Sökresultat:
1539 Uppsatser om Annorlunda arbetssätt - Sida 50 av 103
MP3-spelare : VĂ€rdeskapande faktorer ur ett konsumentperspektiv
Bakgrund: MP3-spelarens historia Àr inte sÀrskilt lÄng, utan snarare intensiv. Marknaden för MP3-spelare Àr idag stor, under Är 2005 sÄldes hela 855 800 spelare i Sverige. NÀstan alla teknikföretag sÀljer nÄgon variant av spelare och de finns i alla storlekar och utseenden. Trenden Àr att skapa sÄ annorlunda MP3-spelare som möjligt, och vikten av att differentiera sig genom att skapa ett mervÀrde Àr central. De största aktörerna pÄ marknaden har varierat under de senaste Ären, mycket beroende pÄ vem som slÀppt den senaste och mest uppskattade spelaren.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera olika mÀrken av MP3-spelare och dess konsumenter, och dÀrigenom undersöka vilka faktorer konsumenterna anser skapar mervÀrde i den konkurrensutsatta branschen för MP3-spelare.
För vems skull? : en essÀ om förhÄllningsÀtt, ansvarstagande och praktisk kunskap i förskolan
Denna essÀ undersöker hur skillnader mellan pedagogers och förÀldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan pÄverka synen pÄ vad som Àr en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rÀtt till medbestÀmmande tas till vara. EssÀn utgÄr frÄn tvÄ verkliga och egenupplevda berÀttelser som ligger som grund för vÄrt reflekterande och vidare lÀrprocess. Syftet med essÀn har inte varit att hitta ett rÀtt sÀtt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vÄr yrkespraktik pÄverkar vÄrt handlande i olika situationer. Vi reflekterar Àven över pÄ vilket sÀtt vi anvÀnder oss av vÄr praktiska kunskap.
FörmÄgan att förstÄ : kommunikation och bild hos personer med autism
Syftet Àr att undersöka hur personer med autism med hjÀlp av bilder kan fÄ förmÄgan att förstÄ samspelet i kommunikation. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1. Hur tolkar och översÀtter omgivningen kommunikationen hos personer med autism? 2. Hur pÄverkar bilden förstÄelsen/översÀttningen i samspelet i kommunikationen hos personer med autism.
Va?rdeskapande pa? varuma?rkescommunities : Fo?retagsna?rvarons pa?verkan pa? konsumenternas va?rdeskapande
Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.
"Gud, jag har dyslexi!" : Elever med diagnosen dyslexi berÀttar om sina erfarenheter av skolan
Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.
Att leva med autismspektrumtillstÄnd : InnehÄllsanalys och samtalsanalys av en fokusgruppsdiskussion
AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som kan pÄverka individens vardagsliv. LivsomrÄden som kan vara problematiska Àr bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och omrÄden som krÀver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berÀttelser undersöka hur AST kan pÄverka en individs liv. Denna typ av studie Àr viktig för att generera en bÀttre förstÄelse för behoven hos vuxna med AST och dÀrmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhÀllet. Föreliggande studie baserades pÄ en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen Älder har diagnostiserats med AST.
SJUKSKĂTERSKANS ERFARENHET AV ATT SMĂRTBEDĂMA OCH SMĂRTLINDRA DEMENSSJUKA PERSONER
Bakgrund: Ăldre personer med en demensdiagnos Ă€r en vĂ€xande patientgrupp som stĂ€ller högre krav pĂ„ sjuksköterskans förmĂ„gor. Demenssjuka personer krĂ€ver ett annorlunda synsĂ€tt och andra typer av observationer vid bedömning av smĂ€rta och smĂ€rtlindring, Ă€n personer med intakt kognitivt medvetande. Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att smĂ€rtbedöma och smĂ€rtlindra personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie dĂ€r 10 vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och tematiserats utifrĂ„n valt syfte. Resultat: Fem olika teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den demenssjuka, sjuksköterskans smĂ€rtbedömning av demenssjuka personer, sjuksköterskans erfarenhet av att anvĂ€nda bedömningsinstrument, farmakologisk smĂ€rtlindring och icke-farmakologisk smĂ€rtlindring.
Att leva med ryggmÀrgsbrÄck: Upplevelser hos ungdomar och unga vuxna som Àr födda med ryggmÀrgsbrÄck och deras förÀldrar
I dag föds fÀrre barn med ryggmÀrgsbrÄck pÄ grund av att skadan kan upptÀckas med fosterdiagnostik. Kunskapen om ryggmÀrgbrÄck utanför specialistklinikerna Àr bristande och kommunikationsproblemen mellan vÄrdpersonal och förÀldrar Àr inte ovanligt. Det symtom som mest pÄverkar vardagen hos den som har ryggmÀrgsbrÄck Àr blÄsrubbning.Syftet Àr att beskriva upplevelser av vara förÀlder till ungdomar och unga vuxna födda med ryggmÀrgsbrÄck, och hur ungdomen och den unge vuxne sjÀlv upplever att leva med skadan.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och resultatet bygger framförallt pÄ vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Materialet analyserades med hjÀlp av Evans (2003) analysmodell. Resultatet visar att förÀldrarna upplever olika sorters oro under barnets uppvÀxt och att det ofta förekommer brister i samarbetet mellan förÀldrar och vÄrdpersonal.
