Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda pÄ vilka sÀtt idrottslÀrare för olika Äldrar anvÀnde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns nÄgot eller nÄgra framtrÀdande motiv idrottslÀrarna ville förmedla till eleverna för att fÄ dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktÀr; tvÄ pÄ idrottslÀrare som undervisar Àldre Äldrar och en pÄ en idrottslÀrare som undervisar yngre Äldrar. LÀrarna kom frÄn samma skola, intervjuerna genomfördes pÄ plats genom anvÀndningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fÀltstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslÀrare aktivt försökte motivera eleverna - frÀmst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framtrÀdande motiven till att motivera eleverna i de högre Äldrarna skilde sig frÄn de yngre Äldrarnas motsvarigheter. IdrottslÀrarna för de Àldre Äldrarna ansÄg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsÀmnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

Detta examensarbete Àr det avslutande momentet i Civilingenjörsutbildningen Teknisk Design vid LuleÄ Tekniska Universitet och har genomförts mot företaget Firefly AB, vilket Àr ett av de vÀrldsledande aktörerna inom brandskyddssystem mot processindustrin. Firefly AB:s lösningar bygger pÄ att i ett tidigt stadium upptÀcka och förebygga uppkomsten av heta partiklar som Àr kÀllan till brand och dammexplosioner i en tillverkningsprocess. Dessa typer av olyckor blir allt vanligare idag med ökad automatisering och produktionstakt inom industrin. De heta partiklarna detekteras med hjÀlp av unika patenterade gnist-/glöddetektorer, vilka huvudsakligen sitter placerade i de materialtransportrör som avlÀgsnar spÄn och damm frÄn tillverkningsprocessen. Om en het partikel detekteras sÀtts en automatisk slÀckningsÄtgÀrd in.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.

MiljöpÄverkan ur koldioxidutslÀppsperspektiv frÄn materialutvinning och framstÀllning har varit ett nyckelord i denna studie. Syftet med studien har varit att jÀmföra projekten Maskinisten och GÀvle Strand Etapp 2 med hÀnsyn till hur mycket koldioxid som slÀpps ut under byggnadsmaterialens utvinning och framstÀllning samt koldioxidutslÀppen som sker pÄ grund av projektens materialspill. Maskinisten Àr ett platsgjutet flerbostadshus medan Etapp 2 bestÄr av tvÄ flerbostadshus som Àr byggda med ett prefabsystem. MÄlet som vill uppnÄs med föreliggande studie Àr att belysa att inför valet av byggsystem borde man ta hÀnsyn till koldioxidutslÀpp. Studien har utförts genom att söka information i böcker, information frÄn tidigare studier och rapporter via databaser som ScienceDirect och det digitala vetenskapliga arkivet DiVA.

För att det ska vara tillÄtet att behandla personuppgifter ska behandlingen ha anknytning till visst ÀndamÄl. Den personuppgiftsansvarige; Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten, ska se till att de personuppgifter som behandlas Àr adekvata och relevanta i förhÄllande till ÀndamÄlen med behandlingen, att personuppgifterna Àr riktiga och, om det Àr nödvÀndigt, aktuella och att alla tÀnkbara handlingar vidtas för att rÀtta, blockera eller utplÄna sÄdana personuppgifter som Àr felaktiga eller ofullstÀndiga med hÀnsyn till ÀndamÄlen med behandlingen. Detta framgÄr av 9 § PUL som följer föreskrifterna i EG-direktivet 95/46 artikel 6. Hur lÄngt strÀcker sig rÀttelseskyldigheten enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) jÀmfört med den annullerade rÀttelseregleringen i gamla Datalagen (1973:289)? Följderna av denna otydlighet Àr att vÀldigt mÄnga restförda personer saknar möjligheten att fÄ rÀttelse av missvisande registrerade uppgifter.

