Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvÄrdskonsulenter, inom Företaget X köpomrÄden, ta fram underlag för samt utreda vilka ÄtgÀrder man kan anvÀnda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsÀgare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nÀra genomsnittet för Sverige pÄ ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ de olika distrikten med sÄvÀl virkesköpare pÄ Företaget X som med skogsvÄrdskonsulenter pÄ Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmÀssigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade sjÀlv fÄtt styra med följd att de varierat sÄvÀl med avseende pÄ tidsomfattning som innehÄll.

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag nÀrmare pÄ hur anlÀggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsÀdesproducenter. Efter att sÄ mÄnga anlÀggningar som möjligt hittats och intervjuats, sÄ jÀmfördes detta antal anlÀggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord pÄ 15 av 22 anlÀggningar som producerar certifierat utsÀde i Sverige. Dessa 15 anlÀggningar var jÀmnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsÀdesproducenter.

I Sverige pÄgÄr ett omfattande tillgÀngliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig Àr en teknik för överföring av datafiler frÄn en anvÀndare till en annan. DÄ denna teknik exempelvis anvÀnds till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrÀtt i Lag (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som Àgnar sig Ät detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.De upphovsmÀn eller rÀttighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrÀtten till sina verk, har en del olika metoder att anvÀnda sig av. Dessa metoder strÀcker sig frÄn allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd.

Bakgrund/Problemdiskussion: Antalet företag som har blivit utsatta för ekonomisk brottslighetökar alltjÀmt. Skadan har, utifrÄn ett ekonomiskt avseende, en betydligt större pÄverkan pÄsamhÀllet Àn den traditionella brottsligheten. Utöver den ekonomiska skadan pÄverkas ÀventrovÀrdigheten för nÀringslivet. Trots att företag hÀvdar att de satsat stora resurser pÄ attförebygga ekonomisk brottslighet visar rapporter pÄ att ekobrott Àr lika vanligt idag som för 20Är sedan. Ekonomisk brottslighet sker ofta inom ramen för en legal verksamhet vilket gör detsvÄrt att upptÀcka oegentligheten.

FÄrproduktion Àr en av de djurgrenar som ökar mest, i antal djur till slakt, i Sverige idag. En ökad produktion stÀller högre krav pÄ smittskydd och ÄtgÀrder för att förhindra smittor att komma in i besÀttningen. Förekomsten av en smitta i en besÀttning kan vara den avgörande faktorn för lönsamheten. Dessutom kommer det i framtiden, i allt större utstrÀckning, stÀllas allt högre krav frÄn allmÀnheten pÄ producenterna rörande smittskydd med tanke pÄ de senaste utbrotten i vÀrlden av fÄgelinfluensa och liknande sjukdomar.Vi har i vÄrt arbete undersökt smittskyddstÀnkandet hos fÄrklippare i Sverige idag och frÄgat ut nÄgra av dem om deras hygienrutiner. Detta har skett genom telefonintervjuer av enkÀtkaraktÀr.

Flera stora företagsskandaler har under senare Är lett till ett ifrÄgasÀttande av revisionsbyrÄernas trovÀrdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skÀrpta krav gÀllande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrÄgor. För att uppfattas som oberoende mÄste revisorn skapa förtroende frÀmst genom att etik, moral och en professionalism skall Äterspeglas i dennes handlande. I vÄr uppsats har vi valt att enbart titta pÄ de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skÀrpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning pÄ alla de problem en revisor mÄste underkasta sig, lagarna Àr ofta dispositiva vilket ger upphov till en grÄzon.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanlÀggningar Àr idag 30-60 Är gamla och mÄnga anlÀggningar har stora problem med skador pÄ bÄde byggnader och bassÀnger. Skadorna Àr ofta sÄ pass allvarliga att det inte lÀngre Àr lönsamt att renovera utan pÄ mÄnga platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem Àr det viktigt att dra lÀrdom av vilka skador och problem som har intrÀffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanlÀggningar tillÀmpas frÀmst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att sÄ stora brister och omfattande problem förekommer, tyder pÄ att kunskapen Àr otillrÀcklig.

Denna studie har sökt svar pÄ vad eleverna i Ärskurs fyra har för kunskap, förstÄelse och tankar kring vit kÀpp. Studien ville ocksÄ söka svar pÄ om eleverna fick nÄgon information om detta Àmne ute i skolorna. För att finna svar pÄ dessa frÄgor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkÀtundersökning i fyra klasser i Ärskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har anvÀnt sig av bÄde ett kvantitativt och kvalitativt angreppssÀtt. Teoretiska grunder sÄsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gÄng. Resultaten av telefonintervjuerna visar pÄ att det inte finns nÄgon gemensam strategi i de utfrÄgade skolorna, ifall nÄgon undervisning om olika synnedsÀttningar och den vita kÀppen förekommer.

