Sökresultat:
157 Uppsatser om Anonyma ansökningshandlingar - Sida 8 av 11
VarulagervÀrdering i tillverkande företag : -en kvalitativ studie i hur tillverkande företag vÀrderar sina lager
Varulager Àr en post som tar upp en mycket stor del av ett företags tillgÄngar. VÀrderingsproblematiken Àr vÀldigt stor och mÄnga företag lÀgger ner betungande arbete för en korrekt vÀrdering av sitt varulager. Vi har dÀrför valt att studera hur tillverkande företag inom olika branscher skiljer sig frÄn varandra vid vÀrdering av varulager.Tillverkande företag Àr företag som har olika slags tillverkning. I den hÀr typen av företag förÀdlas produkter frÄn obearbetade rÄvaror till fÀrdiga produkter. PÄ sÄ sÀtt uppstÄr tre olika lager, lager av rÄvaror, produkter i arbete och lager av fÀrdiga varor.Vid vÀrdering av dessa lager finns olika flödesmodeller och vÀrderingsprinciper att tillgÄ.
Effektivisering av intern logistik - Vargön Alloys AB
Med vÀl fungerande interna logistiska flöden kan hela produktionen effektiviseras samtidigt som man kan skapa mer brÀnsleeffektiva transporter. Ett företag som Àr intresserade av att bÄde kunna arbeta mer effektivt med sina transporter och spara pÄ brÀnsle bÄde för miljön och för kostnadernas skull Àr Vargön Alloys AB i Vargön utanför VÀnersborg.Vargön Alloys Àr en av Europas största tillverkare av olika Ferrolegeringar. Legeringar ger bl.a. stÄlet hÄrdhet och förhindrar korrosion. Företagets kunder Àr Europas ledande tillverkare av specialstÄl.Ett problem för Vargön Alloys har varit att man inte har nÄgon dokumentation eller kartlÀggning över hur de interna transporterna sker idag.
Goodwill : en grÄzon med utrymme för subjektiva bedömningar
Syfte: Ă
r 2005 antog EU en förordning som innebar att samtliga noterade bolag inom EU skulle tillÀmpa regelverket IFRS/IAS i sin koncernredovisning, detta i avseende att harmonisera redovisningen mellan olika lÀnder. IstÀllet för att som tidigare skriva av goodwill genom linjÀra avskrivningar, skulle nu goodwill bli föremÄl för nedskrivningsprövningar. Studien har genomförts med syfte att förstÄ hur ett företag hanterar problematiken med nedskrivningsprövningar av goodwill. Syftet skall besvaras utifrÄn följande problemformuleringar:Hur ser tillvÀgagÄngssÀttet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda företaget?Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill? Metod: I den hÀr studien anvÀnder vi oss av ett aktörssynsÀtt, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen.
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
STATE TIGER? : - en undersökning av svenska stridspiloters mentala hÀlsa
Syftet med denna examensuppsats var att undersöka och beskriva svenska stridspiloters upplevda mentala hÀlsa. En enkÀt utformades bestÄende av ett skattningsbatteri med frÄgor om sömn och trötthet, OSLO-3, CAGE, HADS, frÄgor om fysiska symptom, GHQ-12 och SRE. EnkÀten skickades ut till 129 JAS 39 piloter i ordinarie tjÀnst vid flygdivisioner i Försvarsmakten och Förvarets Materielverk (FMV). Resultatet visade att 77% av piloterna i studien bedömdes ha symptom pÄ mild depression och 46% hade symptom pÄ mild Ängest. De flesta av de deltagande piloterna hade inte nÄgra alkoholrelaterade problem och 83% uppgav att de hade lÀtta fysiska besvÀr.ANOVA-analysen visade att de deltagande piloterna pÄ utbildningsförbandet i medeltal hade signifikant högre poÀng pÄ GHQ-12 Àn piloterna pÄ insatsförbanden.
Skatteundandraganden i kontantbranschen : En studie om hur Skatteverket upptÀcker skatteundandragande och vilka ÄtgÀrder de vidtar
Skatteundandraganden inom kontantbranschen Àr ett stort problem. Restaurangbranschen Àr den bransch som Àr mest drabbad men det förekommer Àven i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, dÀr det mest förekommer kontanter och dÀr köparna oftast inte har nÄgot intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur Skatteverket fÄr kÀnnedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. UtifrÄn den kÀnnedomen har det varit intressant att Àven undersöka vilka ÄtgÀrder Skatteverket vidtar dÀrefter.Skatteverket fÄr reda pÄ skatteundandraganden pÄ en mÀngd olika sÀtt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fÄtt in orena revisionsberÀttelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips frÄn allmÀnheten.
