Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska.Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar:1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar?2.

Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

Sexturismär ett brett begrepp som mestadels förknippas med västerländska äldre män som reser till utvecklingsländer för att köpa sex. Detta har uppmärksammats sedan början av 1970-talet men på senare år har den kvinnliga sexturismen uppmärksammats allt mer i den svenska media. Studien redogör för den svenska kvinnliga sexturismen utomlands, med Gambia som fallstudie. När svensk media talar om fenomenet används förskönande beskrivningar, där kvinnornas beteender omantiseras i jämförelse med männens sexturism. Problematiseringen med detta är att två lika handlingar med samma syfte, beskrivs på två olika vis, beroende på kön.

Syftet med arbetet var att undersöka hur innebandyspelare talar om sitt samt lagets handlande och även att undersöka om det ligger sociala strukturer kring spelarnas handlingar vid tolkningen av fair play-idealet. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem innebandyspelare, som spelar i de serier som Dalarnas innebandyförbund administrerar, fick tala om handlande i matchsituationer. Resultatet av studien var att spelarna upplever att deras handlande styrs av lagets tankar och normer kring ett riktigt handlande. Det korrekta handlandet styrs av hur mycket nytta handlingen har för laget samt vad laget vinner på handlingen. Spelarna belyste också vikten av ett bra ledarskap samt att spelarna ser domaren som en symbol för rättvisa.

Det övergripande syftet med studien är att beskriva en lärares olika former av kommunikation i en dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lärarens kommunikation ut, hur kan den förstås och vilka konsekvenser kan den få för elevernas lärande? I uppsatsen används begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrågorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution där de historiskt formade traditionerna och normerna sätter ramarna för danspedagogens kommunikation.

Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt..

I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt.Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen.Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda.

ABSTRACT  I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?Färjans? sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ?fräckhet? olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig.

Bakgrund till studien är Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU 03). Ett av perspektiven i kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap är resurshushållning. Mot bakgrund av detta har mitt intresse riktats mot hur elever anlägger resurshushållningsperspektiv i sina handlingar i ämnet hem- och konsumentkunskap. Syftet med studien, som var en del av NU 03 i hem- och konsumentkunskap, var att undersöka och observera om elevers handlande i år 9 i ämnet hem- och konsumentkunskap, i en given uppgift vid ett specifikt tillfälle, kan ses som miljöhandlingar.Metoden för studien var observationer och intervjuer av elever.Observationerna gjordes vid 5 olika tillfällen i grupper om 11-16 elever.Intervjuerna gjordes med totalt 13 elever. Eleverna planerade, tillagade och utvärderade en måltid.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ?fräckhet? olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Innan upprättande av byggnader och anläggningar genomförs ett arbete där handlingar i form av ritningar, beskrivningar och förteckningar tas fram. Arbetet kallas projektering och är en omfattande samt komplex process i tre delar; utredningsskede, programskede och projekteringsskede. Varje skede resulterar i att en eller fler typer av handlingar utarbetas genom konsulternas försorg. Projekt är unika och kräver därmed sin specifika projektering, ett arbete som ska samordnas och styras vilket oftast inte sker helt problemfritt. Feluppkomst är ett återkommande problem, förmodligen eftersom vi är mänskliga och fel blir därför oundvikligt.