Syftet med studien Àr att undersöka hur olika samtalsmönster uppstÄr i undervisningen och vilka konsekvenser det fÄr för elevernas möjlighet att lÀra sig. Forskningsmetoden Àr analytisk kvalitativ beskrivande. Datainsamlingen har skett i form av videoinspelningar och anteckningar. Inspelningarna har transkriberats, tolkats, analyserats och till viss del kategoriserats. Resultatet visar pÄ att eleverna i hög grad pÄverkar det undervisande samtalets förlopp till bÄde innehÄll och samtalsutrymme.

Under vÄr utbildningstid pÄ LTH har vi fÄtt obligatorisk undervisning i AutoCAD medan undervisning i ArchiCAD varit valbar. Ett problem för de studenter som velat förkovra sig i ArchiCAD har varit att det pÄ LTH inte funnits litteratur till ArchiCAD. Det har gjort att de studenter som velat komma igÄng pÄ egen hand med ArchiCAD fÄtt svÄrigheter med detta. Handbokens syfte Àr att hjÀlpa andra personer, frÀmst studenter, med att komma igÄng med ArchiCAD pÄ egen hand. De avgrÀnsningar vi valde att göra Àr att endast visa de funktioner som krÀvs för att modellera ett hus.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill sÀga elever i Ärskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels nÀrmare pÄ vilken syn pÄ lÀrande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden sÄg ut, i förhÄllande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under bÄde intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som anvÀnts har transkriberats för att öka trovÀrdigheten för vÄrt arbete. I resultatet har vi kommit fram till att det gÄr att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lÀrande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att lÀraren har en stöttande och igÄngsÀttande roll.

Den kliniska utbildningen Àr en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer pÄ lÀrosÀtena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krÀvs vad det gÀller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien bestÄr av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrÄn syftet med litteraturstudien. Dessa teman Àr; reflektion sammanlÀnkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion frÀmjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

Vi har genomfört en undersökning pÄ miljökontoret i Linköping som ansÄg sig ha vissa problem med ECOS, ett databassystem som anvÀnds för Àrendehantering.Syftet med vÄr undersökning Àr att presentera en teori kring anvÀndandet av ECOS pÄ miljökontoret i Linköping samtidigt kommer vi att genomföra denna undersökning med grundad teori sÄ som Glaser beskriver den.Vi har valt att arbeta med grundad teori (GT) enligt Barney Glaser. Vi bestÀmde oss för att ha följande öppna frÄgestÀllning nÀr vi inledde vÄr undersökning:Hur anvÀnder sig de anstÀllda pÄ miljökontoret i Linköping av ECOS?Det datamaterial som vi har analyserat har bestÄtt av anteckningar över det som vi ansett vara vÀsentligt i intervjuer, observationer och dokument. Slutresultatet i en undersökning genomförd med GT blir en teori. En sÄdan teori beskriver inte data, den Àr grundad i data.Beskrivningen av problemomrÄdet och resultatet som kommit ur de data vi insamlat ligger till grund för den teori som vi anser kan fungera pÄ omrÄdet..

