Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas.I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation.I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras..

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har växt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hållbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hållbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, främst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnå meningsfullhet kring hållbarhetsarbetet och redovisningen av detta är det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, något som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

Corporate Social Responsibility (?CSR?), även på svenska kallad företagens samhällsansvar, har under de senaste åren fått en allt mer betydelsefull roll i företag. Det är av intresse att studera hur olika företag ser på och använder sig av CSR, då CSR står för hur ett företag tar sitt ansvar jämtemot sina intressenter. Detta ansvar kan vara socialt lika väl som miljömässigt. Syftet med denna rapport var att analysera och undersöka vilken påverkan Sony Mobile Communications CSR initiativ GreenHeartTM hade på koldioxidutsläppen i en livscykel av deras produkter.

Uppsatsen behandlar frågan om lärare har ett straffrättligt ansvar att förhindra att elever mobbar eller utsätts för mobbning ? i synnerhet sådan mobbning som innefattar straffbelagda gärningar. I den straffrättsliga litteraturen är det en vanlig uppfattning att bestämmelsen i BrB 23:6 st. 2 och den s.k. garantläran ålägger lärare en skyldighet att aktivt ingripa för att förhindra att elever begår brott.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

I vården drabbas upp till 60 % av personalen av våld och hot i Sverige, vilket kan komma att påverka den vård som bedrivs och tillgängligheten på den. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan hanterar våld och aggression i vården samt att beskriva vilket ansvar organisationen har i det våldsförebyggande arbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanfattades i tre kategorier: organisatoriska strategier för att förebygga våld, sjuksköterskans strategier i våldsamma situationer och våldets inverkan på sjuksköterskans omvårdnad. Organisationen har ansvar att utbilda sin personal, däribland sjuksköterskor. Om sjuksköterskan får tillräcklig utbildning kan det bidra till att de våldsamma situationerna upptäcks i tid och kan förhindras.

Vår utgångspunkt är att de attityder som finns gentemot jämställdhetsarbete på en arbetsplats i hög grad bestämmer hur väl arbetet fungerar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka attityderna i offentliga organisationer för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med att nå jämställdhet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i demokratiteori och alla människors lika värde, vilket motiverar det feministiska projektet genom att se jämställdhet som en demokratisk rättighet. Feministisk organisationsteori lägger grunden för studiens analys. För att ta reda på attityderna har vi genomfört en enkätundersökning inom skola och polis då vi menar att dessa institutioner har ett viktigt demokratiskt ansvar.

Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala äldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över såväl omvårdnad av kund som ett ansvar över upprätthållande av goda relationer med närstående. Det är viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med närstående. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg. Detta för att upptäcka eventuella brister och förbättringsområden inom arbetet med närståendekontakt och dess betydelse för omvårdnaden av den äldre människan. En manifest kvalitativ innehålls analys användes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika äldreboenden i Norrbotten.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Uppsatsens syfte har varit att granska REACH-förordningen, WEEE- och RoHS-direktiven samt dess införlivande i svensk lagstiftning. Utgångspunkten har framför allt varit att utreda det ansvar för kartläggning av produkters innehåll samt avfallshantering som importörer av elektroniska produkter har vid import från icke EU-land. Granskningen har genomförts via studier av EU-rättsakter samt den svenska lagstiftning som förändrats eller tillkommit vid rättsakternas ikraftträdande. Även informationsmaterial från ansvariga myndigheter, litteratur och rapporter har använts vid granskningen. Resultatet visade att elektronikprodukter omfattas av den aktuella lagstiftningen.

Detta är en kvalitativ undersökning som handlar om när man upplever lycka i ett parförhållande. Undersökningens huvudsyfte är att skapa förståelse för lycka och när man upplever det. Författaren har med hjälp av intervjuer försökt besvara frågeställningen: När upplever man lycka i ett parförhållande? 5 par intervjuades och totalt spelades 10 intervjuer in och transkriberades. Intervjuerna varade 5 - 10 minuter och författaren ställde sammanlagt 8 frågor.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Kunskap är en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den är en osynlig tillgång bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebär ett mångfacetterat arbete. Det är mycket som påverkar kunskapshanteringen och det är ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnå en god sådan genom att avsätta resurser samt skapa förutsättningar för god kunskapshantering. Ledningen har även ansvar för att kommunicera vikten av och målen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt är även att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahålla tekniska verktyg. Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.