Svensk äldreomsorg tycks stå inför problem då den svenska befolkningen blir äldre och fler behöver äldrevård, samt ser man en minskning av antalet chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens välbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och chefer tänker kring begreppet "tillit till chefen". Författarna har inte funnit några studier gällande angående tillit till chef utförda i svensk äldrevård. Studien är av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning.

Hypotes:Ett kollektivbaserat belöningssystem fungerar ej som motivationsfaktor på ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. Syfte: Med detta kandidatarbete vill vi bidra till ökad förståelse och kunskap om den inverkan ett kollektivbaserat belöningssystem kan ha på de anställdas motivation. Metod: I studien har den kvalitativa metoden använts och problemet har studerats utifrån de anställdas perspektiv. Vi har genomfört en fallstudie och vårt fallföretag är ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. För att samla in vår empiri har vi valt att använda semistandardiserade djupintervjuer.

Uppsatsen har till syfte att undersöka hur revisorerna anser att deras arbetssituation påverkats i och med analysmodellens uppkomst och om revisorerna anser att analysmodellen hjälper till att säkerställa oberoendet. Syftet uppfylls genom tre frågeställningar: 1. Hur upplever revisorerna arbetet med analysmodellen och vilka för och nackdelar leder den till? 2. Upplever revisorerna analysmodellen som ett hjälpmedel för att kunna agera oberoende eller är det en teoretisk modell som inte är praktiskt genomförbar? 3.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.

I detta arbete tas det del av lärare och elevers uppfattning till ämnet idrott och hälsa. Inledningsvis beskrivs ämnets förändring av innehåll och styrdokument samt vad som berättigar ämnet idrott och hälsa idag och konsekvenserna av fysisk inaktivitet. Vårt syfte med arbetet är att få mer kunskap kring lärarnas och elevernas uppfattning till ämnet idrott och hälsa, vilket vi gjort genom en enkätundersökning med eleverna samt intervjuer med lärarna. Eleverna anser att ämnet ska finnas i skolan för att det är roligt och bra att röra på sig, men även för att de ska få prova på olika saker. Lärarna anser att ämnet idrott och hälsa syftar till att eleverna ska få en paus från den vanliga klassrumsundervisningen och de har även en positiv inställningen till införandet av 30 minuter fysisk aktivitet om dagen..

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur svensklärare vid en skola ser på sin läsning och på skönlitteraturen i stort. För att få en överblick av ämnet har jag tagit min utgångspunkt i tidigare studier. Därefter genomförde jag kvalitativa intervjuer med tio svensklärare och analyserade sedan detta material i förhållande till den tidigare forskning jag tagit del av. I min undersökning kom jag fram till att min undersökningsgrupp är läsande personer med ett stort engagemang för litteratur. Resultatet visade även att lärarna anser att en svensklärare bör vara en läsande person, men att de själva anser sig ha för lite tid till läsning.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus på ämnesintegrering.  Frågeställningarna som vi önskar svara på i denna studie är följande: 1) I vilken utsträckning anser lärarna att de arbetar ämnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lärarna påverkar ämnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lärarna att de påverkas av ramfaktorerna på de kommunala respektive privata skolorna i förhållande till ett ämnesövergripande arbetssätt?Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i två steg, först en basintervju och därefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra analysverktyg, vi använde oss av ramfaktorsteorin.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger i de tidiga årskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poängterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det är ett vanligt problem inom dagens skola och många klasser har utagerande barn som påverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, där jag ställt frågor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tänker på, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrån studien visar på att pedagogerna främst poängterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med den språkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som påverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning är viktigt för att klarlägga hur förskollärare ser på språkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollärare verksamma på två olika förskolor inom samma tätort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanställas och analyseras i förhållande till våra frågeställningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sång är något som förskollärarna arbetar medvetet med för att främja barnens utveckling av den språkliga medvetenheten..

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju.

Syftet är att beskriva, analysera och tolka vad några lärare anser om förhållandet mellan elevers självkänsla och lärande, samt ta reda på hur de arbetar för att stärka den. Förutom en utgångspunkt i den samhälleliga debatten kring elevers sämre mående, har vi båda också sett tecken på elevers dåliga självkänsla vid tidigare arbetstimmar, samt under våra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera både självkänsla och självförtroende, men även lärande som har ett brett spektra. Vi har även beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur självkänslan anses ha betydelse för lärandet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lärare.

 Genus i förskolan anser vi är intressant eftersom det är ett aktuellt ämne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit långt i arbetet kring genus, därför ansåg vi att det skulle bli intressant att gå ut på olika förskolor och observera hur det egentligen såg ut. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet är även att undersöka hur pedagogernas uppfattning är om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras inställning är till genus i förskolan. De metoder vi har valt är observationer och skriftliga frågor till pedagogerna för att nå ett resultat som svarar mot vårt syfte.Vårt resultat visar att pedagogerna på de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nämna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet.