Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:? Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar.

Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat.

Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar. METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts.RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna.SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt..

Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka relationen mellan motivation och hierarkisk position, och huruvida anställda på högre hierarkiska positioner motiveras av annat än anställda på lägre positioner. Vidare är syftet att ta reda på vilka typer av belöningar som tjänstemän respektive arbetare bäst anser motivera dem i sitt arbete, både vilka de anser motivera bland de belöningar de har vid undersökningstillfället och vilka belöningar de anser skulle motivera i framtiden.Tidigare forskning som använts är Harald Gatus skrift Belöna räcker inte, sambandet mellan belöning, arbetsorganisation och företagsstrategi, Igalens och Roussels studie A study of the relationships between compensation package, work motivation and job satisfaction, Kommes och Lundmarks rapport Relationen mellan monetära belöningar, motivation och prestation - En kvantitativ studie av tillverkande- ochtjänsteföretag och Boyd och Salamins studie Strategic reward systems: A contingency model of pay system design. Inledningsvis i teoriavsnittet redogörs det för trevälkända motivationsteorier för att förstå vad som driver människor att handla och efter det behandlas teori om hur belöningssystem ofta utformas och för vanliga inslag i dessa. Undersökningen byggde på en enkätundersökning som genomfördes med totalt 97 anställda på företaget, 72 yrkesarbetare och 25 tjänstemän. Yrkesarbetarnasom ombads att delta i undersökningen valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval.

Problemformulering: Hur arbetar ett e-handelsföretag i resebranschen med kundlojalitet?Syfte: Syftet med denna uppsats är utifrån ett ledningsperspektiv att undersöka hur ett e-handelsföretag i resebranschen arbetar med kundlojalitet. Samt att se hur viktigt detta arbete är för en nätresebyrå som inte har den traditionellt fysiska kundkontakten som ofta anses vara ett måste för att skapa en långvarig kundrelation. Inom ramen för vårt syfte ingår även att ta fram en modell som ska underlätta vår analys av hur en nätresebyrå arbetar med kundlojalitet. Förhoppningen är även att modellen ska kunna fungera som ett komplement till det eventuella arbete för kundlojalitet som finns idag.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lärare på institutionen för socialt arbete. För att få en djupare förståelse för hur grupparbete går till och hur det påverkar studerandes lärande valde vi att använda oss av följande frågeställningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser någon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lärarna studenternas grupparbete? Metoden för studien är kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi använt oss av två olika enkäter. Med hjälp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrån den empiri vi inhämtat med hjälp av enkät och webbenkät från studenter och lärare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgår ifrån Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete på utbildningen som någonting positivt, även om det relativt ofta förekommer konflikter.

Syftet med detta arbete är att studera utomhusundervisning inom biologiämnet i grundskolans senare år. Arbetet syftar även till att fastställa Ekobussens roll i utomhusundervisningen. Frågeställningarna lyder som följande:?Vilken inställning har lärare till utomhusundervisning inom biologi??Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning??Vad får elever ut av utomhusundervisning??Hur använder sig lärare av Ekobussen och vilken inställning har de till den?För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning med lärare och elever samt djupintervjuer av tre lärare.Resultatet i undersökningen visar att både lärare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiämnet inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Orsaker till detta är bland annat osäkerhet hos lärare, brist på bra exkursionsplatser i närområdet samt att det är schematekniskt svårt att få tid att komma ut.Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi är att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att många sinnen stimuleras vilket underlättar inlärningen..

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlärningsstilar i grundskolans tidigare år, utifrån Dunn & Dunns modell. Jag har även velat undersöka om eleverna själva är medvetna om vilken inlärningsstil de har och om pedagogerna anser att elever använder sig av olika inlärningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frågeformulär till 33 elever angående deras starkaste sinnespreferens.

De allt plattare organisationerna i dagens samhälle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgång för ett par decennier sedan inte längre fungerar. De ständiga och snabba förändringarna i samhället har gjort det nödvändigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat också måste inkludera ett förändringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgångspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingår i organisationen. En enkätundersökning genomfördes med 18 medarbetare och 4 ledare för att kartlägga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och även hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. Frågeställningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna är önskvärda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nämnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Mitt arbete handlar om hur lärare beskriver att de arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen samt hur de upptäcker och arbetar stödjande med elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare har jag undersökt i vilken utsträckning lärarna anser att riktad specialundervisning kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter. Slutligen har jag även tittat på vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lärare som arbetar på en kommunal skola och lärare som arbetar på en friskola med Freinetpedagogik.Syftet med denna studie är att undersöka lärares beskrivning av hur de arbetar med läsinlärning i de lägre åldrarna samt hur lärarna upptäcker och arbetar med barn i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Fyra pedagoger arbetar på en kommunal skola och fyra pedagoger arbetar på två friskolor med Freinetpedagogik.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte enbart använder sig av en metod när det gäller den tidiga läsinlärningen, utan de blandar flera metoder.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9.Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav.