Sökresultat:
1384 Uppsatser om Ansvarsomrćden roller - Sida 39 av 93
Handledning i socialt arbete - en kvalitativ intervjustudie kring konsultationsteam i dialektisk beteendeterapi (DBT)
Handledning anses idag vara av pÄtaglig vikt inom sociala yrken. Det anses kunna motverka djupgÄende psykologiska effekter som exempelvis utbrÀndhet hos yrkesutövaren. Det ses Àven som en kvalitetssÀkring till att korrekt arbetssÀtt anvÀnds och att fokus bibehÄlls till arbetsuppgiften. Denna studies syfte var att genom en grupp DBT terapeuters upplevelser dels kartlÀgga konsultationsteamets innebörd samt dess betydelse och de förutsÀttningar den ger terapeutens identitetsskapande process. Studien har utgjorts av en hermaneutisk empirisk fenomenologisk forskningsdesign och har via kvalitativa semistrukturerade intervjuer fokuserat pÄ att undersöka mening i varje utsaga.
Jag försöker vara i alla hyllor: Fokusgruppsintervjuer pÄ en webbchatt om bibliotekariers roller
In this thesis, we are concerned with the many different professional roles that a public librarian, working at a small library, has. More specifically, the purpose is to find out which different roles that librarians believe they have, and which view they have upon those. Furthermore, we are exploring the tendencies that librarians discuss in relation to these professional roles. To pursue this goal, we have used the methodology of focus group interviews, with the unconventional twist that our interviews were done using web chats. This may have the advantage that the informants may present more honest views than when using ordinary interviews due to the anonymous character of chatting.
FörskollÀrarens roll pÄ sjukhusens lekterapi : Att ta vara pÄ det friska hos barn och se helheten
Syftet med studien var att studera förskollÀrares roll pÄ sjukhusens lekterapier. Det ledde mig fram till följande frÄgestÀllningar: Vad Àr förskollÀrarens roll pÄ sjukhusens lekterapi samt hur arbetar förskollÀraren för att ta vara pÄ det friska hos barn och hur arbetar förskollÀrarna med att se helheten runt barnen i verksamheten? Genom intervjuer vilka har genomförts med förskollÀrare pÄ totalt tre olika lekterapier i södra Sverige, har förskollÀrarna fÄtt chansen att dela med sig av sin egen syn pÄ deras roll pÄ lekterapin. Det visade sig tydligt att förskollÀrarna hade ungefÀr samma syn pÄ sina respektive roller, att de var noga insatta i lekterapins mÄl samt att de tidigare arbetat ute i förskola, förskoleklass eller fritidshem under flera Är för att samla pÄ sig erfarenhet inför denna yrkesroll. Resultatet pekar pÄ vikten av att som förskollÀrare kunna lÀsa av och se varje barns individuella behov samt hur viktigt det Àr för barns tillfrisknande att förskollÀrarna finns pÄ sjukhuset och kan erbjuda en god fysisk förskoleinspirerad miljö samt en frizon frÄn all tÀnkbar sjukvÄrd. Nyckelord: lek, terapi, lekterapi, terapeutisk lek, förskola, förskoleklass, fritidshem .
BukatsudÎ : Relationen mellan socialisering pÄ universitetsklubbar och i arbetslivet
Studiens syfte var att undersöka byrÄanstÀllda art directors och originalares olika perspektiv pÄ och förhÄllningssÀtt till sin yrkesroll med sÀrskilt fokus pÄ kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvÀmlighetsurval frÄn nio reklambyrÄer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara nÄgot som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det frÀmst handlar om hur art directors och originalare förhÄller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna sÄg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de sÄg prestationsÄngest och utomstÄendes oförstÄelse av yrket som negativa.Det framkom Àven att art directors och originalare i första hand ser pÄ kreativitet som problemlösning, dock sÄg de olika pÄ problemlösning i sina respektive roller. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade Ängest pÄ liknande sÀtt.Studien visade Àven att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och Àmnet berördes Äterkommande i respondenternas svar under intervjuernas gÄng. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspiration.
Entreprenörsjakten AB. : En studie i organisatorisk kommunikation
FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.
Teamets verklighet : En undersökning om ett teams funktion och samspel i en myndighetsorganisation
MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.
Mobbning - ett groupthink-fenomen? : En gruppsykologisk fördjupning av mobbning
The purpose of this essay was to examine and shed light on bullying as a groupprocess, a social phenomenon taking place in a school setting, to increase the understanding of the phenomenon. A theoretical overview of the litterature on bullying was made to investigate bullying and to give the reader a view of the researchfield. A total of 77 articles was studied. With the intention of studying bullying from a groupsychology perspective a metaanalysis was performed discussing groupphenomenon such as rolebehavior, responsibility, cohesiveness and norms in comparison to bullying episodes.Stemming from this analysis the question whether bullying can be view as a response to groupthink emerged. This question also constituted the secondary aim of this thesis.
The role of a pre-study when implementing an ERP-system
Behövs en förstudie innan man sjösÀtter ett nytt projekt som ska förÀndra ett företags arbetssÀtt eller effektivisera en verksamhet? Rapporten beskriver effekterna av att göra en förstudie innan ett projekt pÄbörjas, som kan innebÀra stora förÀndringar i ett företags verksamhet. Förstudien har en stor betydelse, inte minst för att den gör det möjligt att avbryta ett projekt i ett tidigt skede, om man upptÀcker att det inte Àr ekonomiskt fördelaktigt för företaget att genomföra det. En slutsats vi drar Àr att de agila projektmodellerna underlÀttar hanteringen av förÀndringar som uppstÄr under projektets gÄng samt gör projektet mer anpassningsbart till de resultat som framkommer under projektets gÄng.
