Syftet med denna studie var att ta reda på vad hållbar utveckling är i ämnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lärarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hållbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebär. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslärare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har använts för att tolka och förstå vad lärarna säger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hållbar utveckling kan förstås i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hälsa.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats.

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

En av anestesisjuksköterskors uppgifter på en operationsavdelning är att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vårdprocess där ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingår. Den vetenskapliga litteraturen i ämnet förespråkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vårdprocessen. En välinformerad patient känner sig trygg, vilket leder till minskat vårdlidande och snabbare postoperativ återhämtning. Dagens verksamhet är dåligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilka sätt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssättet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades på enkäter till lärare och på observationer av lektioner på tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. Lärarnas handlingar under observationerna tolkades utifrån ett pragmatiskt perspektiv där handlingarnas förstods utifrån vilken ideologisk utgångspunkt läraren hade i sin undervisning, huruvida läraren hade fokus på lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus låg på mötet med eleverna och deras förståelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur lärare använder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgången framställs forskares syn på hur lärare bör/ska använda film/tv-program i undervisningen. De som själva är lärare använder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna användning studeras. Uppsatsen berör också upphovsrätten och ger en kort sammanfattning av vad lagen säger om användning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning bland yrkesverksamma lärare.

The objective with this study is to investigate the school introduction of newly arrived students, by focusing on the latter years of high school, by comparing two schools method of working.This was done by a qualitative survey based on half structured interviews and existing school documentation.The questions of the study targeted the schools method of working, how well the education was adapted to the students and if it was appropriate to them. We also asked about the school resources to meet the need of the newly arrived students. Our theoretical assumptions were based on Haugs? terms ?including integration? and ?excluding integration?, Lahdenperäs? theory about intercultural education, Vygotskijs thoughts about adapted education and finally Blossings? description of different cooperative cultures. Our results showed that school introduction for newly arrived students were formed from the schools? view on learning development and adapted education.

Ämnesvalet, läroboksanvändning intresserade oss eftersom många nyexaminerade lärare har en större möjlighet att bli styrda av läroboken i deras undervisning. Läroboksanvändningen i matematik har under flera år blivit kritiserad, men trots det används läroboken i stor utsträckning även idag. Syftet med denna studie är att presentera lärare och elevers attityder till läroboken. Vi vill även visa hur lärare använder läroboken i deras undervisning samt vilken plats den får. Använder de läroboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de använder läroboken, hur mycket används den då? Om de inte använder den, hur undervisar då läraren utan läroboken? Denna text är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Bakgrund: Idag har det blivit allt viktigare att företag växer, då det skapar förutsättningar att utveckla samhället genom att exempelvis skapa fler nya jobb. I de små företagen finns stor tillväxtpotential och tillväxtvilja, men det är svårt att undkomma olika tillväxthinder och växa lönsamt. Många små företag består av byggföretag och det är vanligt att små byggföretag lyckas växa snabbt, men många av dem går ändå i konkurs. Frågan är hur en anpassad styrning av företagens organisation kan bidra till att underlätta tillväxten och hjälpa företagen att lösa de organisatoriska styrningsproblem som kan uppstå.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vilka styrningsproblem som vanligtvis uppstår vid tillväxt av små byggföretag och hur dessa problem påverkar den fortsatta tillväxten, samt ta reda på hur styrningsproblemen kan lösas med en, för branschen, anpassad styrning.Definitioner: Tillväxt betyder vanligtvis att något växer eller ökar i mängd. Tillväxt kan även innebära att något ökar i storlek eller att kvalitén förbättras till följd av en processutveckling.

En av lärarens stora utmaningar som pedagog är att nå fram till eleverna. Speciellt i dagens samhälle där klyftan mellan lärare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssätt inom skolan och användandet av modern teknik. Ett användande som sällan förmår att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det är intressant att utreda hur lärare på bästa sätt kan möta de förväntningar som ställs på en undervisning som är anpassad till IKT i ett postmodernt samhälle. Studien avser därför att utreda verksamma gymnasielärares IKT-användning i undervisningen genom att undersöka hur lärare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

När en människa befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och välbefinnande för personen än om miljön känns otrygg. Personer med utvecklingsstörning på en tidig utvecklingsnivå har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svårigheter är vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsättningarna göra att det är lättare att hantera olika intryck. Forskning har visat det är enklare att sortera naturliga ljud från träd och fåglar än brus från bilar och människor. Därför är det av stor vikt att dagliga verksamheter och särskilda boenden har tillgång till en tillgänglig och för målgruppen anpassad utemiljö, så att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer på en dagligverksamhet och särskilt boende utförts och analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande?Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida.

Musik är en del av människans vardag. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilken syn fyra pedagoger har på musikämnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vårt arbete har vi använt oss av forskning och annan litteratur inom ämnet. Vår undersökning är kvalitativ och innehåller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik är en viktig del av skolans verksamhet.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. Frågor som ställts är hur En till En undervisning påverkar arbetet i olika skolämnen och vad det är för kunskaper lärare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lärarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrån skolans förutsättningar och vision. Fokus i undersökningen ligger på att få kunskap om hur detta kan göras på bästa sätt.

Syftet med vår undersökning är att ta fasta på hur lärare förhåller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. Våra intentioner är att undersöka vilken inställning verksamma lärare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhåller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lärarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Vår slutsats är att alla medverkande lärare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begränsar fantasin.