Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på utmaningarna som väntar dem inom yrket. Följande frågeställning formulerades:Hur ser idrottslärarstudenter på sin kompetens inom följande områden inom läraryrket: lärarrollen och allmän pedagogik, ämneskunskap och  undervisning, arbetsmiljö i skolan och uppgifter utanför undervisning samt relationer mellan lärare och elever?MetodMetoden som användes i denna kvantitativa studie var en strukturerad enkät. Den webbaserade enkäten omfattade 37 påståenden relaterad till krav och  utmaningar inom idrottsläraryrket. Populationen var studenter inom idrottslärarutbildning.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt Ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Detta kapitel sammanfattar och diskuterar uppsatsens första forskningsfråga, varför tillitär viktigt. Tillit är viktigt i relationen mellan politiker och tjänstemän eftersom den verksamhet politikerna förväntas styra är oöverskådlig sett utifrån deras perspektiv. Föratt politikerna ska kunna fullfölja den uppgift de har i stadsdelsnämnden måste de ha tillit till de tjänstemän som kontrollerar och administrerar verksamheten. En viktig komponent i tilliten är att den är ömsesidig på så sätt att det krävs att inte bara politikerna har tillit för tjänste-männen utan också att tjänstemännen visar tillit genom att de accepterar och erkänner politikerna i deras roll och position. Detta gör tjänstemännen genom att visa förståelse för politikerna.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad hemtjänstpersonal har för föreställningar om anhöriga till äldre hjälpbehövande. Vidare är syftet att titta vilka föreställningar dessa har om de anhöriga i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet. Frågeställningarna är; Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande? Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande, relaterat till faktorerna kön, klass och etnicitet? Sedan 1980-talet har den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar på äldreomsorgsområdet. Dessa förändringar har bland annat medfört att det har blivit allt svårare för äldre att få hjälp i form av hemtjänst, och till att familj och anhöriga därför börjat ta allt mer ansvar för äldre hjälpbehövande.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett Ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan. Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande.

SammanfattningDenna uppsats undersöker möjligheten till självförvaltning i studentbostäder. Med rådande studentbostadsbrist i baktankarna är syftet med arbetet att bidra till en ökad produktion av studentbostäder i Sverige, med målet är att klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Detta ska besvaras med hjälp av frågeställningarna som följer: Vad innebär självförvaltning?I vilken utsträckning kan en student hjälpa till med förvaltningen av bostadshuset?Hur stort är intresset för självförvaltning bland studenterna?Uppsatsen grundar sig på en litteraturstudie om självförvaltning, intervjuer med fastighetsförvaltare och slutligen en enkätstudie, som ska klarlägga studenters inställning till självförvaltning.Uppsatsen är en fördjupning av vad självförvaltning innebär. Begreppet är svårtolkat, men kan förklaras som ett underhållsarbete inom den egna fastigheten som utförs av de boende till en reducerad hyra.

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lärares vardag och innebär problem som de måste hantera men även förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rätt till arbetsro i klassrummet och lärares uppgift är att skapa en miljö där de kan få det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie är att få fördjupad förståelse för gymnasielärares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstå hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fått kunskap om detta område samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har använts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lämpade sig väl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielärare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillägna mig ett rikt empiriskt material bestående av berättelser ur deras egna verklighetsvärldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvändning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden är de beteenden som är mest störande hos eleverna enligt gymnasielärarnas uppfattningar.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett Ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

AbstraktTitel: Barn till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar ? En kvalitativ studie om hur barn framställs i arbetsmaterial gällande stödinsatserSyfte: Syftet med studien är att analysera vårt insamlade datamaterial, och med begrepp från våra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta på hur barn framställs i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Analysmaterialet består av material kring FIBprojektet, föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stärka och bedöma föräldraförmågan hos föräldrarna i dessa familjer. Med begrepp hämtade från barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utläst teman i materialet knutna till de valda teorierna.Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat på framställningar av barns Ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har också studerat föräldraskapet utifrån insatserna och barnens position.

BakgrundTonåringar befinner sig i en kritisk period i livet då många förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men även att testa bland annat alkohol, vilka båda är faktorer som påverkar glukosnivån i blodet. Att vara tonåring med diabetes innebär dagliga överväganden och beslut samt ett Ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen själv ska kunna påverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvård. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonåringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

Syfte: Studie syftar till att utvärdera den metod kallad Show me the money som Mölndals stad använder för att på ett utvidgande sätt uppmuntra och ta vara på ungdomars delaktighet och engagemang. Frågeställningar:? vilka teorier och ideologier ligger till grund för Show me the money?? vilka mål har metoden och hur implementeras dem i fritidsgårdsverksamheten?? hur förverkligas målen i praktiken sett utifrån brukarnas erfarenheter och upplevelser?? vilka styrkor och förbättringsområden har metoden?Metod: Studien är en kvalitativ utvärdering som lyfter fram två perspektiv: det teoretiskt professionella via två personal på kommunens avdelning för fritidsgårdar och brukarperspektivet genom ungdomars erfarenheter från fritidsgårdsverksamheten. Det teoretiska perspektivet är bearbetat och formulerat till en programteori för Show me the money där dokumentanalys och intervju med personalen använts. Brukarperspektivet är framtaget genom fokusgruppintervju och enskild intervju med totalt fyra ungdomar.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden.För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning.

Företags ansvar för sin omvärld är ett högaktuellt ämne som diskuteras i media och i företag. Hållbarhetsarbete är något som stora företag förväntas syssla med och företagets varumärke påverkas i allt större grad av dess hållbarhetsarbete. Utvecklingen av nya kommunikationsvägar, som internet, mobilt bredband och sociala medier, har inneburit att kraven på transparens hos företag har ökat och det upplevs som tvivelaktigt om företagen inte kommunicerar sitt Ansvarstagande externt. Svårigheten med hållbarhetskommunikation är att nå ut med vad företaget gör så att den bild som skapas i så stor utsträckning som möjligt stämmer med verkligheten, och inte uppfattas som ett förskönande åtagande. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kopplingen mellan hållbarhet, kommunikation och varumärke ser ut samt identifiera framgångsfaktorer för att skapa ett hållbart varumärke.