Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med långvarig smärta upplever påverka deras aktivitetsmönster. Undersökningspersonerna bestod av 7 personer, 4 kvinnor och 3 män i åldrarna 42-59 år. Datainsamlingen genomfördes genom ostrukturerade intervjuer. En tidsdagbok användes som utgångspunkt för intervjuerna. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 kategorier: ?kroppen styr mej?, ?mina strategier? och ?omgivningens betydelse?.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage.

Sjuksköterskan har fått spela en mängd olika roller på film, i flertalet av dessa roller får sjuksköterskan gestalta roller som ligger långt ifrån hennes yrkeskompetens. Uppsatsen inleds med en redogörelse för hur sjuksköterskan har porträtterats i andra medier såsom TV, litteratur och musik. En viktig premiss är att media påverkar människors uppfattningar om vad en sjuksköterska bör ägna sig åt. Samtidigt speglar media de uppfattningar om sjuksköterskerollen som är vanligast förekommande i samhället. Båda antagandena styrks av ett antal sociologiska ansatser.

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller.Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig?Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista består ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

Diskussionen inom tjänstemarknadsföring har länge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjänster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat på klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, där erbjudandet i sig spelar roll för värdet. Filosofin låter varor och tjänster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden är medskapare av värde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan således påverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en fråga om roller.

Denna uppsats är en problematiserande studie av fredsbyggandet i Somaliland efter självständighetsutropet 1991, där fokus läggs på att undersöka huruvida detta fredsarbete var så lokalt förankrat och ?bottom-up? som man efter en första anblick kan ana i och med utvecklingen ?självständighetsutropande-fred-demokratisering?. För att studera detta har jag valt att bland annat titta på vilka strukturer som rådde gällande fredsarbetet, bland annat utifrån kvinnors roller och deltagande. Vidare görs en bedömning huruvida fredsbyggandet i efterhand kan sägas vara lyckat eller inte och effekten av Somalilands status som icke-erkänd kvasistat gällande fredsbyggande undersöks. Teoretiskt sett grundar sig uppsatsen bland annat på Lederachs tankar om fredsbyggande, och resultatet har framkommit utifrån en kvalitativ litteraturstudie där begreppshistorik utgjort en viktig del av metoden.

Uppsatsens titel: Ledarskap ? En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet.

När grupper av företag samverkar för att uppnå gemensamma och individuella mål kallas fenomenet för ett nätverk. Samverkan är idag ett hyllat medel för att stärka företags konkurrensförmåga. Inom strategiska nätverk uppfattas den administrativa ledningen som ansvarig för nätverkets utveckling. Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur den administrativa ledningens roller och styrfunktioner uppfattas och värderas av både den administrativa ledningen själva och företagen i nätverket. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av befintlig teori och en empirisk studie som omfattas av två redan etablerade nätverk.

Bakgrund: Ronden är det arbetsforum som för samman alla sjukhusets personal-kategorier vilka tillsammans med patienten arbetar för att denne skall kunna få optimal omvårdnad och kunna tillfriskna. Roller och bemötande under ronden på-verkas bl a av faktorer som organisationskultur, kommunikation och samspels-mönster. Syfte: Att undersöka och beskriva hur ronden fungerar avseende bemötande, hie-rarki och rollfördelning mellan sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Aktu-ella frågeställningar: Hur bemöter olika personalkategorier varandra under ron-den? Intar olika personalkategorier olika roller, och i så fall vilka? Metod: Empirisk strukturerad observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Överlag var bemötandet mellan personalen avslappnat och artigt.

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod.