Sök:

Sökresultat:

1539 Uppsatser om Annorlunda arbetssätt - Sida 54 av 103

Matens kvalité inom Àldreomsorgen

Genom objektiv kvalité föreligger Àtkvalité som sedan kan indelas i olika sensoriska egenskaper. Med hjÀlp av mÀnniskans fem sinnen; lukt, smak, syn, kÀnsel och hörsel, uppfattar vi den sensoriska kvalitén pÄ maten genom dels olika livsmedel och dels genom den fÀrdiga mÄltiden. Vid planering av mÄltider, speciellt för Àldre, Àr det viktigt att tÀnka pÄ livsmedelsvalen. Det gÀller att kunna anpassa mÄltider efter de Àldres smaker och behov. I takt med stigande Älder förÀndras vÄra smak- och luktsinnen.

Gemenskap mot alla odds : En undersökning om identitet och identitetsförÀndringar hos medlemmar i den Syrisk-ortodoxa kyrkan i SödertÀlje.

Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med mÀnniskor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgÄng av litteraturstudier.Syftet Àr att genom intervjuer, litteraturunderstudier och vÄra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförÀndringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vÄrt arbete Àr att kyrkans medlemmar kommer frÄn lÀnder, dÀr religionen och en del andra traditionella vÀrderingar spelar en betydande roll i mÀnniskornas liv. Sverige pÄ mÄnga olika sÀtt Àr annorlunda inte minst nÀr det gÀller synen pÄ religion, familjen, barnuppfostran Àven synen pÄ demokrati och yttrandefrihet.Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, hÄller pÄ att förÀndras hos gruppens medlemmar. DÀremot vilken/vilka identiteter kommer att fÄ mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap gÄr det inte med sÀkerhet att hÀvda.

Dialogskolor och sprÄkutveckling: sprÄkutveckling pÄ mÄngkulturella skolor

Denna uppsats spÀnner över den mÄngkulturella skolan och sprÄkutveckling. Dialogskolor Àr ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar pÄ de skolor som har sÀmst mÄluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingÄr i satsningen. Elever med invandrarbakgrund Àr överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning Àr gjord pÄ skolor frÄn en kommun dÀr Ätta grundskolor ingÄr i projektet, som frÀmst riktas till sprÄkutveckling.

Att kunna lÀsa lika bra som alla andra : elevers uppfattning av kompensatoriska lÀshjÀlpmedel

SyfteSyftet med uppsatsen var att jÀmföra elevers uppfattningar av att anvÀnda kompenserande lÀshjÀlpmedel med de teorier som finns kring lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi.MetodMetoden som anvÀnts Àr kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad upplÀggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans Är 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrÄn en fenomenografisk ansats.ResultatUndersökningens resultat visar att eleverna har god kÀnnedom om lÀskompensation och goda erfarenheter av att anvÀnda den utrustning de fÄtt. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbÀttrat sitt ordförrÄd och sin förstÄelse och dÀrmed förÀndrat sin totala lÀrsituation i positiv riktning. De flesta anvÀnder hjÀlpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sÀllan i klassrummet.

Hur individer formas i samspel med andra genom kommunikation och dess pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

Upplevelser efter att ha genomgÄtt en hjÀrtinfarkt: en litteraturstudie

HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige, dagligen drabbas hundratals personer och fÄr sin livsvÀrld förÀndrad. PÄ ett ögonblick blir personer livshotande sjuka och pÄminns om sin egen dödlighet, de fÄr sedan lÀra sig att leva med sitt nya liv och anpassa sig efter de begrÀnsningar hjÀrtinfarkten fört med sig. Syftet var att beskriva upplevelser efter att ha genomgÄtt en hjÀrtinfarkt. 19 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att uppleva sig sjÀlv och livet förÀndrat: Att relationer till omgivningen förÀndras: Att övervÀldigas av kÀnslor som pÄverkar vardagen: Att uppleva framtidstro genom copingstrategier.

Att bemöta och tolka elever med autism : En intervjustudie med pedagoger om utmanande beteende.

BakgrundForskning har visat att personer med autism har svÄrigheter med "theory of mind", förmÄgan att sÀtta sig in i andra personers tankar och kÀnslor. Det leder till en annorlunda förstÄelse av sociala sammanhang. Tankestilen pÄverkar samspelet med pedagoger och krÀver ett anpassat bemötande.MetodSju halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i sÀrskolan och undervisar elever med autism. Flertalet pedagoger undervisar i grundsÀrskolan. Deltagarna uppmuntrades bland annat att beskriva elever med utmanande beteende och berÀtta om vad de anser Àr ett bra bemötande.

Livskamraters upplevelse och pÄverkan efter hjÀrtinfarkt - En litteraturstudie

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr en av de ledande dödsorsaker som drabbar ca 44 % av alla mÀn och 45 % av alla kvinnor. Under Är 2006 i Sverige berÀknades insjuknandet per 100 000 invÄnare, sjunka med 14 % bland kvinnor och 25 % bland mÀn sedan Är 1987. Livskamraters upplevelse och pÄverkan pÄ livet efter en hjÀrtinfarkt berör det psykiska och sociala. HÀlsan upplevs ofta negativt i samband med förÀndringar i vardagslivet och livskamraten utvecklar ofta ett kontrollbehov och blir överbeskyddande. Detta beteende anses uppkomma pga.

Kundorientering : Ledarens roll och provisionens inverkan

Syfte: Syftet med studien Àr att studera hur ledare jobbar för att Ästadkomma ett kundorienterat klimat pÄ en arbetsplats med ett provisionsbaserat lönesystem.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts i den hÀr studien. Semi-strukturerade intervjuer gav oss det empiriska underlaget som analyserades med hjÀlp av den systematiska, strukturerade och abduktiva metoden Well-grounded theory. Resultatet presenteras i empirin med hjÀlp av mönster som upptÀckts.Resultat & slutsats: Vi har överlag kommit fram till att praktiken i stora drag stÀmmer överens med teorin. De intervjuade ledarna har en överensstÀmmande uppfattning om kundorienteringens innebörd, men har vissa skiljaktigheter i bland annat deras syn pÄ provisionens inverkan. Ledarens roll ansÄgs Àven i praktiken vara avgörande för att de anstÀllda ska vara kundorienterade.Förslag till fortsatt forskning: Studien har utförts med inriktning pÄ enbart fastighetsmÀklarbranschen.

Kampen om berÀttelsen

Den hÀr studien bygger pÄ analys av fyra litterÀra verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sÀtts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrÄgasÀtta dels förestÀllningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhÀllet och dels den variation och mÄngfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berÀttelserna. UtifrÄn litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhÄllande huvudpersonerna stÄr gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berÀttelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger pÄ motsÀttningen mellan arbete och kapital. MotstÄndet formuleras i bÄda romanerna i form av det egna sprÄket och den egna berÀttelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en förestÀlld svensk norm och hur ett förestÀllt vi pÄ sÄ vis skapas gentemot ett förestÀllt dem.

Temaundervisning och elevers lÀrande

Vi har under vÄr utbildning, vÄr egen skoltid och genom andra erfarenheter kommit i kontakt med temaarbeten vid ett flertal tillfÀllen. MÄnga av de elever vi har mött tycker att de traditionella lektionerna kÀnns trÄkiga och ointressanta. Elever föredrar att arbeta mer i tematisk form, eftersom det Àr ett mer kreativt och spÀnnande arbetssÀtt, Àn det traditionella lektionerna. Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger och elever upplever temaundervisning kontra traditionell undervisning. Vi tog kontakt med en skola som arbetade tematiskt och har i denna gjort bÄde observationer och intervjuer för att försöka hitta ett svar till vÄrt syfte.

Operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt : - En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska Àr att kunna förse patienter med god omvÄrdnad. Att jobba i en operationssal innebÀr att jobba enligt ett tidsschema dÀr de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnÄ hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gÄngen vilket möjliggör ett personcentrerat vÄrdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

Sökmotorsoptimering ? FrÄn nyckelord till relevant innehÄll : Fem företags SEO-praktik i förÀndring

I all teori om sökmotorsoptimering finns det mÄnga olika tankar om hur man ska sökmotorsoptimera. De flesta berÀttar mest om den tekniska biten och har endast som en kort punkt förklarat att innehÄllet pÄ en webbplats ocksÄ Àr viktigt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka webbföretags förhÄllningssÀtt till bÄde hur de arbetar och resonerar kring sökmotorsoptimering och webbstatistik, men Àven gÄ djupare in pÄ hur förhÄllandet mellan kund och företag pÄverkar vart marknaden Àr pÄ vÀg. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med webbföretag dÀr frÀmst marknaden för sökmotorsoptimering, sponsrade lÀnkar och webbstatistik diskuterats har ett resultat utformats.Baserat pÄ de senaste artiklarna, respondenternas svar och mina egna personliga reflektioner av situationen, visar det att det blivit en förskjutning i vad definitionen av sökmotorsoptimering Àr. Den tekniska biten Àr kvar men inte alls lika viktig lÀngre dÄ sökmotorerna hela tiden Àndrar sina algoritmer och blir smartare, utan fokus lÀggs istÀllet mer pÄ innehÄllet.

Byggnadstekniskt brandskydd pÄ Bodens ridklubb: En jÀmförelse med LBK:s rekommendationer

Det Àr allt vanligare med 3D-projektering inom byggbranschen för att förbÀttra och effektivisera bland annat kollisionskontroll, ritningsframstÀllning och mÀngdberÀkningar. 3D-modellering har kommit lÄngt i utvecklingen nÀr det gÀller husbyggnad men för mark & anlÀggningskonstruktion har utvecklingen varit begrÀnsad. JÀmfört med traditionella, tvÄdimensionella CAD-modeller Àr en tredimensionell CAD-modell uppbyggd pÄ ett annorlunda sÀtt med objekt istÀllet för ? linjer och streck?. Idag finns det mÄnga olika programvaror som erbjuder möjligheten att genomföra 3D-projektering.

Asperger syndrom i den integrerade skolan : En intervjustudie om hur skolan bör arbeta med elever som har Asperger syndrom

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->