Debatten i media om byggbranschen, har de senaste Ären kÀnnetecknats av skandaler sÄsom kartellavslöjanden, kvalitetsbrister samt skenande kostnader. Den kritik som har framförts till aktörerna inom byggbranschen pekar ofta pÄ att tillvaratagandet av erfarenheter frÄn genomförda projekt inom företagen Àr lÄg. Författarens examensarbete initierades för att undersöka hur Skanska Sverige AB region Hus Norr distriktet VÀsternorrland/JÀmtland arbetar med erfarenhetsÄterföring inom distriktet, samt hur detta arbete genomförs inom Skanska Sverige ABŽs övriga husregioner. Ur detta följer syftet för examensarbetet: Att utreda varför systemet för erfarenhetsÄterföring inte anvÀnds i tillrÀckligt hög utstrÀckning inom byggbranschen. De metoder som författaren anvÀnde sig av i examensarbetet var: studerande av anteckningar frÄn tidigare genomförda projekt, ostrukturerade intervjuer, samt en enkÀtundersökning.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

SAMMANFATTNINGEnergianvÀndning under produktion av nya byggnader Àr en aspekt pÄ den angelÀgna miljöfrÄgan, men Àn saknas bÄde regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jÀmförelse av energianvÀndning och utslÀpp vid byggnation och transport av byggmaterial för tvÄ nybyggda hus Àgda av GavlegÄrdarna AB pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinistgatan 19: GÀvle. Strand Etapp 2 kallas projektet pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet pÄ Maskinistgatan 19 i denna undersökning. MÄlet för studien har varit att faststÀlla vilket av dessa tvÄ projekt som har haft lÀgst energianvÀndning samt utslÀpp av vÀxthusgaser vid resningstillfÀllet, dvs. under projektens produktionsskeden.

Av den totala energianvĂ€ndningen i Sverige och övriga EU sĂ„ kommer 40 % frĂ„n byggnadsbestĂ„ndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrĂ„gan av energisnĂ„la byggnader. Finns det enkla utföranden att sĂ€nka energiförbrukningen i byggnader pĂ„, genom att energieffektivisera byggnaden pĂ„ olika sĂ€tt? Eller krĂ€vs det flera Ă„rs erfarenhet samt en stor plĂ„nbok?Energimyndigheten sĂ€tter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre Ă€n 200 mÂČ i klimatzon III fĂ„r idag högst ha en energiförbrukning pĂ„ 30 kWh/mÂČ uppvĂ€rmd yta och Ă„r.

Hilma af Klint Àr en av de mest uppmÀrksammade kvinnliga konstnÀrerna ur sin tid trots ellerkanske pÄ grund av att hennes bilder inte uppmÀrksammades förrÀn 45 Är efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framstÀllda bilder gör dets vÄrt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjÀlp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha pÄverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare.

Svenska turistföreningen hÄller pÄ att uppföra ett enplanshus. Huset Àr pÄ 279 m2 varav ca entredjedel Àr gemensamhetsutrymmen med kök, uppehÄllsrum, toalett, hygien- och torkrum. Detplaneras 10 sovrum med 24 bÀddar. Uppgiften Àr att undersöka om det gÄr att uppfylla dagenskrav pÄ inomhusmiljö vad gÀller uppvÀrmning, ventilation och elbehov i svÄrtillgÀnglig miljö dÀrmöjligheten till extern el inte finns tillgÀnglig. Rapporten presentera Àven berÀkningar ochinformation som belyser möjliga energisparande ÄtgÀrder och vilken effekt de har pÄenergikonsumtionen.

Detta examensarbete har utförts under vÄren 2013 pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet syftar till att skapa en produkt som underlÀttar hanteringen av information för sjuksköterskorna pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen (BIVA) pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. PÄ en barnintensivvÄrdsavdelning vÄrdas barn med mycket allvarligt tillstÄnd som krÀver övervakning dygnet runt. Arbetsmiljön Àr stressig och ombytlig och krÀver hantering av ett omfattande informationsflöde. De metoder och hjÀlpmedel som redan anvÀnds inom vÄrden Àr inte tillrÀckliga för att undvika att misstag sker pÄ grund av fel och brister i informationshanteringen.Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar; en research-del och en produktutvecklingsdel.

Arbetet grundar sig pÄ en enkÀtundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkÀten. Författaren ville kartlÀgga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen Àr för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras pÄ en begravningsplats. EnkÀten lades ut pÄ olika sociala nÀtverk pÄ internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vÀnner och bekanta. Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta Àr ett Àmne som berör mÄnga! PÄ frÄgan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats sÄ utkristalliserades tvÄ olika hÄllningar. En grupp vill ha det kvar som det Àr, en mer klassisk kyrkogÄrd, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.

Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd med naturlika miljöer.

Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

Bostadsbyggandet i Sverige idag prÀglas av ett fÄtal större företag som producerar relativt standardiserade bostÀder. Möjligheterna för den enskilda boende att pÄverka sitt framtida boende med avseende pÄ planlösning och utformning Àr begrÀnsade samtidigt som nya krav pÄ bostÀder uppkommer: familjekonstellationer Àndras, kÀrnfamiljen Àr inte lÀngre en sjÀlvklarhet och miljö- och klimatfrÄgor vinner mark. Deltagande rÀknas som en av grundförutsÀttningarna för en av dimensionerna för hÄllbar utveckling; social hÄllbarhet. Social hÄllbarhet handlar om att bygga ett lÄngsiktigt och dynamiskt samhÀlle och att trygga mÀnniskors förutsÀttningar för sina grundlÀggande mÀnskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en sÄ kallad byggemenskap, Àr ett fenomen som förekommer i flera lÀnder i Europa och Àven i ett begrÀnsat antal exempel i Sverige.

Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ förÀndringar och förbÀttringar förungdomsboendet. SÄvÀl socialt som studie- och miljömÀssigt. Och dessutom titta pÄ alternativtill billigare byggnationer sÄ att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istÀllet. Denna undersökning görs för attLulebo ska fÄ en bÀttre inblick i om vad studenterna vill ha för boendeformer.