SammanfattningInledning: Syftet med denna studie är att studera hur analytiker och investerare förhåller sig till goodwill i stort och nedskrivningsprövningen i synnerhet. På grund av regeländringarna som skedde 2005, då börsnoterade företag inom EU tvingades göra årliga nedskrivningsprövningar av goodwill istället för avskrivningar, tycker vi att detta är av intresse att studera.Teoretisk referensram: Den inleds med en förklaring av goodwill och teori kopplad till denna post. Teorin fortsätter sedan med en beskrivning av regeländringarna som skedde vid skiftet från avskrivningar till nedskrivningar. Därefter kommer teori kring de finansiella rapporterna och dess koppling till goodwill. Till sist behandlas nedskrivningsprövningen och teori förenad till denna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade telefonintervjuer med tre fondförvaltare och två analytiker.

En viktig del i verksamhetsstyrningen vid en röntgenklinik är att sätta priser på de undersökningar man erbjuder, ett problem man jobbat med på olika sätt genom tiderna. MedEko var ett gammalt verktyg, utvecklat på 90-talet, som löste det här problemet men som av olika anledningar inte längre går att använda. Sectra utvecklar och säljer IT-system till röntgenkliniker och ser ett behov av att för vissa kunder erbjuda en mer avancerad typ av verksamhetsstödjande tjänster. Det här examensarbetet har varit en del av en förstudie för att utreda om ett verktyg motsvarande MedEko passar in i den kategorin.Syftet med projektet har varit att kartlägga och utvärdera MedEko:s värden och funktionalitet, realisera de mest tydliga värdena i en prototyp och slutligen validera dem mot tre av Sectras kunder med målsättningen att bilda en uppfattning om intresset för den här typen av verktyg.Två övergripande värden har identifierats och verifierats. Det primära värdet är att få fram detaljerad kostnadsinformation för specifika undersökningar baserat på verksamhetens befintliga produktionsfaktorer.

Bakgrund Ett CRM?system lagrar all information om sina kunder i en databas för att hjälpa företagen att hantera sina kundrelationer på ett bättre sätt. Företagen skall med assistans av ett CRM?system tillföra mervärde till sina kunder. Finns det en väl fungerande försörjningskedja ger det en bättre service och skapar i och med det ett högre kundvärde.Problemdiskussion Kunderna har idag stora valmöjligheter vilket skapar huvudbry för företagen.

Varulager är en post som tar upp en mycket stor del av ett företags tillgångar. Värderingsproblematiken är väldigt stor och många företag lägger ner betungande arbete för en korrekt värdering av sitt varulager. Vi har därför valt att studera hur tillverkande företag inom olika branscher skiljer sig från varandra vid värdering av varulager.Tillverkande företag är företag som har olika slags tillverkning. I den här typen av företag förädlas produkter från obearbetade råvaror till färdiga produkter. På så sätt uppstår tre olika lager, lager av råvaror, produkter i arbete och lager av färdiga varor.Vid värdering av dessa lager finns olika flödesmodeller och värderingsprinciper att tillgå.

Förutsättningarna för arbete inom CSR (Corporate Social Responsibility) ser olika ut från bransch till bransch. Idag föreligger det problematik kring uppfattningen vad CSR innefattar. En underrubrik till CSR är miljöansvar. Författaren Subhabrata (2008) diskuterar hur miljöpåverkande företag, exempelvis transportföretag, kan vara miljömedvetna trots verksamma i en smutsig bransch.Examensarbetet ämnar förstärka och utveckla tidigare forskning inom området miljöansvar genom att empirisk belysa paradoxen mellan ett transportföretag och deras miljöansvar. Utifrån denna paradox ämnar examensarbetet till att ge en ökad förståelse för hur transportföretag ska kunna kommunicera sitt miljöansvar trots den problematik som föreligger.Insamlad primärdata utgör den huvudsakliga källan och har skett genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning.Den teoretiska referensramen består främst av Beckmann och Morsings (2006) teori, strategisk CSR kommunikation.

I takt med att GIS (Grafiska InformationsSystem) blir allt vanligare och mer användarvänligt har WM-data sett att kunder skulle ha intresse i att kunna koppla information från sin verksamhet till en kartbild. Detta för att lättare kunna ta till sig informationen om hur den geografiskt finns utspridd över ett område för att t.ex. ordna effektivare tranporter. WM-data, som det här arbetet är utfört åt, avser att ta fram en prototyp som sedan kan visas upp för att påvisa för kunder och andra intressenter att detta är möjligt att genomföra genom att skapa en integration mellan redan befintliga system. I det här arbetet har prototypen tagits fram med skogsindustrin och dess lager som inriktning.

Idag står detaljhandeln för ungefär en tredjedel av den totala privata konsumtionen i Sverige. Den är viktig för regioners attraktionskraft och invånarnas livskvalitet. Detaljhandeln har under de senaste decennierna sett större förändringar än de flesta andra branscher. Mycket på grund av uppkomsten av externa köpcentrum, vilka idag står för en fjärdedel av handelns omsättning. Genom att erbjuda fri parkering, ett stort utbud av affärer och långa öppettider attraherar externa köpcentrum mycket kunder, både inifrån och utifrån staden.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur en mindre bank med begränsade resurser kan marknadsföra hållbara aktiefonder mot privata kunder på ett lämpligt sätt. Detta är av intresse eftersom marknaden i allt större utsträckning efterfrågar produkter av detta slag samtidigt som det ofta råder bristande kunskap bland banker angående hur hållbara produkter bör marknadsföras. En empirisk studie tillsammans med en litteraturstudie har legat till grund för utformningen av ett antal rekommendationer. Resultatet av kundundersökningen visar att det finns en utbredd okunnighet på marknaden om dessa produkter, men även att det finns ett relativt stort intresse för dem. Enligt undersökningens resultat är en lämplig målgrupp att rikta marknadsföringen mot högutbildade, yngre män och kvinnor.

Globaliseringen och den ökande konkurrensen har gjort att svenska företag inte kan konkurrera med pris på mogna marknader. Mjuka värden har tagit teknikens plats som strategisk konkurrensfaktor. Teknikorienterade företag har tvingats att skapa mjuka värden i sina produkter för att konkurrera mot de utländska lågprisaktörerna.För att tekniska företag ska kunna skapa mjuka värden krävs att de har ett nära samarbete mellan konstruktören och designern. Detta samarbete är beroende av flera faktorer för att uppnå ett tillfredställande resultat.Denna studie belyser de faktorer i samarbetet mellan designer och konstruktör som är viktiga för att skapa mervärde vid produktutvecklingen på en mättad marknad. Det empiriska materialet har samlats in från tre fallföretag och deras kunder.

Denna undersökning syftar till att studera Willys kunders syn på miljöansvar genom att beskriva och analysera hur dessa förhåller sig som konsumenter och relatera detta till företagets intentioner och principer. Svaren har analyserats för att besvara studiens frågeställningar som berör miljömedvetenhet, handlingsmönster och kulturgeografiska aspekter.Allt fler företag tycks vilja betona sin miljömedvetenhet samtidigt som konkurrensen om billigare priser förefaller bli allt hårdare. Företaget Willys är en lågpriskedja och tillhör koncernen Axfood som satsar mycket på miljö, vilket gjorde att valet föll på att göra studien på just deras kunder. För att ta reda på Willys allmänna och officiella miljöpolicy insamlades data på två sätt: skriftlig information om Axfoods och Willys miljöpolicy samt en kompletterande intervju med ansvarig miljökoordinator. Detta beskrivs vidare i studiens bakgrundsdel.

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka klädföretags miljökommunikation med sina kunder och att identifiera likheter och skillnader mellan större och mindre företags miljökommunikation.Metod - Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metodansats där telefonintervjuer med sammanlagt sjutton klädföretag från Sverige och Tyskland utgör grunden för det empiriska materialet. Klädföretagen utgörs av dels geografiskt väletablerade företag och dels av företag med tydlig miljöprofilering. Vidare har det genomförts en intervju med en utredare från Konsumentverket för att belysa klädföretags miljökommunikation med kunder sett ur ett annat perspektiv. För att analysera det empiriska materialet har miljökommunikationen studerats utifrån fyra teoretiska perspektiv som diskuterats i studiens referensram.Resultat - Av studien framkom att det finns stora skillnader men också vissa likheter mellan miljökommunikationen hos klädföretag i de olika kategorierna geografiskt väletablerade klädföretag och klädföretag med tydlig miljöprofilering. Skillnader härrör till stor del från bakgrunden till varför klädföretagen miljökommunicerar överhuvudtaget.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att analysera och utreda:Hur olika företag arbetar med och ser på betydelsen av provrums utformning, roll i butiksmiljön samt interaktionen mellan personal och kund i anslutning till provrummet.Kundernas uppfattningar om och inställningar till provrum.Olika möjligheter till förbättring av provrum, med hänsyn till såväl utformning, sinnesrelaterade intryck som personalens arbete. Vår forskningsfråga har en närhet till syftet och lyder:På vilka sätt kan klädbutiker arbeta för att utveckla provrummets roll och stärka provrummets betydelse? MetodUppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats, eftersom det under framställningen av uppsatsen har funnits ett växelspel mellan insamlingen av teori och empiri. Den empiriska insamlingen består av åtta stycken kvalitativa intervjuer. Där sex stycken av dessa intervjuer har varit med företag i klädbranschen för att kunna få ett företagsperspektiv.  Två av intervjuerna bestod av fokusgrupper med kunder, vilket gjorde att vi även kunde ta del av kundens perspektiv.   SlutsatserVi har kunnat urskilja tendenser genom den teoretiska och empiriska analysen i vår uppsats.

SammanfattningProblemformuleringDet vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag använda sig av kundinvolvering för att stärka sin kundlojalitet? och det var således den problemformuleringen som vi utgick ifrån. Bakgrunden till vårt val att gå djupare in på ämnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi såg fler och fler faktorer som indikerade på att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi då var ytterligare ett sätt att skapa en god kundrelation och således även stärka lojaliteten, och därför ansåg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet.SyfteHuvudsyftet för vår studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka företagens val och användning av kundinvolvering för att stärka lojaliteten. Detta ämnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten.

Elektronisk handel är på väg att bli allt vanligare. Detta examensarbete behandlar en av de två olika typerna av elektronisk handel, nämligen webhandeln. Den andra varianten är EDI. Webhandel är den elektroniska handel som bedrivs mellan företag och privatpersoner, till skillnad från EDI som är handel mellan företag.Det har blivit allt vanligare att företag kan erbjuda sina kunder att både beställa och betala via Internet. Det finns några olika sätt att betala för sina inköp, nämligen med betalkort, att vara medlem i ett shoppingtorg eller att använda digital valuta.