Sök:

Sökresultat:

326 Uppsatser om Antagande om miljön. - Sida 17 av 22

AnvÀndargrÀnssnitt för en intern biomarkördatabas

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

VÀrmekonsekvenser vid pölbrand: i gemensam cisterninvallning

Celanese Emulsions har genomfört en riskanalys över en brand i deras tanklager för flytande rÄvaror. I riskinventeringen sÄgs ett behov av att fördjupa analysen inom vissa omrÄden för att tydliggöra vilka konsekvenser en pölbrand kan ge. Denna rapport avser att utreda vÀrmekonsekvenserna av en pölbrand i en gemensam cisterninvallning. OmrÄdet som studeras Àr en invallning av sju cisterner innehÄllande olika kemikalier. SannolikhetsberÀkningar för lÀckage och antÀndning inom cisternomrÄdet Àr gjorda utifrÄn Celanese Emulsions egna berÀkningsmodeller.

Nedskrivning av goodwill : Företagens antagande bakom nedskrivningsprövning av goodwill

Allt fler utlÀndska företag har under de senaste Ären valt att etablera sig pÄ den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska nÀringslivet. Olika kulturer medför olika syn pÄ exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare frÄn olika kulturer uppfattar de relationer som uppstÄr dÄ olika kulturer interagerar i affÀrssammanhang, samt att diskutera om detta kan pÄverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgÄngspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat pÄ vad det Àr för kulturkrockar som kan uppstÄ nÀr olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det Àr för skillnader pÄ beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som anvÀnts Àr teorin om Schein's olika kulturnivÄer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att bÄde de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de bÄda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstÄr kulturkrockar.

Effekter av intellektuellt kapital vid en börsintroducering

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanstÀlla ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrÄn finansiella nyckeltal, dock efterfrÄgas mer information om företags ?mjuka? tillgÄngar (lÀs intellektuellt kapital). Den hÀr uppsatsen undersöker om mÀngden redovisad information om det intellektuella kapitalet pÄverkar företagets börskurs och underpricing.

Nedskrivning av koncernmÀssig goodwill under global finansiell kris

Inledning: Sedan i januari 2005 Àr alla bolag som Àr noterade pÄ börsen inom EU skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning i linje med IFRS. KoncernmÀssig goodwill skall inte lÀngre avskrivas enligt plan utan istÀllet bör en nedskrivningsprövning utföras varje Är enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lÄgkonjunktur vi befinner oss i idag, Àr en effekt av en tidigare vÀrldsomspÀnnande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser frÀmst pÄ kapitalmarknaden i USA. PÄ grund av USA:s ledande position inom mÄnga omrÄden har detta satt djupa spÄr i hela omvÀrlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning gjorde vi ett antagande att frÄgan om en eventuell nedskrivning av koncernmÀssig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmÀssig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: VÄrt slutliga urval blev 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

EnergiÄtervinning av processvattenlÀckage vid kraftvÀrmeverket i Lugnvik

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av JÀmtkraft AB pÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik. AnlÀggningens vattenkrets fylls pÄ med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lÀmnar ocksÄ kretsen som vattenlÀckage vilket resulterar i stora energiförluster. PÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik lÀmnar största delen av dessa lÀckageflöden via tvÄ utblÄsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. FrÄn dessa utblÄsningstankar dumpas Ängan pÄ anlÀggningens tak och lÀckaget i vÀtskefas spÀds med kylvatten till en utloppstemperatur pÄ 40°C till avlopp.

Sopsortering mellan fartyg och Kalmar Hamn : En fallstudie i hur fartyg sorterar sitt avfall i Kalmar Hamn

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

Omgivande markslags pÄverkan pÄ förekomst av bibagge Apalus bimaculatus i sand- och grustÀkter i VÀstra Götalands lÀn

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

Vilket brÀnsle gÄr du pÄ? : En kvantitativ studie om anvÀndandet av kosttillskott

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet var att undersöka anvÀndandet av kosttillskott bland 200 motionÀrer i Stockholm. FrÄgestÀllningarna löd enligt följande:Skiljer sig anvÀndandet av kosttillskott mellan mÀn och kvinnor?Skiljer sig anvÀndandet av kosttillskott beroende pÄ hur mÄnga gÄnger man trÀnar per vecka?Metod Studien baseras pÄ en kvantitativ tvÀrsnittsstudie bestÄende av enkÀter, dÀr de tillfrÄgade bestod av motionÀrer i Stockholm. EnkÀten innehöll; en kort förklaring till vad kosttillskott Àr, bakgrundsfrÄgor (kön, Älder, trÀningsform, trÀningsduration) samt frÄgor om kosttillskott (om man anvÀnder, vilken stort samt av vilken orsak). All data analyserades dÀrefter i SPSS dÀr vi anvÀnde bÄde chi- 2 test och envÀgs ANOVA test.

Avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag : Varför smÄ aktiebolag inte anlitar en revisor

År 2010 avskaffades revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var pĂ„tryckningar frĂ„n det Europeiska rĂ„det, för att minska de administrativa kostnaderna för smĂ„ och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att mĂ„nga företag skulle vĂ€lja att anlita en revisor Ă€ndĂ„, för att det Ă€r en kvalitetsstĂ€mpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade smĂ„ aktiebolag idag vĂ€ljer att inte anlita nĂ„gon revisor.DĂ„ fĂ„ studier har hunnits genomförts pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skĂ€l det finns till att smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att smĂ„ aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder pĂ„ att respondenterna sparar pengar pĂ„ att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte Ă€r det enda skĂ€let till att de har valt att inte anlita en revisor.

Intellektuellt kapital - Företagens mest vÀrdefulla tillgÄng utan vÀrde

VÀrldsekonomin har gÄtt frÄn att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har vÀxt fram utan stora materiella tillgÄngar och med helt andra framgÄngsfaktorer Àn tidigare. Detta har skapat ett vÀxande gap mellan företags bokförda vÀrde och marknadsvÀrde. Det vÀrde som utgör skillnaden mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förÀndrats utvecklats och anpassats genom Är av tidigare forskning.

Bevisupptagning i hovrÀtt - ÀndamÄlsenligt, rÀttssÀkert och effektivt?

Reformen En modernare rÀttegÄng (EMR) trÀdde i kraft i hela landet den 1 november 2008. Det övergripande syftet med den har varit att skapa en modernare rÀttegÄng i allmÀn domstol som uppfyller kraven pÄ en rÀttssÀker, effektiv och ÀndamÄlsenlig handlÀggning av mÄl och Àrenden. För att uppnÄ detta skall modern teknik utnyttjas pÄ ett bÀttre sÀtt, vilket bland annat innebÀr att berÀttelser som förhörspersoner lÀmnar i bevissyfte i tingsrÀtt skall dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning. Tanken Àr frÀmst att en sÄdan upptagning skall ersÀtta de omförhör som tidigare hÄllits i hovrÀtt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad de nya bevisupptagningsreglerna innebÀr för hovrÀttsförfarandet. Mer specifikt har jag utrett hur dessa förhÄller sig till reformens mÄl om en ÀndamÄlsenlig, rÀttssÀker och effektiv handlÀggning av mÄl i hovrÀtt. HovrÀttens bevisupptagningsregler har ansetts nödvÀndiga att Àndra frÀmst eftersom tyngdpunkten i processen kommit att skjutas uppÄt i instansordningen och eftersom bevisupptagning i hovrÀtt mÄnga gÄnger kommit att bli mer omfattande Àn den aktuella tvisten krÀver.

JÀmförelse av stödkonstruktioner: En projektspecifik studie vid kv. Heimdal, Uppsala

Byggföretagen Àr intresserade av att hitta nya billigare metoder att bygga med. Idag diskuteras slitsmurar och sekantpÄlning sedan det har blivit tillÄtet att integrera dessa i den permanenta konstruktionen och dÀrmed vinna produktionsfördelar. Genom integrering i den permanenta konstruktionen utnyttjas stödkonstruktionen som permanent kÀllarvÀgg. Syftet med arbetet Àr att se om det kan vara intressant att anvÀnda slitsmurar eller sekantpÄlar vid kommande byggnation vid kv. Heimdal i Uppsala.Utomlands anvÀnds slitsmurar och sekantpÄlar i innerstadsmiljö.

Ekonomisk tillvĂ€xt och ren natur - Är det möjligt?

I och med att lÀnderna i vÀrlden blivit allt rikare har Àven miljöförstöringen ökat. Detta Àr ett problem som uppmÀrksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade pÄ ett uppochnedvÀnt U-förhÄllande mellan inkomst och miljöförstörande utslÀpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillvÀxten tills den vid en viss nivÄ vÀnder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsÀtter att vÀxa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

Ungdomars upplevelser av kontakterna i fÀngelse och dess betydelse för Äterfall i brott

FÀngelse som pÄföljd för ungdomar som begÄtt brott Àr nÄgot svenskt rÀttsvÀsende strÀvar efter att undvika sÄ lÄngt det Àr möjligt. De negativa konsekvenserna som ett fÀngelsestraff medför har lÀnge varit ett Àmne för diskussion och det har pratas om huruvida fÀngelset fungerar kontraproduktivt. Ungdomar utgör en extra utsatt grupp p.g.a. sin lÄga Älder och det kan tÀnkas att de lÀtt pÄverkas negativt av kontakten med andra intagna. DÀrför valde jag att studera hur ungdomar som verkstÀllt ett fÀngelsestraff upplever denna kontakt och vilken betydelse kontakten har för hur dem tÀnker kring Äterfall i brott.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->