Detta examensarbete har skrivits med syftet att få en djupare förståelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvägledare bemöter elever med Aspergers syndrom på gymnasiet, samt på vilket sätt detta skiljer sig från bemötandet med andra elever. Syftet har också varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvägledarna använder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. Då allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvägledare ligger det i vårt intresse att få ta del av hur studie- och yrkesvägledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvägledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vägledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrån ett empatiskt förhållningssätt.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgångsmönster och förutsättningar för utövande av ledarskap i nätverk. Analysen bygger på en fallstudie av en framgångsrik nätverksorganisation, från initiativ till väletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag använder mig av teori kring ledning av olika typer av nätverksorganisationer och försöker med teorins hjälp tolka empirin för att förstå vilka faktorer som är viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsättningar som råder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om Skånes Livsmedelsakademi, en nätverksorganisation för alla som är intresserade av att utveckla Skåne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning på förädling av livsmedel och därtill hörande processer och system.

Denna studie ämnar undersöka läromedel i japanska, ett relativt nytt ämne i svenskt undervisningssammanhang. Med tonvikt på särskilt inlärning av nya skriftspråkssystem undersöks i denna studie hur en engelsk och en svensk lärobok för nybörjare i japanska presenterar och betonar olika aspekter av det japanska skriftspråksystemet. Detta görs utifrån bakgrunden att skriftspråket får en allt större roll i alla människors liv i och med ett utbrett internetanvändande men också eftersom att japanska och andra asiatiska språk tycks öka i popularitet bland elever i Sverige. Eftersom att japanska dessutom använder ett skriftspråkssystem som är mycket annorlunda i jämförelse med det svenska krävs att man som pedagog tittar extra på detta.Av relevans för undersökningen är hur de olika skriftspråkssystemens struktur påverkar och/eller används i dessa läromedel men även forskning inom tillägnande av nya skriftspråk i allmänhet och det japanska skriftspråket i synnerhet beaktas. Detta gäller aspekter så som fonologisk transparens, ortgrafiska konventioner och metalingvistisk medvetenhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång.

Vatten är ett av grundelementen och är ett vanligt inslag i trädgården som kan skapa ytterligare en upplevelse. Därför baseras studien på vattenanläggningars efterfrågan hos privatpersoner. Studien riktar sig främst mot trädgårdsingenjörer då utbildningen inte innefattar detta ämne. Som nybörjare inom branschen är det svårt att ha en uppfattning om vad som efterfrågas inom vattenanläggningar.Studien syftar till att utifrån anläggares och försäljares synvinklar undersöka hur efterfrågan ser ut. Den grundläggande frågan är: Vad efterfrågar den genomsnittliga privata kunden för vattenanläggningar utifrån estetiskt perspektiv? För att besvara våra frågor startade vi med en litteraturomgång, och med litteraturen som utgångspunkt genomförde vi sedan ett antal intervjuer.

Bakgrunden till vår uppsats var de tankar som vi hade kring tillgängligheten till nationalparker och skyddade områden. Nationalparker och skyddade områden ligger ofta på platser som inte är lättillgängliga. Som besökare till dessa områden behövs ofta egen bil eller båt för att ta sig dit. En del av planeringen vid upprättelserna av parkerna består av att säkra att de är tillgängliga.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de svenska nationalparkerna har gjorts tillgängliga för offentligheten, sedan upprättelsen av de första nationalparkerna i Sverige i 1909 och till Hamra Nationalpark utvidgades kraftigt i 2011. Vidare är syftet att belysa de olika etableringsdiskurserna.För att kunna undersöka detta har vi använt oss av litteraturstudier för att samla information om historiken kring nationalparkerna samt vad som tas upp i Sveriges nationalparksplan.

Personer med funktionsnedsättningar har visat sig stå vid sidan av den vardagliga samhällsgemenskapen i högre utsträckning än andra och dessa personer har också visat sig ha färre nära vänner än andra. Många personer med funktionsnedsättningar har behov av någon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning så kan personer med funktionsnedsättningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem på detta område. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka på det sociala livet hos personer med funktionsnedsättningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera ämnet.

Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008).

Denna uppsats har fokus på platser som är möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad från planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, präglas dessa platser av en rad olika motsättningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida stadsutveckling. Trots detta används dessa platser av människor, som snarare ser på mellanrum som värdefulla platser och som en slags frizon för människor och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade platser i staden.

I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna på tre skånska orter: Bara, Broby och Tågarp. Skånska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebära att det även varierar hur diftongerna realiseras. Frågan jag ville ha svar på var om diftongerna på dessa orter är så pass olika att de uppvisar mätbara skillnader. Eventuellt är de individuella skillnaderna större än skillnaderna mellan orterna.

Latinamerika är en kontinent i utveckling, som även kallas för en tillväxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio åren, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmärker sig inte enbart för sin ekonomi utan också för sin politiska stabilitet. Chile är en av de länderna som genomför nya och stora investeringar, något som främjar utländska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för många företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfälle för att förbättra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nämligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsättningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utländska marknaden.

I litteraturen beskrivs controllern väldigt olika från författare till författare, vilket kan förklaras med att controllerrollen varierar från företag till företag, därav är controllerns roll väldigt omdiskuterad angående titel, placering i företaget, dess funktion och arbetsuppgifter. Forskare påpekar att detta är ett område som bör studeras mer. I vår uppsats försöker vi återberätta hur controllerfunktionen beskrivs i tre svenska företag: Duni AB, Höganäs AB och Gekås. Tidigare studier angående controllerns relation gentemot sina ovanställda chefer har visat att den ekonomiska information, produkt, controllern arbetar fram inte är tillfredsställande och i värsta fall irrelevant för beslutsfattandet inom verksamheten. Denna uppsats ämnar beskriva framtagningsprocessen av controllerns produkter, mottagarens uppfattning av slutprodukten samt situationen mellan controllern som producent och ekonomichefen som mottagare i de tre undersökta företagen.

För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnämnden påbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebär att företagen delas in i fyra kategorier beroende på deras storlek, där varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur revisionsbyråerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar även till att jämföra de större med de mindrebyråerna för att ta reda på vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin är en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag.

Diabetes typ 2 är idag en stor välfärdssjukdom i världen som förväntas öka. Med livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas så att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmännyttan av hälsosammare kost-och motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omständigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förändringar. Syftet är att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförändringar med fokus på kost och motion. Studien är en litteraturstudie som bygger på analys av nio kvalitativa artiklar.

The aim of this study is to examine ways of writing experiences of the strange and different, experiences of the other in his or her otherness and experiences of suffering. The study focuses possibilities and limits for the writing of these experiences and aims at finding a tangible way of writing literature. Part of the aim of this study is to elaborate a proposal for a way of writing experiences of the strange and different, experiences of the other in his or her otherness and experiences of suffering.    The material for the study consists of three different approaches to literature, in which theories on literature or analyses of literary works are presented. This material is initially analysed in separate analyses in which conceptions, strategies and methods for writing experiences of the strange and different, the other and suffering are identified. Secondly, the material is analysed in a comparative analysis, aimed at finding similarities and differences between the approaches but above all to let the approaches supplement and challenge each other.