Sök:

Sökresultat:

8469 Uppsatser om Antal ćr pć elitnivć - Sida 43 av 565

PÄ plats i mÀnnens vÀrld : om kvinnliga ingenjörer

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Alla skall ses : Vilka elever lÀrare anser att de uppmÀrksammar och deras möjligheter att tillgodose alla elever i matematik pÄ mellanstadiet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka elever som fÄr lÀrarens uppmÀrksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka Àr om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har nÄgon pÄverkan pÄ huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en webbaserad enkÀt vilken riktade sig till matematiklÀrare pÄ mellanstadiet.   Resultatet visar att lÀrare anser sig ge störst uppmÀrksamhet till de lÄgpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att fÄ minst tid av lÀrarens uppmÀrksamhet. LÀrarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal Är i verksamheten, till exempel prioriterar de lÀrare som har arbetat 7-15 Är eller lÀngre de lÄgpresterande eleverna frÀmst. Resultatet av vilken kunskapsnivÄ lÀrarna fokuserar pÄ visar att de framförallt riktar in sin undervisning pÄ nuvarande Ärskurs vilket inte Àr utmanande för de högpresterande eleverna.

Att bevara den materialistiska livsÄskÄdningen vid översÀttningen av Mary Shelleys roman Frankenstein

I uppsatsen undersöks hur ett centralt tema i Mary Shelleys roman Frankenstein kommer till uttryck i MÄns Winbergs svenska översÀttning. Ett sÀrskilt stycke i originalromanen och ett antal exempel ur detta anvÀnds som utgÄngspunkt för undersökningen av hur temat materialistisk livsÄskÄdning överförs i översÀttninen..

Avskaffandet av revisionsplikten : VÀljer smÄ företag frivillig revision?

Syfte: Reglerna angÄende revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr sedan Är 2010 förÀndrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida grÀnsvÀrdena i Sverige bör Àndras eller inte och dÀrför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt Àmne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angÄende revisionsplikt (nettoomsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda) Àr lÀmpliga och tillrÀckliga för att mÀta fördelarna med revision för smÄ företag. Studien syftar Àven till att undersöka olika faktorer som kan komma att pÄverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som Àr grundade pÄ tidigare forskning har vi dÀrefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrÄn vÄrt empiriska material.

Uppdragstaktik - Ja tack, men inte vid verksamhetsledning

Denna uppsats har haft som huvudsyfte att se om försvarsmaktens centrala ledning anvÀnder sig avuppdragstaktik vid verksamhetsledning, och dÀrmed följer Försvarsmaktens ledningsfilosofi.För att undersöka det förhÄllandet studeras de styrdokument som Àr rÄdande i försvarsmaktenkontra de direktiv som erhÄllits frÄn statsmakten. Vidare genomförs ett antal intervjuer med sÄvÀlförbandschefer som delar av den centrala ledningen för att lÄta dem ge sin bild över situationen, ocheventuellt beskriva hur relationen mellan förband och ledning Àr avseende styrning iförsvarsmakten. Uppsatsen tar sin teoretiska grund i ett antal ledarskapsteoretikers syn pÄ bredstyrning och ledarskap samt förstÄelsens inverkan pÄ organisation och ledarskap. Metoden iuppsatsen Àr kvalitativ vid sÄvÀl textanalys som vid intervjuanalyser.Uppsatsen har efter analys av de styrande dokumenten och intervjuerna utifrÄn uppsatsensfrÄgestÀllningar, givit följande slutsatser pÄ de stÀllda frÄgorna:- Det rÄder inte en balans mellan hur den centrala ledningen utövar sin styrning av förbandenkopplat mot vad som stÄr i försvarsmaktens ledningsfilosofi!- FörhÄllandet mellan förbanden och ledningen Àr spÀnt men dÀr finns en viss strukturellförstÄelse frÄn förbandscheferna för ledningens styrning av förbanden Àven om frustrationenvÀxer sig allt starkare- Felet och dÀrmed huvudorsaken till att situationen Àr som den Àr, beror frÀmst pÄ att det saknasen förstÄelse frÄn ledningen över de styrnings- och ledarskapsproblem som finns inomorganisationen. Och som ovan beskrivs finns en viss förstÄelse frÄn förbanden för ledningenssituation Àven om den inte tycks vara ömsesidig.

Mötesplatser och aktiviteter för Àldre - En kartlÀggning av mötesplatser och aktiviteter för Àldre pÄ Lidingö

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts. GIS (Geografisk information system) har anvÀnts för att visualisera aktivitets lokalisering. KartlÀggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för Àldre i ordinÀr boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Fondförvaltning : Egenskaperna som skapar mervÀrde för placeraren

Den svenska individens tillgÄngar slussas till allt större del till den vÀxande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats pÄ marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omstÀndigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det Àr svÄrt att ta ett vÀlgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrÄgasatts.

Stöd eller börda? : Fallstudie av Svensk kod för bolagsstyrning i BioGaia

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försÀmrade allmÀnhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia pÄverkades Àven de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stÀrka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka ÄtgÀrder som kunde vara lÀmpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet och bygger pÄ principen följ eller förklara. Det innebÀr att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker frÄn enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker frÄn regeln.

KartlÀggning av en svensk flygplats miljöledningssystem

Detta examensarbete Àr skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten Àr skriven pÄ uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som Àr ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats Àr belÀgen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men Àven enstaka mindre passagerarflyg. Idag Àr Kinnarps, Volvo Powertrain, RÀddningstjÀnsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

Systemförvaltning ur verksamhetens perspektiv

I denna uppsats undersöker vi ett antal grundförutsÀttningar som behövs för att uppnÄ en systemförvaltning som skall kunna stödja en organisations verksamhetsprocesser. Dessa grundförutsÀttningar som vi grupperat i föl- jande fem faktorer: affÀrsmÀssighet, organisation, styrning, förvaltning och processer har vi frÀmst identifierat ur teorier kring systemförvaltning, pro- cessorientering och organisationslÀra. Undersökningen som genomförts pÄ LuleÄ tekniska universitet har visat att alla dessa Àr viktiga för en fungeran-de systemförvaltning ur ett verksamhetsperspektiv..

Naturlig föryngring efter markberedning med harv eller Bracke Planter i SmÄland

Studiens syfte var att jÀmföra Bracke Planter (BP) med harvning med avseende pÄ andelen markberedd areal, uppkomsten av naturligt föryngrade stammar av olika trÀdslag per ha och huvudplantors medelhöjd tre Är efter plantering. JÀmförelserna mellan de tvÄ metoderna gjordes gruppvis med lika antal inventerade trakter för respektive metod, inventeringen gjordes i SmÄland under augusti mÄnad 2012. För att faststÀlla andelen markberedd areal mÀttes arean pÄ markberedningshögar och harvspÄr pÄ ÄrsfÀrska markberedningar (6 trakter). Förekomsten av naturlig föryngring och höjd pÄ huvudstammar (ca 550 mÀtta plantor/metod) registrerades för totalt 16 trakter. Andelen markberedd areal var signifikant högre för harv Àn för BP, ca 33 % jÀmfört med 22 %.

Inte utan min assistent : Elever i behov av sÀrskilt stöds rÀttigheter till likvÀrdig utbildning

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden - lÀra av bemötande

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande frÄn arbetsförmedlare Àr nÄgot som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. DÀrför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fÄtt anvÀnda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta Àmne finns alltsÄ inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen dÀr ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 dÄ ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade pÄbörjades. Syftet med denna studie Àr att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.

UtvÀrdering av ett mikrobiologiskt kriterium : kontrollmyndighet, fiskanlÀggningar och Listeria monocytogenes

Sverige hade sitt högsta antal anmÀlda fall av listerios 2010 samt sitt högsta antal fall av listeria hos gravida kvinnor sedan 1992 (Ivarsson, 2010) Under 2010 genomfördes en EU-baslinjestudie gÀllande Listeria i kylda risklivsmedel. Livsmedelsverket satte igÄng ett riksprojekt för att kunna komplettera EU-baslinjestudien. I riskprojektet var andelen positiva resultat störst i fiskkategorin och 0,6 % av proverna för fiskprodukterna hade vÀrden som överskrider det mikrobiologiska kriteriet (Livsmedelsverket 2010c). I förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel Àr grÀnsen för Listeria monocytogenes 100cfu/g vid förtÀring.Denna studie följer upp hur producenter och kontrollmyndigheter tillÀmpar det mikrobiologiska kriteriet för Listeria monocytogenes för att identifiera behov av förbÀttrande ÄtgÀrder och stöd. Information samlades in genom djupintervjuer, och med hjÀlp av en prognosmodell illustreras tillvÀxten och hÄllbarheten av fiskprodukter om den skulle bli kontaminerad med Listeria Monocytogenes.Av de 14 intervjuade företagen var det endast hÀlften som kÀnde till det mikrobiologiska kriteriet och av de 7 intervjuade kontrollmyndigheterna var det endast 5 som kÀnde till det.

I slutet av korridoren : En studie av nya IAS 19 och dess pÄverkan pÄ förmÄnsbestÀmda pensionsplaner

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->