Konflikter är ständiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande arbetet är av stor vikt därför är det viktigt att välja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ställer sig till drama som verktyg i det förebyggande arbetet mot konflikter samt om detta tillämpas i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där datainsamlingen är gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt inställda till att använda drama som verktyg i det förebyggande arbetet.

The aim of this bachelor thesis is to find out the possibilities for librarians and book bloggers to collaborate. We find this relevant because of blogs being a new medium that could be useful for librarians to embrace. Book blogs are often networks of blogs connected to each other through their common interest in literature and we have examined how this could be of use for librarians.The method we have used is semi-structured interviews, which gave us the possibility to adjust our questions based on the informants? answers, when necessary. Our informants have been both librarians and book bloggers; we have met some of them and interviewed the others by e-mail.

Flera studier har pekat på viktiga faktorer för att hälsa och återgång till yrkeslivet ska vara möjliga men hur detta i praktiken ska ske och vilka rehabiliteringsåtgärder som är mest effektiva är otillräckligt belagt. Studien har genom intervjuer med sju kvinnor med stressrelaterade störningar granskat hur en tillfriskningsprocess kan upplevas och vad som upplevs som meningsfull hjälp i samband med den. Deras tillfriskning har inneburit en kamp och ett starkt personligt engagemang. Beslutsamhet och målinriktning var förutsättningar för att få ta del av rehabiliteringsåtgärder. Kvinnorna i studien har upplevt ett stort personligt ansvarstagande för sin tillfriskning men de har också betonat vikten av bekräftelse från en förstående omgivning.

På en arbetsplats där medarbetarens delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Dagens sjuksköterskeutbildning går under akademisk skolning och omvårdnad ska enligt lagar och författningar grundas på vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och är därigenom ett bevis på hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frågeställningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvårdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar där resultatet visade att sjuksköterskans förutsättningar för implementering av evidens i omvårdnaden underlättades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att närvaron av elevdemokrati kan ha påverkat relationen mellan lärare och elev och hur det kan ha påverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som användes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i åldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen på allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att få veta att man kan påverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhållandet mellan lärare och elev blev bättre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kände sig trygga och tagna på allvar. De tror också att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och självförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansåg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde få dem att bli mer engagerade i samhällsfrågor senare i livet.

Företags ansvar för sin omvärld är ett högaktuellt ämne som diskuteras i media och i företag. Hållbarhetsarbete är något som stora företag förväntas syssla med och företagets varumärke påverkas i allt större grad av dess hållbarhetsarbete. Utvecklingen av nya kommunikationsvägar, som internet, mobilt bredband och sociala medier, har inneburit att kraven på transparens hos företag har ökat och det upplevs som tvivelaktigt om företagen inte kommunicerar sitt ansvarstagande externt. Svårigheten med hållbarhetskommunikation är att nå ut med vad företaget gör så att den bild som skapas i så stor utsträckning som möjligt stämmer med verkligheten, och inte uppfattas som ett förskönande åtagande. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kopplingen mellan hållbarhet, kommunikation och varumärke ser ut samt identifiera framgångsfaktorer för att skapa ett hållbart varumärke.

Denna uppsats grundar sig på ett examensarbete via Scandinavian Islands där syftet har varit att studera möjligheterna till att skapa en turistprodukt, utifrån temat vikingar, som kan förstärka och binda besöksnäringen i regionerna mellan länderna Sverige och Finland. Utifrån detta har frågor tagits fram i form av: Är det möjligt att skapa en cross-border produkt, i form av en vikingarutt, som sträcker sig mellan Sveriges och Finlands skärgård? Hur ser samarbetsmöjligheterna ut för en potentiell vikingarutt?, och Är vikingatemat något som skulle fungera året om, eller är det säsongsbetonat?För att besvara dessa frågor har vi utgått från framförallt kvalitativa metoder i form av intervjuer och informationssökning via olika webbsidor kopplade till temat. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket utifrån turistiska perspektiv blandat med tankar från det kulturgeografiska. Under tidigare forskning tas exempel upp som både kan kopplas till temat och vikingarutten som attraktion, men även styrka teoriernas grundvärderingar.Under arbetets gång har vi kommit fram till att samarbete är något som viktigt vid skapandet av en cross-border produkt.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Den senaste tio femton åren har intresset hos konsumenter och intressenter för frågor kringmiljöutsläpp, återvinning och mänskliga rättigheter vuxit sig allt större. Detta har inneburit att företag försetts med ökade krav på hållbarhetsredovisning och transparens i företagets verksamhet.Att företag idag väljer att lägga sin produktion i riskzoner eller u-länder gör att vikten avansvarstagande blivit allt större att kommunicera. Då både små och globala företag dessutom väljeratt inte äga sin produktion själva innebär ytterligare en risk. Hur mycket vet egentligen konsumenter om sina favoritfabrikats produktion och hur mycket vet egentligen företagen själva? En väsentlig aspekt har således blivit upprättandet av uppförandekoder, s.k.