Att stÀndigt förÀndra sig och förbÀttra sig Àr nÄgot företag bör arbeta med kontinuerligt för att kunna anpassa sig till markandens krav. Det handlar om att pÄ sÄ vis överleva det markandskrig som pÄgÄr dÀr man antingen vinner eller försvinner. FörbÀttringsprocesser Àr allt arbete för företagets överlevnad. Kvalitet, kundorientering och verksamhetsutveckling Àr nyckelord som stÀndigt krÀver uppmÀrksamhet. Intern marknadsföring Àr aktiviteter som motiverar de anstÀllda att arbeta engagerat och effektivt.

Problembakgrund och diskussion: Skatteverket befarade att skattefelen skulle öka nÀr revisionsplikten avskaffandes för smÄ privata aktiebolag november 2010, vilket i media framstÄtt som den ensam pÄverkande faktorn pÄ skattefelet. Problematiken Àr huruvida Skatteverket beaktar flera faktorer som kan pÄverka beteendet, inte bara revisionspliktens avskaffande, för att kunna utveckla anpassade och effektiva strategier. En modell som angriper bÄda dessa problem Àr The ATO Compliance model. Modellen ser dels till flera faktorer som pÄverkar skattebetalares beslut och beteende och dels kategoriserar detta beteendet i en attitydskala visualiserad som en pyramid, utifrÄn vilken Skatteverket kan forma sin strategi.Syfte och frÄgestÀllning: Huvudsyftet Àr att studera beskattningssystemet utifrÄn The ATO Compliance model. Studiens syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för faktorer som kan pÄverkar skatte-beteendet hos smÄ privata aktiebolag samt att analysera hur vÀl skattebeteendet stÀmmer med Skatteverkets beteendepÄverkans strategi utifrÄn delarna i The ATO Compliance model.? Vilka faktorer upplever Skatteverket respektive smÄ privata aktiebolag har haft en inverkan pÄ smÄföretagens skattebeteende efter revisionspliktens avskaffande?? Har Skatteverkets strategi Àndrats efter revisionspliktens avskaffande och Àr den förenligt med faktorerna i BISEP model och attityderna i Compliance Pyramid?Metod: I metodens utgÄngspunkt valdes ett förhÄllningssÀtt utifrÄn respondenternas synvinkel dÀr deras erfarenheter och upplevelser belyses, samt ett angreppssÀtt dÀr författarna utgick frÄn teori för att utforma en grund för intervjumall till kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.

Jag har undersökt hur rehabiliteringstrÀdgÄrdar ser ut pÄ ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringstrÀdgÄrdar sÄsom alla trÀdgÄrdar bestÄr av mÄnga olika element har jag valt att börja utifrÄn och in genom att inriktat mig pÄ trÀdgÄrdarnas inramning och ingÄng. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i Àmnet för att ge en bakgrund. HÀr har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringstrÀdgÄrdar frÄn romartiden fram till vÄra dagar. Litteraturstudien behandlar Àven nÄgra av de mer betydande teorierna inom omrÄdet, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.

ResumĂ©Uppsatsen behandlar det processuella sakĂ€garbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frĂ„gan om sakĂ€garbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden Ă€r att de lagar som gĂ€llde innan miljöbalken anvĂ€nde olika sakĂ€garbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstĂ€vade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakĂ€garbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgĂ„ngspunkt. Detta innebar ett avsteg frĂ„n Ă€ldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

Insikten om att mÀnniskor och deras kunskaper utgör företags viktigaste resurser Àr inte ny. Trots det betraktas oftast investeringar i mÀnniskor som en kostnad och inte en investering för framtiden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalekonomiska nyckeltal kan anvÀndas för att kommunicera vÀrdet av den mÀnskliga resursen och mÀnniskans bidrag till ett vÀrdeskapande i företag. Studien avser Àven att generera en teoriutveckling dÀr teorier av bland andra Ackoff (1974) och Nonaka (1994) anvÀnds och utvecklas med hjÀlp av den insamlade empiriska kunskapen frÄn studien. I teoriutvecklingen knyts empiri och teorier om organisatoriskt lÀrande och personalekonomiska nyckeltal samman.Studien utgÄr frÄn ett ?Human Resource-perspektiv?, och i problemformuleringen stÀlls frÄgor kring HR-avdelningens (HR:s) roll och pÄ vilket sÀtt nyckeltal kan fungera som kommunikationsverktyg mellan HR och ledningen.