Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

Distriktssköterskor möter människor med många olika smärtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smärtproblem inom primärvården. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Syftet med studien är att synliggöra och analysera de diskursiva framställningarna, av specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd, i fem artiklar i förskollärarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgår från ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsätt med antagandet att vi tillsammans använder språkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförståelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn på språket som havande en central roll i hur människors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebär att texter får konsekvenser för läsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som används är diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet består av samtliga artiklar (fem stycken), från år 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av särskilt stöd som barn med svårigheter utifrån en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs när språkbruket beskriver hur barn med särskilda karaktäristika är i svårigheter, eller riskerar att hamna i svårigheter på olika sätt.

I maj 2011 infördes nya plan- och bygglagen som gör reglering av fastighetsindelningen möjlig i detaljplaner genom så kallade fastighetsindelningsbestämmelser. Enligt äldre lagstiftning bildades tomtindelningar och fastighetsplaner som i dag räknas som fastighetsindelningsbestämmelser. Eftersom majoriteten av dessa antingen är genomförda eller inaktuella i dag skapar det problem vid fastighetsbildning och måste därför upphävas. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera hur äldre tomtindelningar och fastighetsplaner hanteras i samband med fastighetsbildningsärenden. Rapporten ska undersöka vilka olika handläggnings- och beslutsordningar som används för upphävande av äldre tomtindelningar och fastighetsplaner. Ett bisyfte är att ge förslag på hur handläggnings- och beslutsordningen kan förbättras med fokus på nya plan- och bygglagen. Metoderna som använts har varit litteraturstudie, fallstudier och enkätundersökning.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att använda modern teknologi är det oftast deras nivå som man utgår ifrån vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig använder modern informationsteknologi då de saknar både kunskap och tillgång. Många av dessa personer är äldre vuxna som inte fått en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter då de använder teknik som för medelsvensken är vardaglig. Genom intervjuer och användartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens användande av informationsteknologi.

Coaching är en samtalsmetodik med syftet att frigöra och utveckla människors potential. Cirka 50 stycken rådgivare vid Trygghetsrådet har under 2006 gått en coachingutbildning vid Stockholms universitet. I föreliggande studie intervjuades sju rådgivare om deras upplevelser av coaching som metod i mötet med klienterna. De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetod som grund. Man är överlag mycket positiv till coaching som metod, såväl som rådgivare som i den feedback man får från sina klienter.

Personer som lider är i behov av tröst. I denna studie definierades tröst som handlingar vilka tillfredsställer ett behov, förebygger/lindrar obehag och lidande, hjälper människor till en positiv syn på livet i svåra situationer, inger hopp och uppmuntran. Att ha kunskap om tröst är viktigt för att inte riskera att öka ett befintligt lidande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad personer i behov av vård upplever som tröst. Litteratursökningen resulterade i sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är  relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett perspektiv hos publiken.

Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper.

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar.

Uppsatsens syfte är att studera lärares syn på barns krigslek i förskolan och på fritidshemmet. För att nå syftet intervjuades fyra lärare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier där lärarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgår från två olika teoretiska utgångspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lärande och utveckling men samtidigt hur lärares förhållningssätt kan styra barns handlingar i leken.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien är att ta reda på ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen på samma sätt som förr det vill säga används till exempel fartbuggar och andra artefakter på liknande sätt. Samt att ta reda på om det har ändrats mycket hur detta då påverkar cockpit kommer ihåg hastighet inför landning.För att få reda på detta så har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt så observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades också piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar på liknande sätt som tidigare.

Stockholm växer och det kräver i sin tur nya bostäder. De fria ytorna i Stockholm city minskar och Stockholms stad försöker på nya sätt förtäta och förbättra staden konstant.Fastigheten Gulbetan är centralt belägen på Södermalm i anslutning till Ringvägen och Vitabergsparken. Idag används platsen till parkering och återvinning vilket gör att platsen är dyster och inte fyller sin fulla potential.Detta examensarbete leder till färdiga förslagshandlingar för fastigheten. Handlingar tas fram utefter en noggrann platsanalys som i sin tur resulterar i en byggnad med butik i hörnet av plan 0, trygghetsboende på plan 1-2 och bostäder på plan 3-7. Även ett gångstråk skapas mellan parkerna Vitabergsparken och Lilla Blecktornsparken.Tanken med arkitekturen under hela projektet har varit att skapa ett nytt avslut av Ringvägen, med en stilren byggnad som står sig i tiden..

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jämställdhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begränsas av stereotypa könsuppfattningar och därför har vi i vår studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lärande. Samlek, gemensamma lekäventyr och fokus på den fysiska miljön har varit vår strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vår studie är att utvecklingen handlar främst om oss själva som forskande lärare, att det är vi som skapar nya möjligheter eller sätter hinder. Vi fann att arbetet med jämställdhet inte är enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka läroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.