Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Denna uppsats syftar till att ge en redogörelse för de grundsatser som ligger till grund för culpabedömningen i samband med revisorns skadeståndsansvar enligt ABL samt tillämpningen av dessa. Enligt 29 kap 2 § ABL, med hänvisning till 29 kap 1 § ABL, ska en revisor som under fullgörandet av sitt uppdrag, av oaktsamhet eller uppsåtligen, skadar bolaget ersätta skadan. Revisorns skadeståndsansvar delas in internt och externt ansvar med den åtskillnaden att det vid externt ansvar, som syftar till att skydda tredjeman, krävs att revisorn brutit mot ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. Oaktsamhets-bedömningen bygger på culparegeln varpå antingen en fri culpabedömning eller en normativ culpabedömning aktualiseras. Utöver detta finns det enligt Dahlman, konkurrerande culpakriterier som används av svenska domstolar i deras avgöranden i skadeståndsmål.

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen.

Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan.Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller är förberedda för.

En jämförelse mellan bolagiserade sjukhus och förvaltningssjukhus angående arbetets innehåll, arbetsglädje, möjlighet att ta ansvar och uttrycka sin kreativitet. Även om delaktigheten i arbetet påverkas och om stoltheten förändras vid byte av driftsform eller sammanslagning av sjukhus..

För att kunna straffas för en kriminaliserad gärning krävs det att vederbörande kan hållas an-svarig för den begångna handlingen. Psykiskt stördas förmåga att uppfatta vad som är rätt och fel är dock begränsade. Deras bristande uppfattningsförmåga gör att de har svårt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp särbehandlats i lagstiftningen avseende bestämmandet av ansvar och påföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stämmelser samt studera eventuella lagförändringars inverkan.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Rapporten behandlar lärarens roll i den rådande intentionen om en skola för alla. Syftet är att ge en vidgad förståelse kring lärarens roll i förhållande till elever med diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Studien har baserats på några centrala frågor kring om, och i så fall hur undervisningssituationen skiljer sig i förhållande till dessa elever, samt vad som ingår i lärarens ansvar när det gäller utredning av eleven och föräldrakontakt. Studien avser även utreda hur lärare upplever det stöd som finns till förfogande i form av olika resurser. Via kvalitativa intervjuer med fem olika lärare har data insamlats och analyserats.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Den här magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det är en fallstudie på åtta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den här uppsatsen är att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar på hur företagen ser på CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

SAMMANFATTNINGBakgrundSjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvälvande. Nya ansvarsområden och kunskaper från utbildningen ska tillämpas vilket beskrivs som ett stort steg då höga förväntningar ofta finns från erfarna kollegor, och på sig själva. Detta kan utmynna i låg självkänsla vilket kan resultera i psykisk ohälsa och att många överväger att lämna yrket inom fem år.SyfteSyftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vård.MetodEn kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton månader.

Barnfattigdom är ett relativt nytt begrepp som florerar en del i dagens debatter. Dock råder det ovisshet om vad begreppet faktiskt betyder eftersom det finns så många olika definitioner av begreppet fattigdom.De som till största del arbetar mot barnfattigdom är ideella organisationer. Två organisationer som är särskilt framgångsrika i arbetet är Rädda Barnen och Majblomman. De är båda kända organisationer som har ett stort förtroende, men de har två olika sätt att bemöta och arbeta mot barnfattigdomen. Även skolan har ett stort ansvar för att se till att barn inte hamnar i utanförskap.

Studien ämnar utreda vilket förhållande elever i gymnasiets tredje årskurs har till läro- och kursplanerna samt hur de upplever det egna ansvaret i uppföljningen av de tillhörande målen. I studien vägs, förutom aktuell forskning om elevrelaterat ansvar, Giddens sociologiska teoribildning in. Detta görs för att sammanlänka skolsystemet med det omgivande samhälle det är en del av. Eftersom eleverna är den sista årskullen som tar studenten enligt Lpo 94 är det också den läroplanen som i arbetet fokuseras. Eleverna utgör på så vis också det yttersta beviset på hur läroplanens ideal har förankrats i den konkreta verksamheten.

Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.