Ett projekt definieras ofta som en tillfällig organisation som upplöses när målen är uppfyllda. När projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gång. För att kunskapen inte ska gå förlorad är det viktigt att ta till vara på denna kunskap och föra den vidare till nästkommande projekt. Genom att återkoppla gamla projekt med nya kan man lära av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation är en lönsam organisation och därför är det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser på projektutveckling och återkoppling. Detta till skillnad från en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgränsade resurser.

Sammanfattning ? ?Motiverade anställda = Nöjda kunder ? En handlingsplan för att implementera intern marknadsföring i ett litet tjänsteföretag?Datum 6 juni 2013Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Marknadsföring, 15 högskolepoängInstitution Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Mälardalens HögskolaFörfattare Linda DAVIDSSON, 1989-02-10 och Jenny THYRWIND, 1986-08-22Titel ?Motiverade anställda = Nöjda kunder ? En handlingsplan för att implementera intern marknadsföring i ett litet tjänsteföretag?Handledare Finn Wiedersheim-PaulNyckelord Intern marknadsföring, Motivation, Kommunikation, Retention och KundlojalitetFrågeställning Hur kan ett litet tjänsteföretag utforma intern marknadsföring för att öka kundretentionen?Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur vi kan utforma en handlingsplan för intern marknadsföring inom ett litet tjänsteföretag för att påverka kundrelationen samt retentionen.Metod Undersökningen är baserad på ett antal kvalitativa intervjuer med medarbetare och ledning. Datainsamlingen resulterade i en problembild på Bolaget vilket bidrog till en fördjupning, analys, bearbetning samt en förbättring i Bolagets arbetssituation.Slutsats Inom Bolaget bör de utforma och sprida ledorden samt införa en ansvarig gällande kundkontakter på kontoret. De bör dessutom genomföra individuella möten samt utvecklingssamtal. Månadsmöten i Bolaget bör vara mer utförliga med fokus på personalfrågor.

På uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall såsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvärderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anläggning i Skoghall.Inventeringen begränsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehållande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger på tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. Byggnationsår kan ge indikationer på vilka ämnen som kan misstänkas finnas i ev. byggnad då vissa material användes under olika epoker. Metoden är ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltäckande bild över hur föroreningen är spridd.Vid riskanalysen är den så kallade MIFO-modellen använd, där bedömning sker från tillgänglig data från den riktade provtagningen.Efter genomgången gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulärbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förråd samt transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gällande kvicksilver på platsen är daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten påvisade ingen asbest i proverna.

Företagsformen franchising, som ursprungligen kommer från USA, innebär i korthet att en moderorganisation hyr ut ett färdigt affärskoncept till en egenföretagare. Tanken bakom franchising är att det är ett samarbete där både franchisegivaren och franchisetagaren ska tjäna på affären, det är dock franchisegivaren som har den mer styrande och kontrollerande rollen i samarbetet. Risken finns att franchisetagarna upplever styrningen och kontrollen från franchisegivaren för hård, då de bland annat tvingas följa ett standardavtal som innehåller riktlinjer och instruktioner. Syftet med uppsatsen är således att ? identifiera hur franchisegivaren kan styra franchisetagarna ? belysa hur franchisetagaren upplever styrningen från franchisegivaren ? identifiera positiva och negativa konsekvenser med respektive styrmedel för franchisegivaren och franchisetagare Vi har gjort en fallstudie av Hemglass, vilket var ett av de första franchiseföretagen i Sverige.

Allt eftersom målet om ett hållbart ekologiskt samhälle vävts in i den svenska lagstiftningen har rättigheten att bruka jordens naturresurser också inneburit en ökad skyldighet att bevara och avhjälpa de skador som uppstått på grund av människans exploatering. Möjligheten att kunna ställa den ansvarige förorenaren till svars ökar tack vare en strängare samt tydligare lagstiftning och eftersom att avhjälpandeprojekt ofta är mycket kostsamma och tidskrävandegynnas samhället av att sträva efter en sådan lagstiftning. I uppsatsen utreds hur långt detta ansvar för avhjälpande av förorenade områden sträcker sig samt vad som händer med de områden där ingen ansvarig finns att rikta föreläggande mot. I enlighet med principen om att förorenaren betalar är det i första hand den ansvarige verksamhetsutövaren eller i andra hand fastighetsägaren som står för kostnaden men i praktiken är läget mer komplicerat, vilket vi kommer lägga fokus på i denna uppsats. De faktiska problem som kan uppstå efter gruvverksamhet handlar inte bara om ansvaret utan även om de åtgärder för avhjälpande som blir aktuella.

Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.

På uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall såsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvärderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anläggning i Skoghall.Inventeringen begränsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehållande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger på tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. Byggnationsår kan ge indikationer på vilka ämnen som kan misstänkas finnas i ev. byggnad då vissa material användes under olika epoker. Metoden är ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltäckande bild över hur föroreningen är spridd.Vid riskanalysen är den så kallade MIFO-modellen använd, där bedömning sker från tillgänglig data från den riktade provtagningen.Efter genomgången gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulärbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förråd samt transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gällande kvicksilver på platsen är daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten påvisade ingen asbest i proverna.

Denna uppsats är en fallstudie på fakturatjänst företaget Klarna. Klarna erbjuder betalningslösningar för företag inom e-handel samt underlättar och erbjuder ett säkert betalningsalternativ till slutkonsumenter som handlar över internet. Detta genom att ta över infodringen av betalningen från e- handelsföretaget som får beloppet inbetalt direkt av Klarna som sedan skickar ut en faktura till slutkonsumenten och ser till att driva in beloppet. Sedan starten har detta företag fått rejäla framgångar och tagit stora marknadsandelar inom e-handelsmarknaden i Sverige. Genom ett affärsidéperspektiv utreder denna uppsats huruvida framgångarna beror på en skicklig hantering av de olika komponenterna av en affärsidé, nämligen marknadsegment, produkt och organisationsstruktur.

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie.

Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom länsverksamhet ortopedi Landstinget i Värmland har ett projekt startats för att förändra organisation och arbetssätt utifrån så kallade patientnärmre vård. Detta är en arbetsmodell som bygger på att vården skall ske i nära anslutning till patienterna och en förutsättning är att selektera bort så mycket vårdadministration som möjligt från sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som är en del i ett större projekt, var att beskriva nuläget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnärmre vård. Enkäter delades ut till patienter och medarbetare där de viktigaste frågeområdena var vårdkvalitet, hälsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens).

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna.

Sverige är ett mångkulturellt land med en mångkulturell förskola. Även om modersmål i förskolan inte är en lagstadgad rätt, så är förskolorna ålagda att medverka till att barnen kan utveckla sitt modersmål. Denna medverkan kan se ut på olika sätt i praktiken.Syftet med föreliggande arbete är att, utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, undersöka relationen mellan det regelverk som styr modersmålsstödet i förskolan och hur modersmålspedagogerna organiserar sitt arbete i praktiken. Arbetet använder sig av ramfaktorteorin för att kunna besvara frågan som rör modersmålspedagogernas utformning och genomförande av sin verksamhet eftersom denna teori uppmärksammar de olika faktorer som kan påverka modersmålspedagogernas arbetsvillkor.Metoden som var aktuell för detta arbete var samtalsintervju. Fem intervjuer med olika typer av närbyråkrater genomfördes.

Titel: Marknadsföring av välgörenhetsorganisationer.Författare: Olof Näslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina Bärtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivå III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, Vårterminen 2011.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur välgörenhetsorganisationer använder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förståelse för hur organisationerna positionerar sitt varumärke via sin marknadskommunikation på en marknad där det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssätt. Till vår empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller på fyra av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige nämligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig på Röda korset sydost.Marina Johansson, föreståndare på Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef på UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hårdare mellan välgörenhetsorganisationernai kampen om att fånga bidragsgivarnas uppmärksamhet. Vi har även noterat att välgörenhetsorganisationerna själva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan särskilja de olika konkurrenterna åt. Vi tolkar att välgörenhetsorganisationerna anspelar mycket på känslor i sitt positioneringsarbete.

När man blir äldre och har levt ett friskt liv minskar energibehovet med ungefär en tredjedel, medan näringsbehovet är detsamma som innan (Svenska kommunförbundet, 1994). Därför är det viktigt att man ser till att maten är tillräckligt näringstät och valet av livsmedel blir då väldigt viktigt. Enligt en studie av Carlsson, & Gustafsson, (2003) är näringen dock ingen faktor som prioriteras vid val av recept inom den offentliga sektorn. I en studie av Mattsson Sydner (2002) kom man fram till att det saknades ansvarstagare för måltiderna inom äldreomsorgen och både politiker och personal kände att de hade svårt att påverka måltiden, vilket ledde till att ingen kände sig ansvarig inom det området.Syftet med vår studie är att studera hur en måltidsplanering för ett äldreboende går till. Fokus ligger på näring, receptanvändning och organisation.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.