Homosexualitet innebär en förälskelse eller attraktion av person tillhörande samma kön som en själv. I studier framkommer att homosexuella upplever sig bemötas och få sämre vård än andra. Vikten av ett gott bemötande är avgörande för upplevelsen av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva homosexuella patienters upplevelser av bemötande inom vården. 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Två företag, konkurrenter på en duopolmarknad, undersöks under ett antal förenklande antagande för att finna jämviktsbeteende. Företagen antas förutom pris ha möjlighet att konkurrera genom att erbjuda produkter differentierade i två horisontella dimensioner. En tolkning är att företagen konkurrerar genom pris och lokalisering i en tvådimensionell stad. Av intresse är främst optimal grad av differentiering. Från genomgången litteratur står det klart att Nashjämvikten består av minimal differentiering i en dimension och maximal differentiering i den andra, samt pris som bestäms direkt av en transportkostnadskoefficient.

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårerarbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:? Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna avungdomar idag?? Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna skafortsätta spela när kulturskolan är över?? Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ettresonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades uttill alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Denstörsta delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet medkulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder påatt både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ettsamarbete.Slutsatserna som dras är:? För att musikkårerna inte ska ?växa ur tiden? är det troligen nödvändigt attett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas.

Helsingborgs Dagblad (HD) och Nordvästra Skånes Tidningar (NST) har under en längre period konkurrerat om till viss del samma marknad. Tidningarna har olika profil vad gäller journalistik och företagskultur. Tidningarna beslutar sig ändock plötsligen att gå samman. Vilka motiv ligger bakom sammangåendet? Fusioner upplevs ofta som problematiska, anses också vara misslyckade.

Sverige står nu inför en ny industriell revolution som innebär att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjänsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och på så sätt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de områden där dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag väljer att placera tillverkningen i andra länder vilket skapar oro för att arbetstillfällena ska minska i länder som Sverige. Hur många arbeten som kan påverkas av företagsflytt är ett ämne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden är många.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur många arbetstillfällen detta kan påverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsättningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande är att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lägre utbildning och att högutbildade står på säker mark.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3. Det är också en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika områden.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör detintressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har dethistoriskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar denaktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändratsutifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp avbegreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfädervilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet avden begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriskametoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara somgiven för denna uppsats.

Ohälsan är ett ökande problem i samhället. Den leder bland annat till ökad sjukfrånvaro vilket leder till ökade kostnader för såväl företagen som samhället. Arbetsplatsen anses vara en viktig arena för att förebygga den ökade ohälsan vilket gör det viktigt att få företagen att satsa på hälsofrämjande åtgärder. Upprättandet av ett strategiskt hälsoarbete innebär mer arbete för företaget och för ett redan arbetsbelastat företag kan detta ses som en påfrestning. För att hälsoarbetet ska kunna implementeras och få genomslagskraft, gäller att kostnaderna och arbetsbelastningen inte är alltför stora för företaget.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att människor är rationella och riskaverta. En investerare bör därför diversifiera sin portfölj till att även inkludera tillgångar på den internationella finansiella marknaden. Detta innebär att dagens svenska investerare behöver läsa finansiell information på ett andraspråk, vanligtvis på engelska. Då tidigare studier inom beteendefinansiering visar på samband mellan språk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande påverkas av om information läses på svenska (modersmål för svenska investerare) respektive engelska (andraspråk). Detta sker genom en enkätundersökning bland anställda på fyra svenska banker.

Denna uppsats syfte var att undersöka vad elever i grundskolans senare år har för attityd till grammatikundervisningen i svenska. Min hypotes var att den allmänna attityden är negativ. Om detta antagande stämde ville jag undersöka vad som låg till grund för denna negativa inställning, samt ta reda på hur eleverna tyckte att man kunde göra för att förändra undervisningen till det bättre. De metoder jag använt mig av är dels en enkätundersökning bland 70 elever i skolår 6-9, dels mer djupgående intervjuer i gruppform med elva elever. Tyvärr så bekräftades min hypotes.

Sverige börjar, precis som resten av världen, att bli alltmer mångkulturellt. Då smärta studeras ur ett etniskt perspektiv finns redan ett antagande att det finns ett samband mellan etnicitet och smärta. För att patienter från andra kulturer ska få adekvat smärtstillning är det viktigt att sjukvårdspersonal och då främst sjuksköterskan, har kunskap om skillnader mellan olika kulturer. Skillnader i behandling kan uppfattas som diskriminerande, men lika behandling för alla är kanske inte heller alltid rätt behandling. Då etnicitet är ett känsligt ämne att undersöka valdes systematisk litteraturstudie som metod.