Sök:

Sökresultat:

1163 Uppsatser om Anpassad skötsel - Sida 55 av 78

Hur ser intressenterna pÄ ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men Àven i handelsbolag om det Àr en eller flera juridiska personer som Àr delÀgare. Men 1998 började man behandla frÄgan angÄende revisionsplikten för smÄ aktiebolag och om revision Àven skulle röra dessa. Detta för att det pÄ sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, dÄ företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhÀnsyn tas till de smÄ aktiebolagen.De som berörs i första hand Àr företagens intressenter, just för att dessa Àr beroende av en rapport som Àr granskad och godkÀnd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssÀkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar dÀrför i att kartlÀgga intressenternas syn pÄ revisionsplikten, samt hur de kommer att pÄverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnÄ en representativ bild av intressenternas Äsikter, innehÄller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enÀgare i ett företag och en revisionsbyrÄ.

Att skapa innovation : En kvalitativ studie av organisatoriska faktorers pÄverkan för innovativa processer

Studien ?Att skapa innovation? Ă€r en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers pĂ„verkan för frĂ€mjandet av innovativa processer samt att besvara frĂ„gestĂ€llningen ?Hur skapas framgĂ„ngsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses frĂ€mst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvĂ„stegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgĂ„ngsrika reklam- och kommunikationsbyrĂ„er genom Regi och Dagens Industris rankning ?Årets byrĂ„?.

Mobiltelefoni i ett u-landsscenario : ett kandidatexamensarbete kring begreppet hÄllbarhet

Mobiltelefonin expanderar oerhört snabbt över utvecklingsvÀrlden i stort och har blivit nÄgot av de fattigas form av Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Redan idag (2008) finns fler mobiltelefonanvÀndare i u-lÀnder Àn i i-lÀnder. Samtidigt anser bl a SIDA och Grameen Bank att anvÀndningen av ICT utgör ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling, ett steg pÄ vÀg mot ökad tillvÀxt och en av förutsÀttningarna för en minskad fattigdom.Slutkonceptet Àr en visualisering och förslag för att minska den digitala klyftan, vilket leder till integration och i slutÀndan möjlighet till minskad fattigdom, och ett förhoppningsvis rikare liv Àven sjÀlsligt. Arbetet Àr ett projekt i hÄllbarhetens tecken och Àr tÀnkt att fungera som inspiration och att ge ljus Ät en viktig frÄga, vilket jag hoppas leder till diskussion och större insikt samt visar möjligheter och en positiv framtidsvision. Arbetet kan ses som ett pedagogiskt projekt för att utforska vad som kan uppnÄs genom att fÄ inspiration av och sÀtta fokus pÄ realiteter i utvecklingslÀnder och undersöka om resultatet har potential för överföring och anvÀndning i hela vÀrlden.

Upplevelser av vÄrdkontakter för svÄrt sjuka patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) karaktÀriseras av nedsatt lungfunktion och andnöd. I Sverige Àr drygt en halv miljon drabbade och sjukdomen ökar i förekomst. Ett gott bemötande Àr avgörande för hur patienter upplever omvÄrdnaden. Individuellt anpassad information till patienten Àr en förutsÀttning för att de skall bli delaktiga i sin vÄrdsituation. Tidigare forskning visar att ungefÀr 1/3 av patienterna nÄgon gÄng har upplevt sig illa bemötta nÀr de sökt vÄrd.

Distriktssköterskors erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ en hÀlsocentral

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ en hÀlsocentral. Arbetet innebÀr att bedöma, hÀnvisa, ge rÄd och stöd, samt utföra omvÄrdnad. Distriktssköterskan mÄste anpassa sitt arbete och sina beslut efter ekonomiska, tekniska, organisatoriska och vetenskapliga aspekter.Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrÄdgivning pÄ en hÀlsocentral.Metod: En kvalitativ deskriptiv metod anvÀndes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor frÄn sex olika hÀlsocentraler. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Vid analysen framkom sex huvudkategorier; ett professionellt bemötande Àr viktigt för patienterna, organisation och struktur Àr avgörande för arbetet, arbetsmiljön pÄverkar arbetet pÄ olika sÀtt, kollegialt samarbete pÄ arbetsplatsen Àr betydelsefullt, nÄgra omrÄden kan förbÀttras, svÄrigheter och utmaningar finns i arbetet.

LÀroplanen och mÄngfalden : ? Pedagogernas syn pÄ anvÀndningen av lÀroplanen för förskolan

LÀroplanen för förskolan nÀmner att förÀldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor pÄ hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mÄl och innehÄllpresenteras tydligt ökar förÀldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet Àr Àven en förutsÀttning till förÀldrars möjlighet tillutvÀrdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn pÄanvÀndningen av lÀroplanen för förskolan, i arbetet med förÀldrar.

Änglamammor och Himmelspappor. - En litteraturstudie om död och sorg i barnlitteratur

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur död och sorg framstÀlls i barnlitteratur samt hur innehÄllet i barnböckerna överensstÀmmer med den teori och forskning som finns inom beteendevetenskaperna kring barns sorg. UtifrÄn syftet har vi stÀllt frÄgorna: Vilka reaktioner Àr vanliga hos barn nÀr en förÀlder avlider och hur kan det visa sig i barnlitteratur (om död och sorg)? Vilka teman kring död och sorg framstÀlls i barnböckerna? Hur bör man som vuxen bemöta barn i sorg?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ innehÄllsanalys som metod. Vi har analyserat barnlitteraturen med hjÀlp av olika teman, tidigare forskning och tvÄ teorier; anknytningsteori och copingteori.Tidigare forskning visar vikten av att prata med barn om de tankar och kÀnslor som vÀcks i samband med en nÀra anhörigs död. Barn behöver fÄ saklig information som Àr anpassad till deras mognadsnivÄ.

"De vet inte vad de inte vet" - en litteraturöversikt om nÀrstÄendes informationsbehov gÀllande döden och döendet.

Bakgrund: BerÀttelsen om en döende mÀnniska innefattar ofta Àven tillgivnanÀrstÄende. Att arbeta inom vÄrden kan ofta innebÀra att möta döende patienter ochderas nÀrstÄende. Sedan döden institutionaliserades har döendet blivit nÄgotfrÀmmande och undanskymt.Detta medför att nÀrstÄende till döende patienter kankÀnna att de saknar kompetens och förmÄga att hantera situationen. I sjuksköterskorsansvar ingÄr det att möjliggöra för nÀrstÄende att vara delaktiga i vÄrden. Syftetvaratt beskriva nÀrstÄendes informationsbehov gÀllande döden och döendet.

Utbildning saknas - Sjuksköterskors barriÀrer och hinder inför att samtala med patienter om sexualitet

Bakgrund: Sexualitet Àr en kÀlla till bÄde njutning, nöje och livskvalitet. Behovet av sexualitet och intimitet kvarstÄr vid sjukdom och Àven i ett palliativt skede. Patienter önskar att sjuksköterskor ska samtala om sexualitet med dem. De vill bli bemötta utifrÄn att holistiskt synsÀtt, och fÄ individuellt anpassad information om vilka konsekvenser sjukdomen och behandlingen kan ha pÄ sexualiteten. MÄnga sjuksköterskor tycker att sexualitet det ingÄr i deras ansvarsomrÄde, men i praktiken samtalar sjuksköterskor sÀllan om sexualitet med patienter.

Patienters upplevelser av information i samband med hjÀrtinfarkt under vÄrdtiden pÄ sjukhus

HjÀrtinfarkt Àr en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och Ängest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för Äterinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vÄrden och rehabiliteringen av hjÀrtinfarktpatienten. Informationens liksom vÄrdandets yttersta mÄl Àr att vÀgleda patienten mot en högre grad av hÀlsa och vÀlbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande.

Webbaserad hÀlsokommunikation ? och dess potential som informationskanal för primÀrprevention

Syftet med studien var att belysa Internet-webbsidans potential som kanal för hÀlsokommunikation kring primÀrprevention, med utgÄngspunkt frÄn en webbaserad vaccinationskampanj mot livmoderhalscancer. Studien Àr empirisk med en kvalitativ ansats. EnkÀter och semistrukturerade gruppintervjuer med halvöppna frÄgor har anvÀnts för att samla in data. Fjorton unga kvinnor i Äldern 18-19 Är pÄ tvÄ gymnasieskolor i Stockholm deltog i studien. För att analysera data har innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀnds. Resultaten visar att kvinnorna hade olika attityder till, samt uppfattningar och upplevelser av den webbaserade hÀlsokommunikationen och olika förbÀttringsomrÄden framkom.

Flickor/barn med AD/HD   : Pedagogen, diagnosen och miljöns betydelse

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Investering i en ny torkanlÀgging : en jÀmförelse mellan olika energikÀllor till vÀrmepannan

PÄ grund av en hÄrt konkurrensutsatt marknad har de svenska lantbrukarna minskat i antal genom Ären. SpannmÄlspriserna har visat en negativ trend och insatsvarupriserna har ökat. Samtidigt arbetar lantbrukarna med stora risker och kapital. Vissa av dessa risker kan minska med hjÀlp av en investering i en spannmÄlsanlÀggning med lagringskapacitet, dÄ man fÄr bÀttre kontroll pÄ hanteringen av spannmÄlen. SkördesÀsongen för en lantbrukare Àr en intensiv arbetsperiod.

Budget & budgetering ? Vad kan budgeten tÀnkas tillföra ett företag idag och vilka syften uppfyller den?

Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att söka en förstĂ„else för hur budgetprocessen kan tĂ€nkas vara utformad hos nĂ„gra utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förstĂ„else för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik anvĂ€nts. PrimĂ€rdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundĂ€rdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillĂ€mpar en Ă„rlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo Ă„ andra sidan tillĂ€mpar enbart ett prognosförfarande dĂ€r prognoser tas fram mĂ„nadsvis för fyra mĂ„nader framĂ„t.

Hur förskollÀrare och lÀrare Àr rustade att möta barn i behov av sÀrskilt stöd.

Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->