Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att användas i sammanhanget om hur Volvo använder sig av dem i sin varumärkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer även att appliceras på kundperspektivet då det beskriver hur individer uppfattar företags utsända kommunikation.Uppsatsens syfte är att analysera innehållet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framställer vad varumärket står för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser på Volvo som varumärke.I mitt forskningsarbete har jag använt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en Volvoåterförsäljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer från Volvo.Då det inte finns någon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram på närliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gällande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytänkande perspektiv i marknadsföringen där påverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen är att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumärkesbyggande därför anser jag det relevant att diskutera teorier gällande varumärken och hur våra sinnen kan påverka upplevelsen av varumärken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sänds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar känslor vilka ger en uppfattning av varumärket och organisationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur outsourcing av kundserviceaktiviteter förändrar kundrelationen och företagets möjligheter att implementera framtida kundstrategier. Som utgångspunkt har outsourcingteori ställts mot relationsmarknadsföringsteori. Företag vill till största mån vara så nära sina kunder som möjligt, men genom att outsourca kundservice tillförs ett ytterligare led mellan företaget och kunden. Outsourcing av kundservice-aktiviteter kan ifrågasättas ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv. För att ta reda på förändringen av företagets kundrelationer vid outsourcad kundservice har vi genomfört en kvalitativ undersökning av företag som outsourcar sin kundservice och de företag som tillhandahåller outsourcingtjänster.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna fo?rutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå.

För att precisera hållbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hållbar utveckling. För att uppnå hållbar utveckling krävs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benämns som ett socialt ansvarstagande. Den framväxt som skett gällande frågan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. Här har frågan gällande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, där varor och tjänster köps in från länder där principer och lagar gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

De senaste åren har fokus i en del forskning flyttats från att det är storskaliga tekniska lösningar som ska lösa våra miljöproblem, till att människor själva måste förändra sina liv. Ökad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det är ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rättvist samhälle. Samtidigt sker gröna livsval alltid någonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats påverkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor många som försöker leva grönare liv.

Syftet med vårt examensarbete var att se om vi kunde stärka vi-känslan i en barngrupp genom samarbets- och trygghetsövningar. Vi genomförde vår undersökning på en skola i Piteå, undersökningsgruppen bestod av 11 sexåringar. Vi har använt oss av intervjuer som vi utfört under första och sista veckan, dessutom observerade vi barnen under övningarna med ett sociogram. Resultatet visar att barnen genom övningarna utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och hjälpsamhet, dock var det endast under dessa övningar vi kunde se detta. För att få ett tydligare resultat som även visar sig i barnens vardag, anser vi att det krävs mer tid för detta viktiga arbete..

SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende?TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris.

Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ?Seyfo? är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta.På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer.

Syfte: Syftet är att i en sekvens historielektioner fokusera spänningsfältet mellan de fyra enskilda SO-ämnena: historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap och ett gemensamt samlat SO-ämne.Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för ämnesmomentet ?Första världskriget? tillhörande skolämnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan härröras till något annat skolämne, då främst de tre andra SO-ämnena, som geografi, religionskunskap eller samhällskunskap och om så är fallet fundera på betydelsen av detta.Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spänningsfält identifieras. För att kunna identifiera spänningsfält används Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan två poler, där Ricoeur söker medla mellan olikheter.Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola läsåret 2011/2012, där en klass har observerats under nio tillfällen under ämnesmomentet Första Världskriget inom skolämnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjälp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik. Resultat: De observerade eleverna använder kunskaper från andra skolämnen, främst de tre övriga SO-ämnena, geografi, religionskunskap och samhällskunskap för att skapa förståelse för Första Världskriget, ett moment inom historieämnet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och synliggöra lärares reflektioner om dans som kunskapsområde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som står om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pågående forskning inom dans, rörelse, estetik och lärande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare i andra ämnen än dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lärare nämner positiva effekter av dans både som eget ämne och integrerat i det övriga lärandet.

Regissörer delar konstnärskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem själva och deras närmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mätinstrument användes Försvarshögskolans ULL-enkäter för självskattning och bedömning och svaren jämfördes med hjälp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers självskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, eftersträva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet.

Litteraturstudien tar upp ämnet trygghet, där målet har varit att förklara vad det är som uppfattas som otryggt i de vegetativa miljöerna samt hur vi i dagens samhälle bäst kan arbeta med den angränsande vegetationen till gång- och cykelbanor för att öka tryggheten där. En empiriska studien som gjorts är baserad på tre gång- och cykelstråk i Lomma kommun. Platsernas vegetation har inventerats och problem ur ett trygghetsperspektiv har noterats, och utifrån det har förslag på åtgärder angetts. Den slutsats som kunnat dras är att kontinuerlig skötsel av vegetationen på en plats är ett krav för att kunna behålla en struktur och kvalité som inte upplevs som otrygg.

I rapporten ges förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras på Skanskas byggarbetsplatser i Värmland genom att integrera säkerheten i den visuella styrningen.På skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmärkningar som ofta återkommer, nämligen fallskydd, allmän oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmärkningar och många olyckor som sker ute på byggarbetsplatserna ligger ofta den mänskliga faktorn, vilket innebär att många av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning är en metod som tidigare provats på Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-känsla? ute i produktion, något som skulle kunna lösa många av de problem som finns på arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt så att en whiteboardtavla sätts upp ute på byggarbetsplatsen, där man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och går igenom det som är prioriterat i produktionen på tavlan.Vår idé är att integrera säkerheten i den visuella styrningen genom att sätta upp punkter på tavlan som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sättas där man enkelt kan se hur den aktuella säkerheten för varje punkt är på bygget.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trädgårdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trädgårdar, samt hur dessa val påverkar den historia som berättas på platsen. De tre frågeställningar som behandlas i uppsatsen är: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berättas på platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trädgård på Standen? Syftet är att synliggöra valen, på vilka grunder de fattas och genom att ställa detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit få en bild av hur National Trust väljer att berätta en plats historia. I den första delen görs en genomgång av trädgårdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som är aktuella i dagsläget. I den andra delen görs en fallstudie av en anläggning där det för närvarande pågår ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frågeställningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förändringar har genomförts på Standen jämförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta påverkar den berättelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen från uppsatsen är att National Trust har genomfört ett omfattande förändrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anläggningarna fått ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgår från internationellt erkända dokument såsom Florensdeklarationer och Burra charter men de också utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgängligheten som framgångsrikt implementerats på Standen. Besluten om vilken historia som ska berättas har fattats i nära samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berättas i stor utsträckning sker lokalt..