Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt Ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Syftet med studien är att undersöka huruvida föräldrar är nöjda eller missnöjda med det alltmer ojämna uttaget av föräldraledighet som sker då familjen växer och får sitt andra barn. Utgångspunkten är att föräldrar i regel vill vara föräldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tänkas vara begränsat av olika skäl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en känsla av att vara mindre nöjd. Med utgångspunkt i dels ekonomisk rationalitet förväntas främst männens val vara begränsat. Utifrån det här perspektivet utgör deras högre inkomstnivå ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av föräldraledigheten.

Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

Syftet med studien är att undersöka huruvida föräldrar är nöjda eller missnöjda med det alltmer ojämna uttaget av föräldraledighet som sker då familjen växer och får sitt andra barn. Utgångspunkten är att föräldrar i regel vill vara föräldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tänkas vara begränsat av olika skäl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en känsla av att vara mindre nöjd. Med utgångspunkt i dels ekonomisk rationalitet förväntas främst männens val vara begränsat. Utifrån det här perspektivet utgör deras högre inkomstnivå ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av föräldraledigheten.

Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger på en primär fråga och det är huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har även försökt att besvara en sekundär frågeställning som avser hur miljön med hjälp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbättras för människor, djur och natur.          För att besvara frågeställningen har jag använt mig av en komparativ studie där jag har jämfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och är det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att få en feministisk historisk analys av de händelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhället och problemställningen vi står inför idag.          Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger på individen men att ett etiskt system baserat på världsreligionernas centrala värderingar kan vara till stor hjälp när eget ansvar och etiska överväganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhållningssätt till naturen och kvinnor vilket bidragit till många av dagens miljöproblem, klassåtskillnader och andra orättvisor, därför måste kristendomen reformeras till att se människan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i åtanke då hela världen samverkar i ett enda system. Det är speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den västerländska världen från en materialistisk till en Ansvarstagande kultur, därefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.          Dalai Lamas etik utgår från invidnivå och eget ansvar som inte förutsätter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet är skilda saker. Religion är bön, ritualer och tro på en metafysisk sfär, andlighet har med den mänskliga andens egenskaper att göra det vill säga medkänsla, tålamod och ansvar.En etik som hjälper människor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjälp för att bidra till psykologisk och emotionell hälsa i västländerna.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur delaktiga berörda elever är vid utformning av särskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de värderar att få vara delaktiga. Syftet är även att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt även mel-lan olika åldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhållanden inom en specifik skola. Frågeställningar studien bygger på är:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och värderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur värderar eleverna att få vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldersgrupper?Teori: Studien bygger på ett sociokulturellt och socialt perspektiv där samspelet studeras mel-lan skola, elev och vårdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring Ansvarstagande.

Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och Ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt Ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility, företagets sociala Ansvarstagande,innehåller ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Redovisningen är frivillig och detfinns inte några klara regler för hur den ska se ut. Däremot så har det skapats riktlinjer somvägleder företag i deras redovisning av socialt ansvar. Allt fler företag väljer idag att förläggasin produktion i utvecklingsländer vilket har lett fram till att de ifrågasatts angående hur dehanterar de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Detta i sin tur har gjort att företag väljer attredovisa sitt arbete med sociala aspekter.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika företag i Sverige redovisar socialaaspekter samt vad de redovisar inom detta område.

Gräsrotsinitiativ är initiativ drivna av medborgare i civilsamhället för att åstadkomma lokala lösningar för en hållbar utveckling. De kan bidra till samhällsvinster i form av ökad medvetenhet och engagemang i hållbarhetsfrågor, stärka individer och samhällsaktörer samt generera färdigheter och kapacitet för att initiera hållbara lösningar i framtiden. Att förändra underifrån är förenat med utmaningar. Det finns ett glapp mellan kunskap och handling, och mellan individ- och samhällsnivåer som motverkar en hållbar utveckling. Ett framgångsexempel inom hållbar omställning av lokalsamhället är Incredible Edible Todmorden (IET) i norra England. Genom att odla ätbara växter i det offentliga rummet har initiativet involverat hela lokalsamhället i en hållbar omställning.

Företags ansvar för sin omvärld är ett högaktuellt ämne som diskuteras i media och i företag. Hållbarhetsarbete är något som stora företag förväntas syssla med och företagets varumärke påverkas i allt större grad av dess hållbarhetsarbete. Utvecklingen av nya kommunikationsvägar, som internet, mobilt bredband och sociala medier, har inneburit att kraven på transparens hos företag har ökat och det upplevs som tvivelaktigt om företagen inte kommunicerar sitt Ansvarstagande externt. Svårigheten med hållbarhetskommunikation är att nå ut med vad företaget gör så att den bild som skapas i så stor utsträckning som möjligt stämmer med verkligheten, och inte uppfattas som ett förskönande åtagande. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kopplingen mellan hållbarhet, kommunikation och varumärke ser ut samt identifiera framgångsfaktorer för att skapa ett hållbart varumärke.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och Ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet).

Den svenska skogsindustrin är i behov av förnyelse och förändring och inom modeindustrin pågår ett ständigt arbete med miljöförbättringar och socialt Ansvarstagande. Dessa två aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhälle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin är bioraffinaderier en grund - en anläggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som råvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ då både bränsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga målet med bioraffinaderier är att öka råvarans värde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.