Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori.

Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighetvill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn.Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olikaursprung att finna en förankring i sin närmiljö?Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor påolika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika?Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här bådapunkterna?metod:Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagiti verksamheterna.huvudresultat:Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medanBergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild avförhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hurmänniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olikaplatser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglatav ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när detgäller kontakter och resor.Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man harsina rötter på plasten eller ej.Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?.Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att detfunnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta föromvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i derashembygd.För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö..

Syfte med föreliggande arbete är att få en uppfattning om hur specialpedagoger på olika gymnasieskolor tänker kring diagnosen dyslexi. Utifrån detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger från olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna ställdes frågor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sätt att upptäcka elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgår att de skolor som är representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen.I undersökningen framgår också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultaten av den grundläggande läs- och skrivundervisningen, både på individ- och skolnivå. Det är framför allt viktigt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter vid så tidig ålder som möjligt.Genom den här undersökningen har jag kunnat visa på olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers läs- och skrivsvårigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berättelser.

Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet.

Att drabbas av en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är på många sätt en omvälvande upplevelse. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska förändringar som begränsar patienten i det dagliga livet. Sjukdomen debuterar ofta i tidig ålder och kommer i skov vilket för patienten innebär ett långdraget sjukdomsförlopp och återkommande kontakter med hälso-sjukvården. Alla dessa förändringar leder till en förändrad livssituation, en sämre livskvalitet och ett ökat lidande för den drabbade. Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap och förståelse om hur sjukdomen påvekar patientens livssituation för att minska risken för försämrad livskvalitet och lidande.Studiens syfte är att beskriva patientens upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.Denna kvalitativa litteraturstudie utgår ifrån sju vetenskapliga artiklar baserade på män och kvinnors upplevelser av inflammatorisk tarmsjukdom.

Idag gör träindustrin avspänningsspår på baksidan av ett flertal produkter, bl a golv och paneler. Spåren tillförs med tron att de ska minska spänningar och deformationer i materialet. Normalt görs i stort sett likadana spår utan att man tar hänsyn till vilket sågmönster 2X, 3X, 4X eller 5X som använts eller var i stocken ursprungsmaterialet till panelen kommer ifrån, dvs. avstånd till märg. Någon djupare kunskap har ej funnits huruvida spåren verkligen har haft betydelse.

Syfte: Utifrån litteraturen sammanställa vetenskapliga studier för att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt/fetma. Vidare är syftet att beskriva allmänsjuksköterskans bemötande av barn med övervikt/fetma.Metod: Beskrivande litteraturstudie, baserad på 10 artiklar sökta i databaserna Cinahl, Pubmed (Medline) och genom manuell sökning.Huvudresultat: Övervikt/fetma hos barn är ett växande problem. Barnen lider ofta och känner sig annorlunda och utanför. De vill i många fall gå ner i vikt för att slippa mobbning. Följderna är att dessa barn ofta är deprimerade och har ångest.

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rättsväsendet har påvisats i flera tidigare studier och problematiken har även uppmärksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar från Göteborgs Tingsrätt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmål eller ej. Vi utgår i huvudsak från begreppet institutionell diskriminering vilket innebär den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet osv. Vår utgångspunkt är diskriminering på grund av etnicitet och vi besvarar följande frågeställningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs Tingsrätt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i Tingsrättens val av påföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjälp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ett påföljdsbeslut och använt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkännande och ålder.

Hälsodialogen är ett projekt som startades av Apoteket AB år 2000 och Hälsotorgen har sitt ursprung i verksamheter som startade på Apoteken i Örebro och Jönköping Hälsotorget är tänkt som en arena där olika samarbetspartner som Apoteket, landsting och kommun, tillsammans ska kunna ge befolkningen tillgång till bra hälsoinformation och ?hjälp till självhjälp?, vid egenvård. Tidigare projekt och utvärderingar har visat att ett Hälsotorg kan utgöra en lämplig plats för ett hälsofrämjande arbete mellan primärvården och Apoteket. Men frågor har också rests under arbetets gång. En av de viktigaste att besvara för framtida förbättringar är om de insatser och resurser som lagts ner tjänat sitt syfte och varit kostnadseffektiva? Kunde arbetet bedrivits på ett annorlunda sätt och därigenom resulterat i ännu bättre hälsa? I följande arbete har delar av de satsningar som gjorts på Hälsotorget utvärderats.

År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och sprida kunskap om hur förutsättningarna ser ut för en räddningsledare som skall leda en insats i en anläggning under mark. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kommunala räddningstjänsterna, med vissa undantag, inte är dimensionerade för omfattande insatser i undermarksanläggningar och dess personal saknar generellt sett erfarenheter av den sortens insatser. En omfattande olycka i en undermarksanläggning innebär att räddningsledaren ställs inför beslutssituationer som kräver att de arbetar på ett annorlunda sätt än de är vana vid. Eftersom den här typen av olyckor är sällsynta krävs regelbundna övningar för att en räddningsledare skall vara tillräckligt förberedd för att genomföra insatser i anläggningar under mark. Det är inte rimligt att räkna med att den enskilde räddningsledaren har erfarenhet av sådana insatser.