Den hÀr rapporten Àr en sammanstÀllning av ett gestaltningsarbete dÀr ett bostadshus i 5 vÄningar projekterats fram. Huset i frÄga har anpassats till att kunna byggas med prefabricerade volymelement och enbart i stommaterialet trÀ. Prefabricerade volymelement Àr fÀrdigbyggda rumsenheter, tillverkade pÄ fabrik. Dessa kan vara sÄ pass fÀrdigstÀllda att de levereras till en byggarbetsplats med fÀrdig fasad och fast inredning. Eftersom arbetet baserats pÄ volymelementsbyggande, har projektering skett efter de villkor och den byggteknik som dÄ tillÀmpas.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Syftet med detta arbete Àr att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten pÄ fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts pÄ tvÄ olika fritidshem vilken har bestÄtt av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde nÀr barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad forskare och författare sÀger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar Àven upp vad lek respektive fri lek innebÀr samt pedagogens roll i dessa.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka en utvald lÀrares syn pÄ hur elever utvecklar lÀsförstÄelse, samt hur explicit lÀsstrategiundervisning baserad pÄ höglÀsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa lÀsförstÄelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Grundtanken i detta perspektiv Àr att lÀrande alltid sker i ett socialt sammanhang och att sprÄket utgör en lÀnk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestÄende av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har anvÀnds för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovÀrdighet.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka om lÀrare pÄ gymnasienivÄ Àgnar enligt dem sjÀlva mycket tid Ät att administrera anteckningar om elevbedömningar och om de anser detta vara tidsödande. En enkÀtundersökning har gjorts pÄ detta omrÄde. Slutsatsen Àr att lÀrare ofta behandlar samma elevbedömning mer Àn en gÄng. Detta kan visa sig genom att en anteckning om en elevbedömning först skrivs ned i en lÀrarkalender för att sedan föras in pÄ datorn och för att slutligen tas fram för en sammanstÀllning vid till exempel ett utvecklingssamtal. Ett fÄtal pedagoger i undersökningen anvÀnder sig av ett datoriserat system för att föra in bedömningar direkt, ett system dÀr elever kan logga in och se sina bedömningar vilket gör att antalet behandlingar av bedömningar för lÀraren minskar. Vidare tar uppsatsen upp hur ett datoriserat system för att spara och administrera elevbedömningar enligt teori bör se ut.

Fotografi Àr i dag mycket attraktivt och lockar mÀngder av folk frÄn konstsamlare till beundrare i alla Äldrar. Internationellt sett Àr i dag skandinaviskt fotografi högt eftertraktat och intresset ser inte ut att avta, tvÀrt om.HÀr, vid vÀg Ànde, precis invid Kottlasjön pÄ Lidingö ligger ett gamalt vackert vattenverk. omgivet av speciell natur och ett stilla landskap.Huset har stÄtt oanvÀnt sedan mÄnga Är och vÀntar pÄ nya vindar.Med sparsam renovering, och nödvÀndiga ÄtgÀrder kan detta utgöra grunden för en ny mötesplats och verkstad för samtida konstfotografi..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

Sissinghurst Ă€r en vacker trĂ€dgĂ„rdsanlĂ€ggning som ligger i grevskapet Kent i sydöstra Storbritannien.Syftet med detta arbete var att studera Sissinghursts historia, design och vĂ€xtslag men Ă€ven att undersöka vad som gör Sissinghurst till en typisk arts -and -craftstrĂ€dgĂ„rd.TrĂ€dgĂ„rden köptes pĂ„ 1930-talet av skriftstĂ€llaren och diplomaten Harold Nicolson och författarinnan Vita Sackville-West. En ordentlig upprustning gjordes av Sissinghurst och sedan skapade de tillsammans den mest berömda och besökta arts -and -craftstrĂ€dgĂ„rden i England.TrĂ€dgĂ„rden anvĂ€ndes som om den hade varit ett hus. Övre gĂ„rden utgör hallen dĂ€r höjdpunkten Ă€r den purpurröda rabatten med blad som har en silvergrĂ„ nyans. Vita trĂ€dgĂ„rden Ă€r matsalen som Ă€r det mest berömda trĂ€dgĂ„rdsrummet pĂ„ Sissinghurst. Den innehĂ„ller bara vita blommor med ett inslag av ljust rosa.

Uppsatsens syfta Àr att förmedla den syn pÄ farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjÀnstgjort pÄ apotek i mer Àn 25 Är. Metoden som jag anvÀnt vid mina intervjuer bestÄr av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter Àr apotekare och tvÄ Àr receptarier. Fyra pÄbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i mÄnga Är som apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som Àr pensionÀrer började arbetslivet pÄ apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid dÄ apotekaryrket fortfarande hade karaktÀren av ett skrÄ. De tvÄ andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fÄtt nya arbetsuppgifter.