Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka matematikstudenters uppfattningar kring begreppet funktion samt vilka faktorer som inverkat positivt på deras förståelseutveckling. Tidigare forskning på området begreppsutveckling tar upp faktorerna, att skapa relationer, att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter, att formulera vad man vet samt att göra matematisk kunskap till sin egen. I resultatet återfanns tre av dessa, nämligen att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter samt att formulera vad man vet. Dessutom framkom en tydlig bild av den grafiska representationens vikt för studenternas förståelse av funktionssambandens mening..

Syftet med denna uppsats var att undersöka förskollärares reflektioner kring litteraturanvändning i verksamheten. Studien var uppbyggd utifrån tre frågeställningar. Dessa frågeställningar har fokus att ta reda på hur lärare reflekterar kring högläsning, boksamtal och litteratur. Vi använde oss av enkätundersökning för att få fram denna information. Antalet medverkande var 5 förskolor och det samlades in 12 enkäter från förskollärare.

Den här undersökningen är ett resultat av ett uppdrag från Vindelns folkhögskolas allmänna linje i Umeå som undersöker deltagarnas uppfyllelse av måluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frågeställningarna gjordes en fallstudie där både intervjuer och enkäter genomfördes.Undersökningen utgår från sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier på måluppfyllelse och miljöbeskrivning från folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes präglades av sociokulturellt lärande och inte fungerade tämjande. Deltagarnas upplevelser är i mycket hög grad positivt både när det gäller måluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring måluppfyllelse stämmer väl överens med tidigare studier och var i vissa fall ännu mer positivt än folkbildningsrådets rikstäckande studier. Målet kring ökade kontakter kring närsamhället uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.

Titel: Färgar färgen av sig? ? En undersökning av svenska dagstidningarsnyhetsrapportering kring Juholt-affärenFörfattare: Annelie EliassonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap på kandidatnivå.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Monica Löfgren-NilssonSidantal: 37 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida svenska dagstidningarnas politiska färg påverkade nyhetsförmedlingen kring den så kallade Juholt-affärenMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: 262 artiklar ur tre socialdemokratiska och lika många borgerliga dagstidningar under perioden 2011-10-01 till 2012-01-31Huvudresultat: Resultaten av studien påvisar att det förekom markanta skillnader mellan olika dagstidningarnas nyhetsrapportering kring Juholt under den avsedda perioden. Skillnaderna framträdde genom bland annat artiklarnas fokus, vinklar och dominerande journalistisk gestaltning. Den troligaste orsaken bakom dessa skillnader är att dagstidningarnas politiska färg färgat av sig på nyhetssidan..

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring läsförståelse i klassrum där lärare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring läsförståelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfällen. Två klasser vid två olika skolor observerades. En i årskurs 4 och en i årskurs 5.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur sexåringar uppfattar de tidsbegrepp som läraren använder kring almanackan i den dagliga samlingen i förskoleklass. För att få svar på elevernas uppfattningar kring de olika tidsbegreppen har jag använt mig av en ostrukturerad kvalitativ intervjumetod.Min frågeställning är:Hur uppfattar sexåringen tidbegrepp som datum, veckodag, månad, årstid och år?Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju sexåringar i förskoleklass. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring tidsbegreppen som används vid användandet av almanackan i den dagliga samlingen.När det gäller uppfattningen av tidsbegreppen visar undersökningen att det behövs verklig förståelse av begreppen för att göra detta till ett intressant och lärorik arbetsområde. .

Vår uppsats behandlar det statsvetenskapliga forskningsfältet politisk kommunikation. Vår ambition ligger i att undersöka hur kvällspressen valde att rapportera kring terrorattacken den 11 september 2001 i USA. Den hypotes som vi har är att medieklimatet har blivit allt tuffare och mer underordnad ekonomiska intressen som i sin tur leder till förenklade, tillspetsade och sensationella nyheter. Det vi ämnar söka svaret på är: Hur och varför medierna agerade som de gjorde kring bevakningen av terrorattackerna den 11 september 2001 i USA? Och var i ligger problematiken i deras sätt att rapportera?Vi kommer att angripa våra frågeställningar utifrån teoretiskt viktiga verktyg och genom en fallstudie kring Sveriges två största kvällstidningar Aftonbladet och Expressen.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Sponsrade läromedel blir allt vanligare i svenska skolor, men än så länge saknas forskning kring användningen av dem. Vi var intresserade av hur lärare ser på sponsrade läromedel, och valde därför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielärare. I vår analys av det insamlade materialet har vi utgått från två för oss närliggande perspektiv på kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lärarna ser på sponsrade läromedel är komplex, och lärarna skiljer sig åt i uppfattning kring huruvida sponsrade läromedel är en tillgång eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas läromedlen ändå som något positivt, och som en möjlighet att få större samhällsanknytning i undervisningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Enöppen inställning till alkoholkonsumtion under ungdomsåren kan varaproblematiskt då forskning visar på att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen ålder, ungdomar i dag har en väldigt positivinställning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det är därför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet då alkoholen ofta har ettstarkt symbolvärde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjälpmedel kandock innebära något positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och får nyamöjligheter med alkoholens hjälp. Syftet med denna studie var att jämföra ungaindividers berättelser kring alkohol.

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjälp av svaren har vi fått reda på vilka önskemål om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svårigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frågorna på forskning och kunskapsuttnyttjande..

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur en utvald grupp lärare tänker och arbetar kring sambandet mellan elevers svårigheter i läs- och skrivinlärning i kombination med matematiksvårigheter. Lärare och speciallärare både i Sverige och i Finland som jobbar inomdessa områden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. Lärarnas syn och arbetssätt kring elevers svårigheter är i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom läs-, skriv och matematikinlärningen kan många likheter dras mellan lärarnas syn på problemet och deras arbete kring dessa. Synen på kombinerade svårigheter inom dessa ämnen ger en mer varierad bild.

Rapporten är en reflekterande rapport över mitt och Petri Tuoris gemensamma verkLondon Crysis som vi gjorde som examensarbete på Högskolan i Skövde. Verket är gjorti spelet Crysis och är en fiktion av London på 1800-talet inspirerat av filmer som FromHell och Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street. Rapporten börjar med eninledning som förklarar var idén till verket kom ifrån, problemställning, syfte ochavgränsning. Rapporten fortsätter sedan med en beskrivning av verket, en mer detaljeradbeskrivning av idén, leveldesign, stämningen, exempelmodeller, hemsidan och trailern.Rapporten tar också upp enkätundersökningen som försökte ge ett svar på hur andrauppfattar stämningen i spelet och tankar kring det. Sista delen av rapporten är enslutdiskussion kring resultatet av enkätundersökningen och verket..