Sökresultat:
1089 Uppsatser om Ansvarsfördelning (privat - Sida 16 av 73
Barnets rÀtt till försÀkringsskydd : En rÀttsvetenskaplig studie  av  barnets  möjligheter  att tÀckas av privat och allmÀn försÀkring
Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.
Kan uttagsbeskattning ske pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet vid underpristransaktioner? : Svensk rÀtt i förhÄllande till EG-rÀtt
EG-rÀtten Àr en egen rÀttsordning som har företrÀde framför den nationella rÀtten, vilket innebÀr att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Förverkligandet av mÄlet om att skapa en inre marknad inom EG förutsÀtter ett gemensamt system för mervÀrdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervÀrdesskatten inom gemenskapen.MervÀrdesskatt Àr en generell konsumtionsskatt som skall bÀras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem sÀkerstÀller att skattebördan vÀltras framÄt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvÀrvar varor till sin verksamhet medges dÀrmed avdrag för ingÄende mervÀrdesskatt.
Kan uttagsbeskattning ske pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet vid underpristransaktioner? : Svensk rÀtt i förhÄllande till EG-rÀtt
EG-rÀtten Àr en egen rÀttsordning som har företrÀde framför den nationella rÀtten, vilket innebÀr att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Förverkligandet av mÄlet om att skapa en inre marknad inom EG förutsÀtter ett gemensamt system för mervÀrdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervÀrdesskatten inom gemenskapen.MervÀrdesskatt Àr en generell konsumtionsskatt som skall bÀras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem sÀkerstÀller att skattebördan vÀltras framÄt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvÀrvar varor till sin verksamhet medges dÀrmed avdrag för ingÄende mervÀrdesskatt.
Effekten av fysisk avtivitet för kvinnor med fibromyalgi : En litteraturstudie
Andelen Àldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av vÀl fungerande Àldreomsorg. Kommunerna har ansvar för Àldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trÀdde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att vÀlja hemtjÀnstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjÀnsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare Àr den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att pÄverka kvaliteten i verksamheterna.
Medieteknikers attityd gentemot riktad reklam online
Idag Àr det vanligt att reklamen du tar del av online Àr riktad. Genom att anvÀnda din personliga information och sökhistorik online kan företag rikta reklam efter din mÄlgrupp. Medvetenheten om att detta sker varierar mycket och beror oftast pÄ utbildning och intresse för omrÄdet. Denna studie var Àmnad att undersöka attityden mot riktad reklam hos mÄlgruppen medieteknikstudenter pÄ Kungliga Tekniska högskolan. Med en utbildning inom medieteknik fÄr dessa studenter en större insikt i relationen mellan mÀnniska och medier, vilket kan komma att vara intressant för studien.
Samtal i det offentliga rummet : en studie kring hur offentliga personer upplever traditionella och sociala medier
Kommunikation Àr en central del i mÀnniskans liv och har under de senaste Ärhundradena genomgÄtt stora teknologiska förÀndringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fÄtt konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. NöjesvÀrdet hos de offentliga personerna har gjort att de fÄtt ett stort utrymme i traditionella sÄvÀl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur offentliga personer förhÄller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.
Hemlig rumsavlyssning : IntegriteskrÀnkning eller brottsbekÀmpning
I denna uppsats tar vi upp olika faktorer till att dagens politiker vill ha en lagstiftning som ger möjlighet att anvÀnda sig av hemliga tvÄngsmedel mot den enskilde individen Ànnu mer Àn vad som sker idag. Syftet Àr att belysa hur debatten ser ut och det aktuella lÀget kring lagstiftning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit analys av fakta i form av propositioner och liknande dokument. Resultatet har visat pÄ en omfattande debatt som berör rÀttsvÀsendets roll och effektivitet i relation till varje enskild individs internationellt faststÀllda rÀttighet till ett privat liv..
Vi utvecklas ju hela tiden: en studie om den psykosociala arbetsmiljön pÄ ett sÀrskilt boende i privat regi
Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön pÄ ett sÀrskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes pÄ ett sÀrskilt boende i en norrlÀndsk kommun. För att uppnÄ syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktÀr och frÄgestÀllningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestÀmmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns nÀr det gÀller karriÀr och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte Àr arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vÄrdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrÄgorna har anvÀnts.
Bilder i sexualundervisningen : En undersökning om bilders betydelser och möjligheter i sexualundervisningen
NÀr det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det Àr svÄrt att vÀlja ett visuellt material som Àr representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer Àr antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som Àr utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en frÄga om bilden Àr moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kÀrlek, sex och relationer har stort utrymme i vÄrt samhÀlle. Samtidigt Àr vÄr relation till dessa Àmnen nÄgot som Àr oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet Àr bÄde det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framstÀllda, det mest medfödda och det mest inlÀrda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.
FrÄn offentligt skivarkiv till kontrollerat privatliv : En anvÀndarstudie i hur mellanstadie- och gymnasieelever i Uppsala och Stockholm anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook
Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta anvÀndande. Vi har vidare specifikt valt att avgrÀnsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lÀgger grunden för vÄr frÄgestÀllning, som lyder; ?Hur och varför anvÀnder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner pÄ Facebook?? och ?Vad har anvÀndningssÀttet för relation till det konstanta flödet av information pÄ Facebook??Undersökningen cirkulerar frÀmst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frÄgor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till anvÀndandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstÄ i Facebookflödet.
Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande
I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser
förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och
kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna
kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och
förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som
arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat
med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt.
I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och
legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och
planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur
stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur
sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs
utifrÄn ett diskursivt fÀlt bestÄende av forskning, planeringsprofession och en
lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Ăsthammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör
studieobjekt.
Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk
utveckling och hur det prÀglar stadspolitiken, nÄgot som inte Àr oproblematisk
bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.
Headhunting som nÀtverksrekrytering - en myt?
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.
KarriÀrstrategier : En studie om vilka strategier som anvÀnds av kvinnor och mÀn för att nÄ en framgÄngsrik karriÀr
Ledarskap Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr normer och vÀrderingar förenas med förestÀllningar över hur en framgÄngsrik chef ska vara. FörestÀllningar framkallar olika strategiska tillvÀgagÄngssÀtt för karriÀrister som vill nÄ chefspositioner. Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för de faktorer som hjÀlper fram manliga och kvinnliga karriÀrister att nÄ hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor bestÄr 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor Àr chefspositionerna relativt könsmÀssigt jÀmnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.
Finansiell Bootstrapping : en kvalitativ studie om entreprenörens möjlighet att kringgÄ extern finansiering
Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.
Arbetsmarknad i omvandling. En studie om digitaliseringens roll i f?r?ndringen av den svenska arbetsmarknaden 1980-2010.
Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella
omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med
s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande
f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats
beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en
kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad
(m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som
utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).