Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra Anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av Anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt Anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers Anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom Anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas Anseende har mätt dess Anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers Anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess Anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas Anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas Anseende.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags Anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga Anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets Anseende och legitimitet.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida ett gott Anseende spelar någon roll för företag vid en kris, och om det goda Anseendet i så fall innebär en bättre grund att stå på när företag drabbas av en kris. Även på vilket sätt Anseendet spelar roll kommer att analyseras. Slutligen kommer vi även att försöka komma fram till hur företag i så fall kan arbeta med sitt Anseende för att vara bättre rustade inför en kris. Vårt empiriska material är inhämtat från tolv stycken semistrukturerade intervjuer med journalister, kommunikationskonsulter, företagsrepresentanter samt övriga experter..

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ använder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och Anseende. Utifrån teorier om Anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes två kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundärdata i form av ett webinarium gällande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av Twitterinlägg.Analysen visar att sociala medier kan upprätthålla ett gott Anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer måste i sociala medier mötas med flexibilitet, både när det gäller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgänglighet kanalen har. Dessutom måste företag vara väl förberedda så att de kan leva upp till kundernas ökade förväntningar.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ använder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och Anseende. Utifrån teorier om Anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes två kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundärdata i form av ett webinarium gällande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av Twitterinlägg.Analysen visar att sociala medier kan upprätthålla ett gott Anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer måste i sociala medier mötas med flexibilitet, både när det gäller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgänglighet kanalen har. Dessutom måste företag vara väl förberedda så att de kan leva upp till kundernas ökade förväntningar.

Allt fler företag har idag insett värdet av att upprätthålla ett gott Anseende. Trots denna insikt kan vi vanligtvis läsa nyheter om organisationer som fortsatter att begå misstag utifrån dess intressenter och omgivningens förväntningar. Dessa vanligt förekommande snedsteg kan bli ödesdigra för företag och försvåra dess framtida överlevnad, ifall de inte agerar direkt. Ett sorts agerande är kommunikation, som i en krissituation är organisationens hjälpmedel, dess livboj. Trots kommunikationens vitala roll har det i dagens läge inte säkerställts övergripliga rekommendationer för hur organisationer i differentierade krissituationer skall agera.

Utvecklingen av sociala medier har inneburit både möjligheter och hot för företag i deras Anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och därmed försvara sitt företagsAnseende. SJ AB har fått mycket kritik för problemen i tågtrafiken och företagets Anseende har försämrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbättra sitt Anseende och finns sedan 2009 aktiva på Twitter, vilket är en del av deras kommunikationsstrategi.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jämförelse med rekommendationer från tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehålla sitt Anseende.METOD: Med utgångspunkt i teorier rörande Anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer på SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundär data i form av dokumentationer från SAS och Transportstyrelsen har även genomförts.SLUTSATS: Från uppsatsens analys framgår det att företaget måste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvåvägskommunikationen som erbjuds hjälpte företaget att förbättra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt på alla inlägg i kanalen och det möjliggjordes med hjälp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt Anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt Anseende samt resultatet av detta arbete.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt Anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt Anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete.

Dagens samhälle ställer höga krav på flexibilitet och därför är personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgångar i arbetskraftsbehov på ett smidigt sätt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen är ännu inte riktigt accepterad av samhället och därför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, på företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med åtta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra är att synen på inhyrningsföretag överlag är positiv bland intressenterna.

There are many views in the concept of corporate reputation and the massive research in the area tends to result in many new definitions. Research has shown that a good corporate reputation has a positive relation to Sustainable Competitive Advantage, financial performance and attraction to competent employees. The many views in the concept make it especially interesting to examine the view on corporate reputation in a perspective of big Swedish corporations. Another interesting area to examine is whether the companies manage their reputation or not. The empirical findings of this essay are based on qualitative interviews to get a deeper understanding in the area of reputation.

Syfte med denna undersökning har varit att få klarhet i om det finns studie- och yrkes- vägledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstå om det kan vara så att vägledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestämde vi oss för att använda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstått har ett dåligt Anseende i många människors ögon. Dessutom valde vi att göra två förundersökningar dels med en yrkeslärare, dels med elever från årskurs ett på fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville få synpunkter från dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en värdefull förförståelse om fordonsprogrammet och dess elever.