Sammanfattning Barn möter idag populÀrkultur bÄde i leksaksaffÀrerna och klÀdesaffÀrerna men Àven i TV-reklamen. PopulÀrkulturella leksaker blir nÄgot barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan dÀrför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan dÀr de tillbringar mycket tid. Förskolan blir dÀrför en social och kulturell mötesplats dÀr barns intressen kan tas tillvara.

NÀr kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola pÄ 90-talet uppmuntrades ocksÄ förekomsten av lokal utveckling och mÄngfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts Ànnu lÀngre ut till att slutligen landa helt och hÄllet pÄ rektorer och lÀrare. I samband med detta ökade krav pÄ förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen lÀroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lÀrande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter anvÀnder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet Àr dock ett vÀldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som Àr anvÀndbara för att frÀmja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att nÄgra verktyg Àr mer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjÀlp av webbenkÀter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en Ärskurs 7 ?gör genus? dÄ de fÄrlÀsa och diskutera den skönlitterÀra texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) dÀr huvudkaraktÀrenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda pÄ hur eleverna enskilt i samband med lÀsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlÀgga vilka argument eleverna anvÀnde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under lÀsningen av texten. Undersökningen Àr kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frÄnlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde hÀrledas till sju kategorier.

MÄlet med detta examensarbete Àr att ta fram en lösning som gör det möjligt att utforma fönster och bostadshus i olika stil och fortfarande kunna bygga enligt energihusprinciper. En röd stuga med vita knutar och fönster som ser likadana ut i alla vÀderstreck Àr ett exempel. I lÄgenergihus Àr vÀggar, golv och tak mycket vÀl isolerade, de har ett mycket lÄgt U-vÀrde. Fönster och dörrar, som har ett jÀmförelsevis högt U-vÀrde, bryter detta klimatskal, vilket gör dem till kritiska punkter för energilÀckage. Fönster ger upphov till önskade och oönskade energiflöden, till exempel dagsljus, vÀrmeförluster, strÄlningsvÀrme och luftutbyte. I energihus Àr det sÀrskilt viktigt att kunna kontrollera dessa flöden för att uppnÄ komfort och minimera energiförlusterna. Arbetet resulterade i IsoSol, en utvÀndig jalusi som rullas upp ovan fönstret och döljs i vÀggkonstruktionen nÀr den inte anvÀnds.

Idagens samhÀlle Àr det mÄnga som Àr inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (StÄhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist pÄ kunskap. PÄ grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det nÄgot som motiverar mÀnniskor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en trÀningsbroschyr svaret. En trÀningsbroschyr som har en text som de flesta mÀnniskor ska förstÄ, med fÀrg som lockar till lÀsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du Àn befinner dig.

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lÀrare och elever i svenska som andrasprÄk. Uppsatsens syfte Àr att visa fram den sprÄk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa pÄ hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjÀlp av att lÀraren bygger stödstrukturer förmÄr uttrycka sig pÄ en sprÄkligt sett krÀvande nivÄ. Den empiriska undersökningen Àr gjord i fyra olika klasser i svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola. Materialet bestÄr av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

Inledning MÄlet "en skola för alla", kÀnns i mÄnga avseenden avlÀgset. Om mÄlet verkligen Àr att skapa en skola dÀr "alla" fÄr delta helt och fullt utifrÄn sina förutsÀttningar krÀvs det att alla som arbetar i skolan fÄr det stöd och skaffar sig den kompetens som krÀvs för att kunna möta den stora variationen av elevers olikheter. UtifrÄn egna erfarenheter som lÀrare och specialpedagog i grundskolan och i sÀrskolan har jag frÄgat mig hur samverkan mellan dessa skolformer kan utvecklas. Denna studie beskriver hur pedagogiskt yrkesverksamma frÄn sÀrskola och grundskola talar om samverkan och om hur deras tal om detta förÀndras under de tvÄ terminer som handledningen pÄgÄr. Syfte Studiens syfte Àr att följa och dokumentera en handledningsprocess, dÀr pedagogiskt yrkesverksamma frÄn sÀrskola och grundskola talar om samverkan mellan de bÄda skolformerna.

