Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Cancer är idag en vanlig sjukdom som uppstår på grund av okontrollerad celltillväxt och kan visa sig som cirka 200 olika sjukdomar beroende på vilken celltyp som drabbas. Trots dagens standardterapier med kirurgi, strålning och kemoterapi så dör årligen runt 23 000 människor av cancer i Sverige. Dödsfallen beror ofta på svåråtkomliga metastaser som bildats från ursprungstumören och sedan spridits med blod och lymfa ut i kroppen. En långt gången cancer kan även visa upp resistens mot vissa terapier, vilket försvårar behandling ytterligare.  Det är därför viktigt att nya effektiva läkemedel och behandlingsmetoder utvecklas. Ett alternativ är onkolytisk virusterapi.

Sällskapshundar blir allt vanligare i dagens samhälle. Många ser på sina husdjur som familjemedlemmar och spenderar otroliga summor pengar för att de ska ha det bra. Detta gör att hundarna lever allt närmre inpå människorna vilket ger många fördelar för människans psykiska och fysiska hälsa men den kan också leda till fara. Zoonotiska sjukdomar har aldrig tidigare haft så lätt att överföras mellan hund och människa som de har under dessa förhållanden. En av de vanligaste bakteriefamiljerna som vi ser hos både människa och djur är Staphylococcus. De finns som kommensaler men kan ge upphov till många olika typer av infektioner.

I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trädgård. En botanisk trädgård är ett exempel på en känslig miljö. Med en känslig miljö menas i det här fallet att djur, växter och ett biologiskt växtskydd är bestående faktorer i miljön och att hänsyn för dessa bör visas vid en bekämpning.

Utveckling av antibiotikaresistens är ett problem som innebär ett stort hot mot folk- och djurhälsa. Resistensläget i Sverige övervakas kontinuerligt genom ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet, SMI och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. I Sverige har vi idag ett gott läge när det gäller resistens, men en oroande ökning av vissa fruktade multiresistenta bakterier ses även här. I flera studier, från olika länder, har man sett att förekomsten av antibiotikaresistens är högre hos unga individer för att sedan minska med åldern. När det gäller nötkreatur ser man en hög resistensförekomst i tarmfloran hos kalvar framför allt under perioden då de utfodras med mjölk. Syftet med denna studie var att ytterligare öka förståelsen om hur den unga kalven träffar på, och koloniseras av, de resistenta bakterierna.

Det finns många läkemedel som höjer blodtrycket eller interagerar med antihypertensiva läkemedel vilket motverkar en blodtryckssänkning. Den vanligaste interaktionen är en försämring av de antihypertensiva läkemedlens effekt på grund av intag av non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs (7). Syftet med denna litteraturstudie är att försöka besvara:Hur påverkas olika grupper av antihypertensiva läkemedel? Hur påverkar traditionella NSAID preparat respektive COX-2 hämmare effekten av antihypertensiva läkemedel? Hur allvarliga är interaktionerna? Vilken dos behövs för att en interaktion mellan NSAIDs och antihypertensiva läkemedel ska uppstå? Vilka typer av patienter utgör riskgrupper?Nio randomiserade kontrollerade kliniska studier inkluderades i detta examensarbete. Studierna undersökte sju olika NSAIDs; diklofenak, ibuprofen, indometacin, piroxikam, sulindac, celecoxib och rofecoxib, och representerade flertalet olika typer av antihypertensiva läkemedelsbehandlingar.

Målet med studien var att utföra en prevalensundersökning av endoparasiter i träck från vuxna svenska hundar. Urvalskriterierna var hundar över ett år från hushåll med maximalt tre hundar, varav två tilläts delta. Hundarna skulle vara friska samt obehandlade med anthelmintika och endektocider minst tre månader före provtagningstillfället. Provtagningsmateriel delades ut på djursjukhus och mindre kliniker runtom i landet. Djurägarna ombads att fylla i en remiss med frågor om ras, ålder, kön, hundens användningsområde, avmaskningsstatus, om hunden haft möjlighet att fånga bytesdjur och/eller om den vistades på hunddagis. Proverna samlades in under perioden januari till oktober 2014.

