The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing. The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor..

Kostnader förenade med återställande av förorenad natur är ofta stora och frågan är vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad från staten till enskilda förorenare. Detta synsätt överensstämmer också med den allmänna skadeståndsrättsliga principen att den som orsakar en skada är skyldig att reparera eller ersätta densamma. Finansieringssättet baserat på individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier utgör ett hot mot mänskligheten. Då spridning vanligtvissker inom vården ligger ett ökat ansvar på sjuksköterskans preventiva arbete för att förhindrasmittspridning. De vanligaste multiresistenta bakterierna, vilka nämns i denna studie är:Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta Enterokocker(VRE), Multiresistent Tuberkulos (MDR-TB) samt Extended spectrum beta-lactamase (ESBL).Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att erhålla en översikt av sjuksköterskans ansvarinom ämnet multiresistenta bakterier. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolvvetenskapliga artiklar, vilka hämtats från databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat:Resultatet av artikelgranskningen visade tydligt omgivningens betydelse för minskadsmittspridning och vikten av god vård.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Traditionella modeller och inställningar till ledarskap har på senare tid blivit allt mer ifrågasatta. Delat ledarskap är en organisationsform på frammarsch som tar avsteg från den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebär att ha två personer i en organisation som delar på det formella ledarskapet. Den centrala frågan är huruvida delat ledarskap går att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara på frågan krävs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har på effektivitet, ansvarsutkrävande och ansvarstagande eftersom det är viktiga krav som ställs på offentliga organisationer.

Bakgrunden till vår studie grundar sig i att utifrån ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrån empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anställda på olika företag.I en empowermentprocess så krävs det att det finns en fungerande kommunikation mellan chef och medarbetare. Förtroende och tillit har också visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur går att koppla an till individens subjektiva handlingsutrymme. Medarbetarens syn på ledarskapet handlar till stor del om chefens roll att skapa förutsättningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av båda parter. Det är även viktigt för chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvärdera ett arbetssätt där eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner på skolarbetet, i skolan och hemma. Med det ändrade arbetssättet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssättet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnåtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvärdera elevernas arbete samt genom lärarens iakttagelser..

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras användningsområde har under de senaste åren ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjälpa till att visa upp hur väl en student behärskar den kompetensen som krävs inom ett visst yrkesområde. Forskning pekar på att designkompetens och designförmåga är någonting som är svårt att fånga samt förmedla då en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet på designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gällande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

I samhällsdebatten om hur det hållbara samhället ska uppnås framhålls idag allt oftare individens bidrag till miljöproblemen samt dennes ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser. Hur individbeteenden bäst förändras råder det dock delvis delade meningar om, och i den debatten står Ecological Citizenship-teorin för en syn på långvariga beteendeförändringar som styrda av vår inre motivation. Man antar ett samband mellan individens medvetenhet om miljökonsekvenserna av sina handlingar och dess beteende, och att detta samband förmedlas via en positiv attityd till individens personliga miljöansvar. Det är dessa samband som studeras i denna uppsats, med hjälp av statistisk analysmetod undersöks miljömedvetenhetens direkta och indirekta effekter dels på aggregerat miljöbeteende, och dels på tre olika typer av miljöbeteenden, nämligen resurssparande beteenden, transportbeteenden samt konsumentbeteenden.Resultaten av studien visar på att en indirekt effekt av miljömedvetenhet på aggregerat miljöbeteende via attityd till ansvar mycket riktigt föreligger, en dryg tredjedel av den totala effekten av miljömedvetenhet går vägen via ansvar. För de tre undergrupperna av miljöbeteenden framträder resurssparande beteenden som mest påverkade av både miljömedvetenhet och attityd till ansvar, men det är för transportbeteenden som den indirekta effekten utgör störst andel av den totala effekten.

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat påvisas, och där några av dessa enligt oss är direkt hänförbara till ägarstrukturen. Utifrån dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven på att statliga företag ska ta ett socialt ansvar är större än för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann även att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig åt. Däremot påvisades skillnader i företagens sätt att arbeta med CSR-frågor då statliga företags CSR-arbete främst kännetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen än privata företag..

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.