Background: Corporate Social Responsibility (CSR) is a term that has become increasingly prominent in the corporate world. As the awareness of responsibly produced products is growing among both companies and consumers, it has become increasingly important for companies to get involved in sustainability issues. There may be several reasons why companies choose to integrate CSR in their business, where one reason may be related to company size. In the business category of micro, there is currently no widespread research, which makes this company size interesting to study. The choice of industry was made because coffee is one of the world's most important merchandise, and the coffee industry has come a long way with integrating CSR in comparision to many other industries.Purpose and research question: The purpose of this study is to create a deeper understanding of why coffee roasters in the business category of micro enterprises choose to incorporate CSR in their businesses.

Vad innebär det för företag att vara socialt Ansvarstagande? Det är en fråga som studenter, akademiker och utövare länge har försökt att besvara. Definitionerna är många och skiljer sig åt, och trots att vissa empiriska studier har gjorts inom det här området är CSR ett ämne som i större utsträckning har debatterats än undersökts. Således kan en djupare förståelse skapas genom att empiriskt undersöka ämnet utifrån företagens behov och motiv. I denna studie har avsikten därför varit att behandla just företagens inställning till och användande av CSR.

Utvecklingen inom livsmedelsbranschen har präglats av samhällets industrialisering och globalisering de senaste decennierna. Det gäller även de producenter som förser livsmedelsbranschen med varor. Jordbrukets förändrade villkor har medfört att en del småskaliga bönder valt att erbjuda tjänster kring sin kärnprodukt. Globaliseringen har också medfört ett antal miljöproblem som några av dessa tjänstefierade bönder bidrar till att motverka, genom att uppfylla ett av regeringens uppsatta miljömål om att producera ekologiska varor. Tjänsterna dessa entreprenörer tillhandahåller innebär att ekologiska och närproducerade varor erbjuds i en gårdsbutik.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala Ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Background: Research results show that the potential of corporate social responsibility (CSR) has increased. That means there is a growing pressure on Swedish companies to act with responsibility: general public has a positive attitude towards companies that communicate their CSR. Advertising agencies have been criticized by their way to manage the question of social responsibility. One of the characteristics of an advertising agency is their anonymity; even though their products are extremely visible, it is rarely clear who gave rise to an advertising production. If this is put in relation to CSR in general, we find ourselves in a contradictory situation when CSR in many cases is about exposure of the responsible corporation.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala Ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

Bakgrund Skiftarbete är ett vanligt förekommande arbetssätt. Inom operationssjukvård består skiftarbete av jour och beredskap. Forskning visar att skiftarbete medför negativa hälsoeffekter.Minskad sömn, långa arbetspass, stressig arbetsmiljö och allvarliga felbehandlingar som kan riskerapatienters liv kan bli ett faktum vid jourarbete. Syfte Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan på livs- och arbetssituationen samt patientsäkerheten. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor som hade arbetat eller arbetade skift. Studien utfördes på ett sjukhus i Sverige under våren 2012.

Den svenska rovdjurspolitiken har präglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkställande från 2001 (att behålla eller återställa rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbättra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och långsiktiga målet för de nya viltförvaltnings-delegationerna är att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt Ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna är ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktär av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.

I barnmorskans profession ingår det att möta ungdomar genom samtal och rådgivning för att främja deras sexuella hälsa. Barnmorskan kan arbeta hälsofrämjande genom att identifiera hälsorisker samt informera om sex- och samlevnad och STI (Sexually Transmitted Infections). Klamydia är den mest förekommande bland alla STI och antal smittade av klamydia ses högst bland ungdomar. Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot STI. Forskning visar på att kondomanvändningen minskar och att ungdomar fokuserar mer på oönskad graviditet än risken att bli smittad av någon form av STI.

I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 ? talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen.

I samband med andra världskrigets start 1939, utvecklades kemiska ämnen för ogräs- och bekämpningsmedel. Numera påträffas de i de flesta floder, grundvatten och i majoriteten av alla mänskliga varelser. Detta har medfört att allt fler krav ställts på omgivningen. Miljöredovisningen föddes i slutet av 1960-talet och själva startskottet för miljöredovisning skedde i samband med Brundtlandrapporten 1987. Inom kaffebranschen har det länge stått stilla när det gäller arbets- och miljöfrågor. Det tog fart när stora aktörer på marknaden, däribland Löfbergs Lila, startade Common Code for the Coffee Community 2006.

Bakgrund: Företag världen över har börjat fokusera mer på Ansvarstagande och att arbeta för ett mer hållbart samhälle samtidigt som de inser att det kan skapa lönsamhet. Ansvaret som implementeras i företagsverksamheten kallas för Corporate Social Responsibility och har blivit ett sätt att skapa innovation, värde och konkurrensmedel. Det är inte längre frågan om företag ska arbeta med CSR utan hur. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetares samt kunders image av företaget Holtab AB har påverkats av det genomförda CSR projektet. Vi vill även undersöka hur företagets profilering av CSR projekt kan förbättras. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av företaget Holtab AB. Vi har utgått från den kvalitativa metoden då vår empiri består av 15 intervjuer från 23 respondenters uttalanden samt information från CSR utbildning vilket har skapat förutsättningar för en tolkande analys.Slutsatser: Vi har kommit fram till att majoriteten av medarbetarnas image av Holtab inte har påverkats av det genomförda projektarbetet ?El i Jyamrung? samtidigt som några av kundernas image har påverkats av projektet.

Abstract  Datum: Kurs: Handledare: Författare: Titel: Syfte:       Metod:     Analys:    Slutsats:      Nyckelord: 2012-01-10 Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Peter Lindberg Emelie Eklöf & Anna Fridström Belöningssystem ? En jämförelse två svenska storbanker Syftet med denna uppsats är att vi vill ta reda på hur chefer motiverar sin kontorspersonal i två olika svenska storbanker. Vi vill dessutom undersöka om det är nödvändigt med belöningssystem i denna bransch samt hur dessa bör vara utformade för att uppnå bästa effekt. Vi vill dessutom ta reda på om det finns förbättringar som kan göras i bankernas belöningssystem. Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod då vi har intervjuat tre olika respondenter från dessa banker, vi har valt att intervjua chefer på olika positioner och inte de kontorsanställda. Vi har samlat in data från litteratur, vetenskapliga artiklar, databaser och tidskrifter. Vi har sett både likheter och skillnader i belöningssystemet mellan de banker vi undersökt.