The Rift Valley i Kenya utgör ett hem för de pastorala massajerna. De baserar primärt sitt leverne på kött, mjölk samt blod, därför är vikten av boskap av stor betydelse. För att upprätthålla en god och uthållig produktion bör flertal parametarar beaktas. I detta arbete undersöks vilka risker som massajernas djurbesättning utsätts för under betesgång samt vilka val herdarna gör för att minimera förekomsten av dessa riskfaktorer. De risker som primärt berörs är infektionssjukdomen trypanosomiasis (en sjukdom som sprids av tsetseflugor), olika fästingburna sjukdomar samt andra infektioner.

Psittacos eller papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom som främst drabbar fåglar, men i mindre omfattning även däggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fåglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nässekret. Utsöndringen är ofta intermittent och kan sättas igång av stress. Både fåglar och människor får framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men även oral och kontaktsmitta är möjlig.Symptombilden är varierande hos både fåglar och människor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, såsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.

Jordens klimat är under förändring. Till år 2100 förväntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror på att våra vintrar kommer att bli mycket mildare. Förutsättningarna för framtidens träd kommer inte att vara densamma som idag vilket kräver insikten om att traditionella trädval och gamla vanor behöver brytas då bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag är förskonade ifrån kan drabba våra gatuträd. I Sverige har vi idag låg artrikedom bland våra gatuträd jämfört med många andra europeiska länder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas träd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebär varmare somrar, fler och intensivare värmeböljor samt förändringar i nederbörd att dagens gatuträd kan dö i brist på klimatanpassning. En gatumiljö ställer särskilda krav på träden såsom torktålighet, salttålighet, motståndskraft mot utsläpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvärde. Med klimatförändringarna i åtanke bör framtidens val av trädarter klara av varmare temperaturer och extremare väder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lämpa sig för de nya förhållandena.

Mjältbrand är en sjukdom som drabbar både människor och djur. Den orsakas av bakterien Bacillus anthracis som bildar miljötåliga sporer. De kan överleva i jorden i många år och när rätt förutsättningar finns kan vegetativa celler utvecklas och framkalla sjukdom . Mjältbrand, eller antrax förekommer världen över och i Sverige har vi sporadiska utbrott bland framför allt nötkreatur. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera hur man hanterat olika mjältbrandsutbrott i industrialiserade länder och vilka lärdomar vi kan dra av det i Sverige, där vi dessutom är styrda av epizootilagen.

Renkavle har under lång tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig på större arealer även i Sverige. Genom sin bio-logi är renkavle mycket väl anpassad till odling av höstsådd spannmål, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av både höstsådd spannmål och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Även den pågående klimatförändringen mot ett varmare klimat i Sverige förbättrar förutsättningarna för att renkavle ska etablera sig längre norrut. Renkavle är ett ogräs som kräver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande år eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.

Omkring en tredjedel av världens befolkning tros vara bärare av tuberkulosbakterier och under 2012 beräknas 1,3 miljoner människor ha mist livet i sviterna av sjukdomen. Det gör tuberkulos till den infektionssjukdom som, näst efter AIDS, orsakar flest dödsfall bland människor. Av de 8,6 miljoner människor som 2012 diagnosticerades med tuberkulos fanns 58% i Asien och 27% i Afrika. Mycobacterium spp. är ett genus med syrafasta, stavformade bakterier som ger upphov till kroniska, granulomatösa infektioner hos flera däggdjur och fåglar. De av mykobakterierna som kan orsaka tuberkulos grupperas ofta i Mycobacterium tuberculosis-komplexet, där Mycobacterium tuberculosis och Mycobacterium bovis har störst epidemiologisk signifikans.

Genom ökad användning på träningskläder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmänna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgår är vilka ämnen som används för att uppnå den luktfria effekten. Vanligt förekommande är de behandlingar som är baserade på oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar många miljövetare och forskare på bakterier emot antibakteriella produk-ter då dessa kan ha en skadlig inverkan på vår miljö och hälsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hälsopåverkan vid användandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters inställning till antibakteriella kläder samt deras användar- och tvättvanor för träningskläder.