SEM AB utvecklar och tillverkar tändstyrenheter för förbränningsmotorer, bland annat naturgas- och biogasmotorer. Tändstyrenheterna styr själva tändförloppet när de får en triggsignal från motorstyrsystemet (ECU). På grund av att enheterna används tillsammans med flera olika motorstyrsystem måste de anpassas for olika signaltyper och cylinderantal. Anpassningar av både mjukvaran och hårdvaran måste göras och detta kräver tid och resurser för utvecklarna på SEM.Syftet med detta arbete är att utveckla ett ingångsinterface till tändstyrenheterna som möjliggör att de kan anpassas på ett enklare sätt. För att minimera antalet komponenter i tändstyrenheterna ska även funktioner som realiseras med diskreta komponenter, om möjligt, integreras i ingångsinterfacet.En lämplig programmerbar krets för detta ändamål har valts.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet är att det är omkring fyra till åtta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Resultaten visar att idrottslärarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen är med elever med AD/HD.

En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala Anpassningar.

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa Anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ?erkänt duktiga? klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom Anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa Anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom Anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa Anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och analysera insatser och åtgärder som skrivs in i åt-gärdsprogram för elever som befaras att inte nå de uppställda målen i år 3 och 6 när det gäller läsning och läsförståelse. Den syftar också till att ge en fördjupad bild av hur lärare resonerar kring åtgärder för elever som riskerar att inte nå dessa kunskapskrav Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats är det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstås allt lärande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. Språket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen på lärande handlar om hur man utnyttjar och tillägnar sig kognitiva resurser.

Hjärtsvikt är en vanlig, ofta kronisk, sjukdom som påverkar cirkulationen i kroppen beroende på att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är andfåddhet, kraftlöshet och trötthet. Patienter med hjärtsvikt behöver ha en god kunskap om sin sjukdomsbild, då hjärtsvikt kräver att patienten gör vissa Anpassningar i det dagliga livet. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha en förståelse för hur patienter med hjärtsvikt kan uppleva sin sjukdomssituation, för att på bästa sätt kunna möta och stödja patienten i dennes situation. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

När ett standardsystem köps in i en verksamhet är det viktigt att göra Anpassningar i både standardsystemet och verksamheten för att kunna uppnå bästa möjliga resultat. Det är av stor vikt att inkludera användare vid införande av standardsystem, för om systemet inte fyller den funktion användarna önskar kan det leda till att användarna inte känner tillfredställelse med systemet.Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som kan påverka användarmedverkan vid införande av standardsystem. För att kunna besvara problempreciseringen har intervjuer med både användare och systemutvecklare utförts för att fastställa vilka olika åsikter som finns kring faktorer. Resultatet visar att systemutvecklare och användare värderar en del faktorer lika högt, men att det också förekommer en hel del avvikelser. Respondenterna bedömer bland annat faktorer som motivation, inflytande och feedback som betydelsefulla för att erhålla ett bra samarbete.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Detta examensarbete har studerat försäljningsprocessen vid leverans av kundanpassade system. Examensarbetet undersökte försäljning ur perspektivet nöjda kunder. Vid leverans av kundanpassade system beror kundens upplevda kvalitet inte bara på den direkta produktkvaliteten utan också på hur väl säljarna identifierat kundens önskemål på Anpassningar och sedan kommunicerat dessa Anpassningar till leveransavdelningen. Försäljning har setts ur ett holistiskt perspektiv, det vill säga, som en process som startar i de inledande kundkontakterna och avslutas med idrifttagande av leverad produkt. Under arbetet antogs, och motiverades, att leveranskvaliteten påverkas av att alla säljares arbete följer en etablerad och genomarbetad process.

I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga Anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna.

Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke på den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanställandet av årsredovisningen riktar sig nu i större utsträckning till aktiemarknadens krav. När Sverige skulle gå med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska årsredovisningslagen till EG:s reglering. När den nya årsredovisningslagen skulle träda ikraft hördes många kritiska röster. Den del av årsredovisningen som skulle komma att påverkas mest var notsystemet.

Conditions for Swedish forestry are expected to change in the future due to the climate. Among other things, increased production is expected in a warmer climate, mainly because of a longer growing season. With the changing climate risk of damage by such as insects, fungi and storms are expected to increase. Hence, it is of highest importance for private forest owners to spread these risks in the way they cultivate their forest. In this study a qualitative method was used to examine ten private forest owners with forest properties within Kronoberg county, Sweden in their attitudes and actions to prepare in terms of climate change and if they have been affected by the climate change debate in their forest decisions.

öretag har under lång tid använt sig av olika typer av beslutsstödjande system för att fatta rätt beslut. Under 1990-talet har en typ av beslutsstödjande system som kallas datalager utvecklats. Datalagret har utvecklats till ett beslutsstödjande system som hjälper slutanvändarna att analysera data med hjälp av olika typer av verktyg med användarvänliga gränssnitt.I rapporten undersöks hur datalager används av företag i deras verksamhet. Som underlag för rapporten har fem företag studerats. Bland företagen som ingick i undersökningen blev svaret att de använde sina datalager främst till att ta fram statistik och genomföra uppföljningar.