Sökresultat:
1539 Uppsatser om Annorlunda arbetssätt - Sida 5 av 103
à seda, en trist hÄla : eller?
Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och livsmiljö som finns dÀr.
Analys av tangentbordsutformningen
Utformningen av tangentbordet har sett annorlunda ut genom tiderna,men de senaste drygt hundra Ă„ren har den inte Ă€ndrat sig mycket.Alternativa tangentbordsutformningar existerar, men har inte fĂ„tt detgenomslag man kunnat tro de skulle fĂ„. Ăr de verkligen sĂ„ bra som desĂ€ger? Denna rapport utreder hur nĂ„gra vanligt förekommande layouterförhĂ„ller sig till varandra ur anstrĂ€ngningssynpunkt, för nĂ„gra vĂ€l valdamjukvaruprojekt skrivna i programmeringsprĂ„ket Java..
En studie kring venture capital i forskningsparker
Problem Vi har inför genomförandet av studien identifierat tvĂ„ problem. - Vilken typ av företag Ă€r lokaliserade i forskningsparken Ideon och hur ser förekomsten av venture capital ut bland dessa? - Ăr venture capital-situationen annorlunda för företag som valt att lokalisera sig i en forskningspark? Syfte Ett av tvĂ„ delsyften Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av företagen i forskningsparken Ideon och förekomsten av venture capital bland dessa. VĂ„rt huvudsyfte, Ă€r att undersöka vilka eventuella effekter faktumet att ett företag som söker venture capital Ă€r lokaliserat i en forskningspark har, och om detta avviker frĂ„n de generella sambanden inom venture capital-teorin. Metod Vi har i vĂ„r studie arbetat med kvantitativ metod.
Projekt annorlunda : Hur man pÄ ett annorlunda sÀtt lockar ungdomar till tekniska och industriella gymnasieutbildningar
Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i Äldrarna 13-16 Är resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lÀttare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som fÄr de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mÀngd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick dÀrför ut pÄ att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. DÄ förÀldrarna pÄverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet Àven skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege MÀlardalen, en kvalitetstÀmpel pÄ utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievÀgledare pÄ tvÄ högstadieskolor i Eskilstuna.
MÀnniskors upplevelser av sin förÀndrade livssituation efter en traumatisk ryggmÀrgsskada
Varje Är skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmÀrgsskada. Livssituationen blir förÀndrad i ett ögonblick och beroende pÄ skadenivÄn i ryggmÀrgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmÀrgsskadade. MÀnniskan fÄr en ny livssituation att förhÄlla sig till, kroppen sjÀlen och anden förÀndras och pÄverkas. Syftet Àr att beskriva mÀnniskors upplevelser av sin förÀndrade livssituation efter en traumatisk ryggmÀrgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie dÀr kvalitativa artiklar granskades.
à seda, en trist hÄla - eller?
Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med
mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man
menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och
analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns
mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet.
Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och
livsmiljö som finns dÀr. Att leva i en liten tÀtort Àr ett annat sÀtt Àn vad
det Àr i staden eller pÄ den rena landsbygden.
Upplevelsen av att leva med epilepsi: en litteraturstudie
Att drabbas av epilepsi innebÀr en stor förÀndring i den drabbade personens liv. Epilepsi Àr en mÄngfacetterad kronisk sjukdom som har stor inverkan pÄ personens vÀlbefinnande och livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med epilepsi. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att sjukdomen blir ett hinder i vardagen: Att vara annorlunda: Att kÀnna oro och osÀkerhet: Att kÀnna ilska, sorg och förlust: Att acceptera sin tillvaro.
Sm?rtupplevelser hos patienter med avancerad cancer
Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.
Varför rÀknar du just sÄ? : En studie kring elevers lÀxhjÀlp nÀr förÀldrarna inte rÀknar som de.
