseende behovet av transfusioner, analgetika, Antibiotika och antalet isoleringsdagar är det signifikant skillnad enbart på isoleringstiden.

Ofta hamnar Antibiotika som använts till djur direkt i miljön. Tetracykliner utsöndras i aktiv form och kan därmed påverka miljön i hög grad. Mängder av Antibiotika används vid gruppbehandlingar av djur. I Sverige är dock förbrukningen betydligt mer begränsad än i övriga EU. Terapeutisk behandling mot infektionssjukdomar är det aktuella.

Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H.

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med artiklar funna dels i PubMed, dels på två farmaceutiska företags hemsidor. Syftet med arbetet var att undersöka antimikrobiella peptider som nya potentiella alternativ till traditionella Antibiotika mot meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), med fokus på substanserna NZ2114, Agplectasin, Brilacidin/PMX-30063, PXL-150, Lytixar/LTX-109 och NAI-107. Antimikrobiella peptider är små katjoniska molekyler som ingår i det naturliga immunförsvaret hos i princip alla livsformer. De är kända för att ha en hög effekt och ett brett antibiotiskt spektrum, och har därför blivit föremål för omfattande forskning med förhoppning om att kunna omvandla dessa peptider till läkemedel. Samtliga i arbetet granskade substanser uppvisar god effekt mot S aureus, såväl meticillinkänslig som ?resistent.

Svindysenteri är en allvarlig diarrésjukdom inom grisproduktionen som orsakar lidande för djuren och ekonomiska kostnader för grisbönderna. Sjukdomen, som är spridd över hela världen, orsakas av den anaeroba bakterien Brachyspira hyodysenteriae. Tillståndet behandlas med Antibiotika; i Sverige finns pleuromutiliner (tiamulin och valnemulin), tylosin samt tylvalosin godkänt för behandling av svindysenteri. I första hand rekommenderas ofta att använda pleuromutilinAntibiotika, eftersom resistens är relativt vanligt och utvecklas snabbt mot tylosin. Tylvalosin tillhandahålls för närvarande inte i Sverige. Bakteriens resistensmekanism mot dessa Antibiotika har visats bero på mutationer i de gener som kodar för ribosomen, som gör att läkemedlet inte längre kan binda in till denna och hindra proteinsyntesen. Den diagnostikmetod som främst används för att påvisa bakterien hos en infekterad individ är bakteriologisk odling följt av biokemiska tester, men även PCR kan vara användbart.

Bakgrund: Sepsis, svår sepsis och septisk chock är ett accelererande tillstånd där tid till Antibiotika och vätskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nästan hälften av sepsispatienterna anländer till sjukhus med ambulans, så gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit någon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga länkar i den tidiga vårdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsområde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.

Tuberkulos (tbc) är en luftburen droppsmitta orsakad av mykobakterium tuberkulosis. Tbc är den sjukdom som efter AIDS orsakar flest dödsfall, trots att botande behandling finns. Behandlingen är krävande för den tbc-smittade att genomgå och bygger på en kombination av en rad Antibiotika som måste intas under minst sex månader. Ett avvikande i behandlingen kan resultera i att mykobakterium tuberkulosis blir resistent mot de ordinerade Antibiotika. Följsamhet av långtidsbehandlingar som tbc-behandling graderas till 50 %.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell Antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av Antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.