Rapporten tar upp för- och nackdelar med olika projektmetoder och affÀrssystem. I rapporten intervjuas ett antal mycket erfarna och kompetenta personer, som tillsammans har över 100 Ärs projektvana och som har implementerat 100-tals projekt.
Aggresivitet och kamratstatus : En studie bland pojkar och flickor i Ärskurs fyra
Denna studie undersöker förhÄllandet mellan aggressivitet och kamratstatus. Studien tittar pÄ tre aggressivitetsformer: fysisk, verbal och social, samt tvÄ kamratstatusvariabler: sociometrisk status och popularitet.Syftet med studien Àr att ÄskÄdliggöra huruvida det finns ett samband mellan popularitet och olika former av aggressivitet, och om det finns könsskillnader avseende detta samband.63 barn frÄn tre klasser i Ärskurs 4, pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner ingÄr i studien. Av dessa 63 barn Àr 25 flickor (39.7%) och 38 pojkar (60.3%). Studien ingÄr i ett större forskningsprojekt. MÄtt pÄ aggressivitet och popularitet har samlats in genom lÀrarskattningar och kamratskattningar.Resultaten visar att det finns samband mellan kamratstatusvariablerna och social respektive verbal aggressivitet, dock inte för fysisk aggressivitet.
Erfarenhetshantering och lÀrande vid samverkansövningar
AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare Àr syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn en fenomenologisk ansats dÀr empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn pÄ vad erfarenhetshanteringen Àr och vad det syftar till. NÀr det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen sÄ visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck pÄ att omvandla erfarenheterna till konkreta ÄtgÀrder, frÄnvarande beslutsfattare, skuld och försvarsstÀllning, samverkansproblematik och bristande förstÄelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.
InterdisciplinÀr förvirring : En reflektiv studie av marknadsförarens respektive industridesignerns roll i produktutvecklingsprocessen
Syftet med vÄr studie Àr att utröna marknadsförings- och industridesigndisciplinens roller igÄr och idag. Arbetet strÀvar likaledes efter att förutspÄ marknadsförarens framtid i förhÄllande till designdisciplinen samt vilka skillnader och förhÄllanden som finns mellan de bÄda. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har gjorts med studenter frÄn Konstfack och en fokusgrupp har genomförts med studenter frÄn Marknadsakademien. SekundÀrdata har anvÀnts i form av en enkÀtundersökning frÄn TED-projektet som gjorts med studenter frÄn tidigare Är. Vi har Àven tagit del av dokument som datakÀlla i form av hemtentamen frÄn marknadsföringsstudenter i kursen ?Design as a competative tool? dÀr upplevelsen TED-projektet bearbetats.
Bland boktips och lÀnksamlingar : En undersökning av de svenska folkbibliotekens webbplatser för ungdomar
The public libraries were quick to adapt to the changes that the Internet brought on, and today library websites are an important part of the public library. To meet the needs of teens today, the library website could offer a range of contents to make it an attractive place on many levels; both the academic needs as well as social and recreational needs should be addressed.The aim of this thesis is to evaluate public library websites for teenagers in Sweden, and to examine how well the websites address the developmental tasks and needs that teenagers have. The method used is website evaluation, one quantitative and one qualitative. A total of 60 public library sites for teenagers were evaluated, using 11 criteria based on Havighursts developmental tasks. The quantitative evaluation measured how many functions each website had per criteria, and showed that the majority of the sites had one or two functions for most of the criteria.
Etablering av relation mellan förÀldrar och förskollÀrare : En jÀmförande studie mellan Tyskland och Sverige
Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer gÄr till mellan förÀldrar och förskollÀrare under inskolning pÄ en tysk förskola och tvÄ svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick frÄn en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört intervjuer och observationer med förÀldrar och förskollÀrare. Förutom att belysa hur etableringen gÄr till och vikten av den, tar vi Àven upp faktorer som kan pÄverka etableringen av relationer. Det första mötet Àr bland det viktigaste som finns nÀr en ny relation etableras poÀngterar sÄvÀl förÀldrar som förskollÀrare. Det kan bero pÄ att det Àr just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan förÀldrarna och förskollÀrarna.
En observationsstudie kring förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek
Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute pÄ förskolegÄrden. Studien utgick Àven frÄn tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den första var att studera hur barnens lekar sÄg ut ute pÄ förskolegÄrden och den andra var att studera pÄ vilket sÀtt barnen anvÀnde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska ?strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute pÄ förskolegÄrden ?genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute pÄ en förskola. Studien visade att Älder och sprÄket hos barnet, fÀrdigheten i att kÀnna av sammanhanget samt barnets kÀnnedom kring populÀrkulturen, i detta fall Star ?Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna sÄg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek.
Att vara orkestermusiker och instrumentallÀrare : En studie om samspelet mellan tvÄ yrkesroller
Det hÀr examensarbetet handlar om orkestermusiker tillika instrumentallÀrare, och hur de ser pÄ samspelet mellan yrkena. Arbetet har tvÄ vinklingar; hur musikern pÄverkas av lÀraren, och hur lÀraren pÄverkas av musikern. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex informanter som alla jobbar bÄde som strÄkmusiker och pedagoger. De har olika bakgrund, och olika erfarenhet av undervisning. Som teoretisk bakgrund anvÀnder jag ett förhÄllningssÀtt dÀr mÀstarlÀran, och lÀraren som coach stÄr i centrum.