Arketyper och gudinnor : en jungiansk analys av tvÄ kvinnor
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstĂ„s pĂ„ tvĂ„ vanliga problem som kvinnor kan uppleva.Mina frĂ„gestĂ€llningar har varit följande:- PĂ„ vilket sĂ€tt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och anvĂ€ndas pĂ„ tvĂ„ kvinnor av dagens samhĂ€lle?- Hur kan delar av missbruk med avseende pĂ„ dessa bĂ„da kvinnor förklaras med hjĂ€lp av ett jungianskt perspektiv?- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende pĂ„ hur dessa kvinnor upplever sig sjĂ€lva och sin omvĂ€rld?Jag har valt att avgrĂ€nsa mig och fokusera pĂ„ de omrĂ„den som rör kvinnor och kvinnors liv, Ă€ven om de författare som jag har anvĂ€nt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegĂ„ngarna Ă€r lika applicerbara och intressanta för och pĂ„ en man. Jag har dock valt att utgĂ„ frĂ„n ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning ocksĂ„ har utgĂ„tt ifrĂ„n tvĂ„ kvinnor.Jag har valt att inte gĂ„ in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan pĂ„ grund av arbetets omfattning. Jag har ocksĂ„ valt att inte anvĂ€nda mig av eller hĂ€rleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin stĂ„r för. Ăven detta har jag valt att avgrĂ€nsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att fĂ„ en annan inriktning och dimension.
Skall man lita pÄ sig sjÀlv eller be om hjÀlp? : Om attributionsprocesser i terapeutiskt förÀndringsarbete inom beroendefÀltet
Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmÀssigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare Àn vi sjÀlva" som de menar sig ha tagit hjÀlp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete Àr ett försök att trÀnga djupare i denna frÄga kring hur tillfrisknande missbrukare anvÀnder sig av detta begrepp.FrÄgestÀllningar:1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gÀller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i sÄ fall ut?2.
En undersökning om ARU-certifikatet pÄ reklambyrÄer i Malmö
För att fĂ„ lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyrĂ„er Ă€r det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) Ă€r en certifiering som bland annat innebĂ€r en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstĂ€mpel. De personer som gĂ„tt ARU-utbildningen kĂ€nner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och fĂ„r den rĂ€tta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet pĂ„ en reklambyrĂ„. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyrĂ„er som arbetar med reklam pĂ„ ett professionellt sĂ€tt. ĂndĂ„ Ă€r det endast tio av dem som Ă€r ARU-certifierade.
FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för arbetet Àr: pÄ vilket sÀtt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrÄ i Malmö? Varför Àr inte fler reklambyrÄer ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det Àr endast tio reklambyrÄer som Àr ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det Àr bÀttre att ha ett ARU-certifikat.
För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod genomförts.
Att hitta den bÀttre vÀgen : En studie om hur svenska tillvÀxtföretag arbetar med innovation.
Gasellfo?retag utna?mns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik fra?n Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex a?r. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillva?xt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan fa? katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi fo?r o?kad tillva?xt hos fo?retag.
TvÄ typer av arbetsplatsintroduktion
Att fritt fÄ yttra sin Äsikt Àr nÄgot som gynnar envar. Möjligheten att fÄ delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvÀrde i samhÀllet. I Sverige rÄder yttrandefrihet och rÀttigheten försÀkrar mÀnniskor frihet att yttra sina Äsikter. Det finns dock situationer dÀr denna rÀttighet fÄr ge vika. En sÄdan situation kan uppstÄ i ett anstÀllningsförhÄllande dÀr det föreligger skyldigheter mellan parterna.
FrÄn post-it lappar till lattjolajbanlÄda - "Kreativitetskonsulters" syn pÄ verktyg och metoder i kreativa processer.
 Kreativitet Àr ett mycket omskrivet Àmne, dock Àr omrÄdet mycket smalt nÀr det gÀller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats Àr, att fÄ en ökad förstÄelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten Àr att belysa deras upplevelser av svÄrigheter och fördelar med redskapen. UtifrÄn mitt syfte formulerades fem frÄgestÀllningar, som studien utgÄtt ifrÄn.
Digitala citat : Hur sociala medier anvÀnds i dagstidningar
Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framÄtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssÀtt. FramvÀxten av internet har inneburit nya möjligheter för mÀnniskor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har ocksÄ lett till nya förutsÀttningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat anvÀnda sociala medier som kÀllor i nyhetsrapporteringen innebÀr en förÀndring i hur kÀllor vÀrderas. Eftersom vem som helst har tillgÄng till sociala medier kan anvÀndandet av dem missbrukas, vilket gör det svÄrt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, nÄgot som Àr viktigt för nyhetsrapporteringens trovÀrdighet.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur sociala medier anvÀnds som kÀllor i Sveriges fyra rikstÀckande morgon- och kvÀllstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.
Aftonbladet, kommunister och andra fiender? : En studie i gruppidentitet pÄ forumet Flashback
Denna studie har sitt fokus pÄ det svenska internetforumet Flashback och syftet Àr att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck pÄ forumet. Genom en tematisk analys av en lÀngre trÄd pÄ forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har nÄgot relevant att sÀga om Àmnet. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering Àr alla viktiga begrepp som under undersökningens gÄng har visat sig vara mycket anvÀndbara. Flashback Àr för mÄnga kÀnt som ett forum dÀr mÄnga kvinno- och invandrarfientliga unga mÀn samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker pÄ sÄdana sÀtt som i det verkliga sociala livet sÀllan Àr socialt accepterade.
Uppföljning av hur deltagare upplevde utbildningen Alkohol och droger i ett arbetsplatsperspektiv
Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.