Examensarbetet behandlar förÀldrarnas dilemma vid eventuell lÀxhjÀlp i matematik.Syftet Àr att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers lÀxhjÀlp dÄförÀldrarna rÀknar pÄ ett annorlunda sÀtt Àn barnen lÀr sig i skolan. Samtidigt vill jagocksÄ jÀmföra etniska minoritetsförÀldrars sÀtt att rÀkna med hur etniskamajoritetsförÀldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades pÄfrÄgestÀllningarna som behandlar elevers, förÀldrars och lÀrares tankar om lÀxhjÀlpberoende pÄ om förÀldrarna rÀknar pÄ samma sÀtt som sina barn eller om de rÀknarannorlunda. För att kunna belysa problematiken anvÀnde jag mig av litteratur sombehandlar de olika rÀknesÀtt som finns vÀrlden över och i Sverige samt LÀroplanenskriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har anvÀnt mig av var en kvalitativundersökningsmetod som byggdes pÄ tre olika moment, uppgifter (test), enkÀt medöppna frÄgor samt semistrukturerade intervjuer.
En kvalitativ studie om hur ledare anv?nder ledarstilar f?r att motivera ut?vare inom lagidrott kontra individuell idrott
Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.
FrÄn Black Maria till Black BOX: en filmfestivalupplevelse sammanvÀvd med livemusik
I dagslÀget existerar det mer Àn 500 filmfestivaler runtom i vÀrlden, flera av dessa festivaler erbjuder sina besökare ett annorlunda koncept och inriktning av filmgenre(Turan, 2002). Enligt den research som jag har gjort finns det dock ingen filmfestival som bygger sitt koncept kring blandningen av livemusik och film. Syftet med denna studie har varit att planera och genomföra en filmfestival som skapar förutsÀttningar för en annorlunda filmupplevelse dÀr film och livemusik blandas samman. Jag har studerat befintlig litteratur kring film och filmfestivaler för att sedan kunna anvÀnda mig av den kunskapen i planering och genomförandet av produktionen. Jag har ocksÄ genomfört en intervju med Johan Karlsson som Àr festivalchef för Flimmer Filmfestival, dÀr de har experimenterat med film och livemusik.
FörÀlder 4ever
FörÀldrar till barn med intellektuella funktionsnedsÀttningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsÀttningar har blivit tvÄngssteriliserade, omyndigförklarade och inlÄsta pÄ institutioner ofta utan att förÀldern har kunnat sÀga nÄgot om saken. SamhÀllet har haft stor makt och inflytande över
dessa ?annorlunda? familjer. I dag ser bÄde förÀlderns roll och ungdomens situation och samhÀllets makt annorlunda ut.
Svenska expatriates i Japan : StÀmmer teorin med verkligheten?
I takt med att globaliseringen har fört samman lÀnder har företag tvingats att expandera utomlands för att kunna klara av den ökade konkurrensen frÄn utlÀndska företag. Det har i sin tur ökat betydelsen utav samarbetet mellan moderbolaget och dess dotterbolag. Expatriates skickas utomlands av sina företag av mÄnga anledningar, det kan vara för att föra in moderbolagets företagskultur till dotterbolag eller tillföra spetskompetens som dotterbolaget saknar. Anledningarna kan variera men det har blivit allt viktigare för företaget och expatriaten att se till att han/hon kommer in i samhÀllet och jobbet pÄ ett bra sÀtt. I den hÀr uppsatsen har vi valt att jÀmföra teori och empiri för att se hur dess stÀmmer överens med varandra med hÀnseende till vilka problem som uppkommer nÀr svenska expatriaten kommer till Japan.
Den sprÄkliga omgivningens och miljöns pÄ- och inverkan pÄ smÄ barns tidiga sprÄkutveckling
PÄverkar det faktum att barn har syskon barnens sprÄkutveckling? MÄnga forskare har funnit att sÄ Àr fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns sprÄkutveckling, framför allt anvÀndningen av personliga pronomen. MÄnga undersökningar har visat omgivningens pÄoch inverkan nÀr det gÀller smÄ barns sprÄkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan pÄ sprÄkutvecklingen av att barn har syskon eller ej.
Talet om barn, förÀldrar och professionalitet i det mÄngkulturella fritidshemmet
Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstÄ innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lÀrarnas arbete pÄ det mÄngkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundlÀggande centrala begrepp som studien vilat pÄ. Studien har baserats pÄ samtal med sju lÀrare samt fÀltstudier vid tre mÄngkulturella fritidshem. Diskursanalys har anvÀnts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lÀrarna talar om barnen, förÀldrarna och om sitt arbete i det mÄngkulturella fritidshemmet som annorlunda i jÀmförelse med andra fritidshem.