Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska måltiden har för barns lärande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuer användes för att uppnå syftet och resultatet blev att samtliga förskollärare såg den pedagogiska måltiden som en viktig lärande situation för barnen. Studien visade även att samtliga fyra förskollärare hade liknande mål med den pedagogiska måltiden, som att t.ex.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Syftet med denna studie var att undersöka ett läromedel i svenska för årskurs ett till tre, använt i förberedelseklass, ur ett inkluderande perspektiv. I fokus stod frågan om elever med annat etniskt ursprung än endast svenskt förekommer i läromedlet samt om andra kulturer, dess högtider och naturmiljöer inkluderas. Vidare undersöktes om nyanlända elever fick stöd, genom läromedlet, till att introduceras till det svenska samhället och dess skolsystem på ett elevnära sätt. Genom en kombinerad kvalitativ och kvantitativ textanalys framkom det att elever med annat etniskt ursprung inkluderas och har en betydande roll i läromedlet men att det endast berörde svenska högtider och traditioner. Vidare visades att läromedlet introducerade det svenska samhället till de nyanlända eleverna på ett för dem elevnära sätt..

För att utvärdera effekterna av psykoterapeutisk behandling av obestitasopererade finns det ett behov av psykologiska mätinstrument med goda psykometriska egenskaper. Acceptanceand Commitment therapy (ACT) är en behandlingsmetod som har visat sig effektiv för gruppen obesitasopererade. Acceptance and Action Questionnaire for Weight-related Difficulties (AAQ-W) är ett formulär som används som utfallsmått i behandlingen. För attundersöka AAQ-Ws psykometriska egenskaper genomfördes reliabilitetsmätning med upprepad mätning samt beräkning av intern konsistens. Validiteten i AAQ-W testades genom samtidig mätning av mer etablerade mått samt en faktoranalys.

Ekonomistyrning har traditionellt sett varit anpassad till varuproducerande företag och belöningssystem har varit inriktade på att mäta och belöna försäljnings- och kostnadsmål. Idag växer tjänstesektorn allt mer och de anställda utgör en stor del av den upplevda tjänsten. Det är viktigt att de anställda känner sig nöjda eftersom det finns ett samband mellan tillfredställda anställda och tillfredställda kunder. Problemet med belöningssystem är att individer motiveras av olika saker och därmed är det svårt att utveckla ett belöningssystem som passar alla. Syftet med denna uppsats var att belysa hur tjänsteföretag motiverar sina anställda med belöningar för att nå företagets mål.

I det här arbetet har jag gjort intervjuer med fem grundsärskolelärare om hur de bearbetar frågor om döden med sina elever. Om detta finns mycket få undersökningar. Endast en bok i Sverige behandlar ämnet utvecklingsstörda och döden. De beskrivningar av situationer från tillfällen då lärarna bearbetat dessa frågor är avidentifierade. Lärarna har fått läsa utskrifter av intervjuerna och haft möjlighet att reagera på dessa före mina tolkningar av dem.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar med svår social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare år har SiS tagit emot ett växande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvärdering syftar till att utvärdera och kartlägga omhändertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem Bärby. En syntes av två processutvärderingsmodeller används för att nå en fördjupad kunskap om verksamhetens omhändertagande. Utvärderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska källor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkät rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda på avdelning och skola.Utvärderingens resultat tyder på att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraårsperiod.

Det svenska samhället blir alltmer ett mångkulturellt samhälle med nya krav på sjukvården och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förståelse. Hur kulturell bakgrund påverkar förväntningar och vårdresultat blir därför viktig. Syftet med studien är att beskriva faktorer som är viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som är invandrare och vårdas inom den transkulturella vården. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling.

Vi vill med denna studie undersöka hur några pedagoger i förskoleklassen använder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. Vårt intresse ligger även i att undersöka pedagogernas inställning till IKT som pedagogiskt verktyg. Likaså vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fått på sina arbetsplatser. Tillundersökningen används både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.Vår utgångspunkt är att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det därför är viktigt för dem att få tillgång till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlätta undervisningen för både pedagogerna och eleverna.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet..

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

Detta arbete handlar om hur man som lärare kan agera i en situation där en elev har förlorat en förälder eller då läraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger på en litteraturstudie och intervjuer med fyra lärare som har varit med om dödsfall i skolan. Lärarna i intervjuerna har berättat om sina egna erfarenheter, hur de har känt, tänkt och gått tillväga. Genom att ta reda på hur elever i olika åldrar reagerar på döden får man en viss beredskap för hur man som lärare kan bemöta dem. Litteraturgenomgången och intervjuerna ger bra exempel på hur man kan eller bör agera i en sorgesituation.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka en grupp pedagogers inställning till hur man bäst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlätta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlätta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att få en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att läsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i Vänersborgs kommun. Jag har kommit fram till att något av det viktigaste är att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssätt i samspel med den enskilde eleven. Det gäller att känna till flera olika metoder för läs och skrivinlärning, men man kan inte klart premiera någon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man så skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos så att hjälp och stöd kan sättas in i god tid..

Studiens syfte är att undersöka hur några elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus på förutsättningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera års erfarenhet av båda skolformerna och deras återberättande av hela sin skolgång, med extra fokus på koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen används ett kodschema för att tydliggöra berättelsernas gemensamma drag och individernas process för läsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lärande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men något de hade gemensamt var att arbetssättet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.