Syftet med vår undersökning var att öka kunskapen om förskolans utvecklingssamtal. Vi ville se vilka faktorer som pedagogen anser påverkar genomförandet av utvecklingssamtalet. Tidigare forskning har studerats och legat till grund för undersökningen. I undersökningen har vi kunnat se att det är många faktorer som påverkar utvecklingssamtalets genomförande. De sex faktorer vi kunde se som övergripande var förberedelse, samtalsformen, strävan efter samarbete, delgivande av information, barnsyn samt utbildning och erfarenhet.

I undersökningen har vi använt oss av några högstadieelever för att ta reda på hur olika gruppkonstellationer samarbetar inom problemlösning i matematik. Eleverna har svarat på en enkät där två rika problemlösningsuppgifter varit utgångspunkten för vår undersökning. Vår erfarenhet och hållning till problemlösning är att ett samarbete mellan eleverna och ett öppnare klassrumsklimat, där det matematiska språkbruket appliceras på ett naturligt vis, gagnar elevernas kunskapsintag. För ett relevant ställningstagande och en tillförlitlig analys, valde vi att utföra vår enkätundersökning på eleverna både individuellt och parvis. Resultatet av undersökningen förstärker redan befintlig forskning på området.

Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur lärare på högstadiet arbetar med åtgärdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett åtgärdsprogram kan användas och tar upp forskning kring åtgärdsprogrammets användande och lärarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger på högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprätta och använda åtgärdsprogram. Vi har också tolkat hur de uppfattar föräldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprättandet av åtgärdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla pedagogerna arbetar med åtgärdsprogram.

Marknadenförtredjepartslogistik(3PL)äridagprägladavenstarkprispress.Medettstortantaltjänsterpåmarknadenochmedmångaaktörersomärvilligaatttillhandahålladessatjänsterförsöker3PL-­?aktörernahittalösningarförattintegreramermedsinakunderochinkluderaflervärdeadderandetjänsteriköpen.3Pl-­?aktörernavillgenomdessaåtgärderbrytadenkraftigaprisfokuseringenochrörasigmotstrategiskapartnerskapmedsinakunder.Dennautvecklingutgörgrundenfördenhäruppsatsenssyftevilketärattundersökavilkafaktorersompåverkarvaletav3PL-­?aktörochattkartläggahurintegreratsamarbetetärmellanköpareochsäljareavlogistiktjänstersamtom,ochisåfallhur,aktörernatillsammansarbetarförattutvecklasamarbetet.Förattuppfyllauppsatsensyfteharenfallstudiegenomförtsavhurköpareochsäljarepå3PL-­?marknadenserpåsinnuvaranderelationochhurdevillattdenskaseutiframtiden.Fyradjupintervjuermedköpareav3PL-­?tjänsterhargenomförtssamtintervjuermedderasgemensamma3PL-­?aktör,Panalpina.Dessaintervjuerharsedananalyseratsmedhjälpavetableradeteorierinom3PL-­?forskningochjämförtsmedresultatfråntidigareforskninginomområdet.Slutligenpresenterasslutsatserkringvilkamotivsomliggertillgrundförköparnasbeslutomoutsourcingochhurdettapåverkarderasviljaattintegreramedsina3PL-­?aktörer.Vipresenterarävenslutsatserangåendevilkakriteriersomköparnaanserärviktigasthossina3PL-­?aktörerochbelyserskillnaderivadenkundsvararpåendirektfrågaomkriterierochvadsomgenomgåendeframkommerunderintervjun.Vidiskuterarävenbetydelsenavettbretttjänsteutbudhos3PL-­?aktörenochhuruvidaköpareochsäljaredelaruppfattningomutbudetsbetydelse..

Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan.