Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivÄn jÀmförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmÀnheten pÄ Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de tvÄ myndigheterna försöker förlika sig med FacebookanvÀndarna och skapa relationer genom sprÄket. UtgÄngsunkten för analysen och jÀmförelsen Àr att myndigheter verkar ha svÄrt att anpassa sitt sprÄk pÄ Facebook eftersom myndigheter Àr en offentlig verksamhet medan Facebook Àr en verksamhet som frÀmst Àr privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera pÄ Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit lÀngre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll pÄ vilket sÀtt FacebookanvÀndare kan interagera med dem.

BAKGRUND:I förskolans verksamhet uppstÄr det nÀstan dagligen konflikter. Det innebÀr att pedagogenstillvÀgagÄngssÀtt samt syn pÄ konflikter spelar en viktig roll för hur problemen blir lösta.Olika författares Äsikter om konflikter och konflikthantering lyfts fram men Àven tidigareforskning som gjorts angÄende hur pedagoger och barn hanterar konflikter. Studien har sinutgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet som bland annat innebÀr att barn lÀr ochutvecklas i samspel med andra samt i det sammanhang som de befinner sig i.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger i förskolan hanterar de konfliktersom uppstÄr mellan barnen.METOD:Den hÀr studien inspirerades av den etnografiska ansatsen. Fyra pedagoger har observeratsoch intervjuats. Den observationsmetod som anvÀndes i undersökningen var ?Criticalincidents?.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppvÀxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. FrÄgestÀllningar: Hur upplevde de relationen med och kÀnslorna inför sina förÀldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och pÄ vilket sÀtt har det pÄverkat dem? Har de fÄtt stöd och i sÄ fall varifrÄn?Med hjÀlp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan kÀnna en egen skuld för förÀlderns sjukdom, att de fÄr ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

I den nya lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus pÄ estetiken. Estetik kan innefatta mÄnga olika omrÄden i förskolans verksamhet men poÀngteras ofta i Àmnen som musik och bild. Den hÀr studien syftar pÄ att undersöka hur sex förskollÀrare tycker och tÀnker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sÀttas i relation till lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjÀlp av samtalsintervju dÀr sex förskollÀrare intervjuas med samma frÄgor.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan frÀmjar inkludering av barn i Äldrarna ett till sex Är dÀr möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien Àr förlagd till Mullvadens förskolegÄrd pÄ Södermalm i Stockholm. Det Àr en kvalitativ studie dÀr observations-, intervju-, enkÀt- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska omrÄden lyfts fram; Äldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska omrÄden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

Uppsatsen behandlar genombrottet av damfotbollen i Sverige pÄ 1970-talet. MÄnga hade dÄ en pessimistisk syn riktad mot damfotbollen. Laholms FK Àr en mindre klubb i södra Halland, som 1971 startade ett damfotbollslag. I uppsatsen har jag undersökt Laholms FKs damlag, frÄn det att damlaget startar sin verksamhet, fram till Är 1980. 1980 hade damlagen i Sverige rotat sig i idrottens vÀrld.

Den första process som möter den akutsökande patienten pĂ„ en akutmottagning Ă€r triaget, vars syfte Ă€r att bedöma patientens medicinska tillstĂ„nd. Att hĂ€nvisa en akutsökande patient till annan vĂ„rdnivĂ„ Ă€r ett komplext beslut, som ska fattas med kunskap, erfarenhet och med respekt för den enskilda patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse i hĂ€nvisningssituationen av akutsökande patienter, med Triagehandboken som beslutstöd. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor pĂ„ en akutmottagning i södra Sverige inkluderades i studien.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. VĂ„r erfarenhet sĂ€ger att vissa pedagoger blir stressade av att anvĂ€nda multimedia i verksamheten. De sĂ€ger ofta att utbildningen pĂ„ multimediatekniken Ă€r minimal, samt att multimedia, ska fĂ„r för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter dĂ„ blir Ă„tsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig Ă„lder med digitalkompetens, sĂ„ har det inte hĂ€nt mycket pĂ„ den fronten.