PÄ vÄra tvÄ förskolor finns det böcker som stÄr prydligt i sina hyllor, pÄ nÄgot sÀtt ingÄr det som en naturlig del av vÄr förskolekultur. Men frÄgan Àr dÄ om böckerna anvÀnds och lÀses? För oss bÄda finns det ett stort intresse av böcker och höglÀsning vilket gjorde ett sjÀlvklart val av undersökningens syfte. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en helhetssyn och försöka förstÄ hur pedagoger upplever sin syn pÄ höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkliga utveckling och samspel i en lÀrandesituation. Vi vill Àven undersöka om det finns olika omstÀndigheter som eventuellt skulle pÄverka höglÀsningssituationen sÄsom miljö, vardagens tid, kommunikation och samspel. Undersökningen genomfördes med fem pedagoger som blev intervjuade, urvalet var kvinnor i olika Äldrar med olika utbildningar som barnskötare och förskollÀrare.

Under examensarbetet pÄ Luftfartsverket i Norrköping har berÀkningar, mÀtningar och teoretiska analyser gjorts pÄ parallella seriesystem. Detta har givit kunskap om kablarnas uppbyggnad och anvÀndning samt induktiva kopplingen mellan de parallella kablarna. All nödvÀndiga fakta bygger pÄ mina observationer och anteckningar frÄn dessa berÀkningar och teoretiska analyser. UtifrÄn teoretiska analyser och Maxwellsekvationer skall flera frÄgestÀllningar besvaras under förutsÀttningen att undersöka de för- och nackdelar som skÀrmade kablar ger gentemot oskÀrmade kablar i ett personsÀkerhetsperspektiv och med avseende pÄ störningskÀnslighet. Kalkyler har tagits ifrÄn olika litteratur, vilket har resulterat till olika utrÀkningar pÄ skÀrmade kablar och oskÀrmade kablar.

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförÀndringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvÄrden och dÀrmed förbÀttra vÄrdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vÄrden och pÄ sÄ sÀtt Àven stÀrka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat nÄgra effekter i form av förbÀttrad vÄrdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som Àr gjort pÄ uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns pÄ platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. OmrÄdet gruppen utformat Àr 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lÀgenheter. MÄlgruppen för arbetet Àr hushÄll med tvÄ personer, dÀrför kom det att bli tvÄor och treor i alla plan utom i det översta dÀr det kommer att vara tvÄ fyror.Arbetet resulterade i tvÄ punkthus (se figur 1) om Ätta respektive nio vÄningar i varje och ovanpÄ dessa en stor takterrass. Fasaderna bestÄr av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd Ät byggnaderna och för att motverka klotter.PÄ innergÄrden finns det bland annat fontÀn, grill och lekplatser.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en Ärskurs 7 ?gör genus? dÄ de fÄrlÀsa och diskutera den skönlitterÀra texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) dÀr huvudkaraktÀrenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda pÄ hur eleverna enskilt i samband med lÀsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlÀgga vilka argument eleverna anvÀnde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under lÀsningen av texten. Undersökningen Àr kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frÄnlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde hÀrledas till sju kategorier.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personalavdelningen i större svenska organisationer Àr organiserad och vilken deras viktigaste funktion Àr idag.TeoriFör att kunna analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt en teoretisk grund bestÄende av organisationsteori och HRM-teori (Human Resource Management). Dessa teorier har vi anvÀnt för att förstÄ organiseringen av personalavdelningen och dess funktion. Organisering och tröghet kan förstÄs som organisationes sÀtt att söka stabilitet och att Äterskapa tidigare mönster. Detta betyder inte att förÀnding inte sker men att det skapas motstÄnd mot den i organisationen. HRM-teori ser personalen som en resurs som man kan förÀndra genom mÄlstyrning.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva upplevelsen av en personligt skriven dagbok frÄn tiden personen varit svÄrt sjuk och vÄrdats pÄ IVA. Bakgrund: Att vÄrdas pÄ IVA kan upplevas som skrÀmmande och okontrollerbart. HÀndelsen drabbar ofta utan förvarning och de vilka drabbas kan vara livshotande sjuka. MÄnga minns endast delar av hÀndelsen eller ingenting alls, de tappar tidsperspektiv och kan drabbas av mardrömmar och hallucinationer. Det finns ett samband mellan amnesi frÄn IVA-tiden och försÀmrad livskvalitét och det Àr dÀrför viktigt att dessa personer fÄr information om vad som hÀnt.

Fastighets AB RAWI Àr PiteÄ kommuns största privata fastighetsÀgare med drygt 1100 lÀgenheter och 250 lokaler i PiteÄ. 1993 pÄbörjade de etapp 1 pÄ ett nytt bostadsomrÄde pÄ den sÄ kallade bryggeritomten i centrala PiteÄ, Kv. NÀcken. OmrÄdet kommer tillsammans med det nyrenoverade ?gamla Bryggeriet? Àven att omfatta totalt 100 lÀgenheter.