Könsmönster i Jokkmokks kommuns skolor/förskolor
Denna uppsats studerar vilka könsmönster som finns i Jokkmokks kommuns skolor och hur dessa ser ut. Genom en teori som Yvonne Hirdman har om hur genus skapas och vidmakthÄlls ges ett svar pÄ uppsatsens syfte. Den gÄr i stort ut pÄ att vi kan se en process genom tiderna som kÀnnetecknas av tvÄ logiker. Den första Àr att mannen och kvinnan isÀrhÄlls. De tillskrivs olika egenskaper, de ska göra olika sysslor och de ska befinna sig pÄ olika platser.
De diffusa. Unga vuxna som inte passar in
Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.
Vad innebÀr lycka för arbetslösa i orten Bengtsfors?
Vad innebÀr lycka för de arbetslösa boende pÄ orten Bengtsfors som under mÄnga Ärs tid kantats av negativa hÀndelser i form av nedlÀggningar av industrier? Hur ser livet ut för dessa mÀnniskor, vilka förÀndringar i vardagen sker nÀr man förlorar sitt arbete? Kan dessa individer kÀnna lycka och uppnÄ lyckoeffekter under andra förhÄllanden, utan ett arbete?Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur arbetslösa individer pÄ en nedlÀggningsdrabbad ort ser pÄ sitt liv, sin lycka och sin framtidstro. Upplevs lyckan annorlunda beroende pÄ kön, Älder, utbildning eller familjesituation?Jag kommer att diskutera begreppen arbetslöshet, motivation, tillfredstÀllelse, identitet och lycka utifrÄn de utvalda intervjupersonernas vardag och utifrÄn Abraham Maslows motivations- och behovsteori, Anthony Giddens teorier om identitet, tillfredstÀllelseteorin, den affektiva teorin samt hybridteorin.Sammanfattningsvis visar min undersökning pÄ att kön och Älder inte har nÄgon betydelse för en persons lycka och tillfredstÀllelse. Utbildning och civilstÄnd visade sig ha betydelse för lycka och tillfredstÀllelse men det verkar vara grundinstÀllningen till sjÀlva livet som Àr den avgörande faktorn.
?Hon Àr ju din slav för tillfÀllet? : det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lÀrare, och elever under tvÄ klassrÄd i Ärskurs 9
I min studie ser jag pÄ tvÄ klassrÄd i Ärskurs 9 genomförda Är 2005 dÀr samma lÀrare medverkat. Syftet Àr att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lÀrare, och elever. Underlaget Àr transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. KlassrÄd Àr tÀnkt som ett forum för elevinflytande dÀr demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sÄdan arbetsform Àr deliberativa samtal, men hur det klassificeras rÄder det delade meningar.
Logistisk kulmination - en eller tvÄ sidor av myntet? : En betraktelse utifrÄn ett annorlunda perspektiv
Logistic Culmination ? One or Two Sides of the Coin?An Observation From a Different Point of View Logistic culmination can be compared to a stretched rubber band. If combat units moves in direction away from the supplies the rubber band will gradually stretch. The rubber band will eventually burst and at that point the logistic culmination will be a fact. But if the rubber band was to be let go before bursting, it will instead be contracted.
Ăr din tv redo? -en undersökning om informationen kring digital-tv-övergĂ„ngen pĂ„ Gotland
Sveriges riksdag beslutade i maj 2003 att hela Sverige skulle gÄ över till digital-tv. Den första kommun som skulle slÀcka det analoga nÀtet och gÄ över helt till digital-tv var Gotlands kommun. Befolkningen pÄ Gotland behövde informeras om beslutet och om de praktiska ÄtgÀrder som behövde genomföras och broschyren Sverige inför digital-tv kom till. Denna delades ut till alla hushÄll pÄ Gotland.UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att en sÄdan text som Sverige inför digital-tv rimligtvis borde ha en argumentativ karaktÀr. Den innehÄller information om ett redan fattat beslut, men eftersom det Àr ett politiskt beslut som Àr fattat i en representativ demokrati krÀver situationen att en viss argumentation för att rÀtt beslut Àr fattat förs.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur argumentationen ser ut i en situation dÀr det politiska beslutet Àr fattat men dÀr makthavarna har ett behov av att övertyga befolkningen om riktigheten i beslutet.
Estetiska uttrycksformer och matematik
Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lÀrande i matematik. Det var frÀmst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i Ärskurs 6 med 25 elever pÄ en skola som ligger pÄ landsbygden i SkÄne. Jag gjorde tvÄ olika undervisningsförsök som Àven utvÀrderades för att fÄ underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och Àven musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.