Stockholms nya opera Àr placerad pÄ Frihamnspiren, den mest spektakulÀra platsen i hela VÀrtahamnen. I det hÀr lÀget sÄ ser man operan, nÀstan helt omgiven av vatten i vyn frÄn Lidingöbron. Norra DjurgÄrdsstaden och VÀrtahamnen kommer att behöva ett landmÀrke för att verkligen bli ett resmÄl för alla medborgare. OmrÄdet kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt omrÄde med bÄde bostÀder och kontor, samtidigt som man kommer att behÄlla delar av fÀrgetrafiken.PÄ piren har jag behÄllt de inledande tegelmagasinen pÄ vardera sida om vÀgen, och sedan fyllt pÄ med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, sÄ som hotell, relaterade skolor m.m. LÀngre fram kommer man till en besöksparkering (Àven parkering under huset) och en smÄbÄtshamn.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Bostadsbristen i de tÀtbebyggda omrÄdena blir idag allt pÄtagligare och studenter Àr oftast de som drabbas hÄrdast. Byggandet av nya bostÀder pÄgÄr runt om i landet men med alldeles för lÄngsam tillvÀxt. I stÀderna minskar de centralt belÀgna markreserverna och ny bebyggelse förlÀggs allt lÀngre frÄn stadskÀrnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att efterstrÀva en förtÀtning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga rÄvindar som ofta finns i Àldre byggnader med brantare tak. NÀr Àr det lönsamt att bygga om en rÄvind till en vindsvÄning? Vilka regler och krav mÄste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 pÄ Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

Idag Àr cirka 90 procent av alla smÄhus byggda eller under produktion med trÀregelstomme i Sverige. Att bygga smÄhus i trÀ har varit tradition under lÄng tid och anses Àven vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrÄgan pÄ öppna planlösningar och flexibilitet i huset stÀlls högre krav pÄ hÄllfastheten, vilket bidrar till att stÄl skulle kunna vara ett bÀttre alternativ. StÄl anvÀnds idag i störst utstrÀckning vid hallbyggnad dÀr stora spÀnnvidder och hög bÀrighet krÀvs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast Àr en avgörande faktor i byggbranschen dÀr lÀgsta pris efterstrÀvas.

Passivhus Àr en vidareutveckling av ett energisnÄlt hus, dÀr man genom extra tjock isolering,hög kvalitet pÄ dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvÀrmning. Passivhus har krav pÄ uppvÀrmningsbehovet samtprimÀrenergiförbrukningen. En princip för passivhus Àr att de inte ska vara krÄngligare ellerobekvÀmare att bo i Àn vanliga hus.LindÄs Park Àr ett bostadsomrÄde som bestÄr av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda vÀrmesystem som Àr installeratÀr en eftervÀrmare till FTX-systemet pÄ 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt Àr att de ligger i södra delen av Sverigeeller nÀra kusten, dvs.

Syftet med min undersökning var att fÄ svar pÄ hur Armémuseum i Stockholm representerar temat krig i basutstÀllningen och hur museipersonalen förhÄller sig till denna representation. Jag önskade Àven veta vad för sorts kulturarv Armémuseums anstÀllda ansÄg vara problematiskt att presentera.Jag intervjuade fyra personer frÄn Armémuseum och via metoden ?thick description? och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer frÄn deras basutstÀllning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, dÀr studier om hur kulturarv presenteras pÄ museer Àr ett vanligt Àmne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv pÄverkas av politiska vÀrderingar, tiden och hur det framstÀlls pÄ museer.Resultatet av studien kommer fram till att Armémuseums anstÀllda vill förmedla att krig Àr hemskt och som ofta gÄr hand i hand med lidande, död och orÀttvisor.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings tvÄ inriktningar konst och matematik, men dÄ min intention frÄn början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strÀvat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag dÀrför genomfört en studie utifrÄn frÄgestÀllningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med Àmnesintegrering i bild och matematik?DÄ jag hittat begrÀnsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsomrÄde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion dÀr bild och matematik integreras. Jag har Àven analyserat kursplanerna i Àmnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever dÀr vi diskuterade de förestÀllningar som finns om bild och matematik och jÀmförde Àmnena. Aktionsforskningen visade pÄ möjligheter och fördelar med Àmnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans trÀningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

AbstraktDen hÀr undersökningen har sin utgÄngspunkt i en observation under en bildlektion. BildlÀraren kopierade en bild ur mÄlarboken ?MÄla med mÀstarna? och anvÀnde den som förlaga som skulle fÀrglÀggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mÀstare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag.