Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus pÄ förskolan. En uppfattning vi har haft Àr att det sÀllan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen pÄ förskolan som mindre viktig. Det hÀr Àr Àven nÄgot en australiensisk studie visat, att pedagogerna sÀllan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gÄng delvis Àndrats dÄ vi sett exempel pÄ inspirerande och genomtÀnkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det hÀr valde vi att observera pÄ fem förskolor samt intervjua tvÄ peda-goger pÄ respektive förskola för att fÄ en uppfattning om deras tankar kring Àmnet.

Mikrokredit har fÄtt en stor utbredning bland vÀrldens utvecklingslÀnder. Huvudsyftet med mikrokredit Àr att mÀnniskor som lever i fattigdomen ska fÄ ta ett lÄn, lÄntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge lÄngsiktig inkomst. PÄ detta sÀtt ska lÄntagarna kunna försörja sig sjÀlva och fÄ en förbÀttrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika lÀnder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgÄngsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror pÄ institutionella skillnader som pÄverkat mikrokredits effekt.I uppsatsen jÀmförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria.

Syfte: Att undersöka vilka framgÄngsfaktorer som företagsledningar i konsultföretag anvÀnder för att fÄ sin personal motiverade. Metod: Jag har valt en kvalitativ metod med ett induktivt synsÀtt. Min intervjuform Àr semistrukturerad med öppna frÄgor. Resultat och slutsats: Ledningen i företagen som ingick i studien har anvÀnt sig av en ekonomisk motivationsfaktor i kombination med flera icke ekonomiska motivationsfaktorer för att motivera personalen. Denna kombination av motivationsfaktorer kan ses som framgÄngsfaktorer i företagen. Förslag till fortsatt forskning: Samma typ av studie men istÀllet en undersökning av en annan bransch, en annan storlek pÄ företagen, eller ett annat geografiskt omrÄde t.ex. i en större stad. Ett annat förslag Àr att intervjua personalen istÀllet för den personanalansvarige.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Min utgÄngspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar angÄende dokumentation i förskolan. UtvÀrdering av förskolans verksamhet Àr nÄgot som regleras i styrdokumentet ?LÀroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan Àven fÄtt en egen rubrik. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för utvÀrdering som beskrivs i lÀroplanen Àr dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar pÄ pedagogers resonemang gÀllande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr jag Àven belyst ett makt- och norm perspektiv.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.

SamhÀllet blir mer och mer mÄngkulturellt och diabetes Àr en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vÄrdar patienter med olika kulturer och religioner och stÀlls dÄ införutmaningar som att överbrygga sprÄkproblem och göra sig förstÄdd, samt att anpassaomvÄrdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrÄn litteraturenbelysa omvÄrdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskansutifrÄn sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar lÀggs en grund för framtida fortsatt forskning inom omrÄdet. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra omrÄden som författarna ansÄg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur pÄverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvÄrdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvÄrdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.

Dagens ledord skulle kunna sÀgas vara förÀndring. Medarbetare börjar och slutar sina anstÀllningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats dÀr medarbetarnas lÀrande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir dÀrigenom nÄgot att fokusera pÄ, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lÀrandemiljö för medarbetarna stÄr dÀrför i centrum för att möjliggöra för deras livslÄnga lÀrande. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet samt hur förutsÀttningar för lÀrande uppstÄr och skapas blev syftet med studien sÄledes att fÄ förstÄelse för chefens betydelse för lÀrandemiljön pÄ en nyetablerad arbetsplats.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik anvÀnds i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig pÄ litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik Àr en viktig del av förskolans verksamhet och de anvÀnder sig av musik bÄde som mÄl (att berika barnens liv) och som verktyg (förbÀttra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete Àr oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men Àven dÀrför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de kÀnner tar tid frÄn barngrupperna. PÄ sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att Àven musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen kÀnner sig stressad och otillrÀcklig..

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Andreas Johansson: Blos pÄ svenska. TvÄ lÄtar med Peps Persson. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Hur lÄter amerikansk Chicagoblues framförd av en svensk bluesmusiker? Denna frÄga har varit utgÄngspunkt för uppsatsen, för vilken syftet Àr att beskriva och jÀmföra likheter och skillnader mellan dagens Chicagoblues i Sverige och den ursprungliga amerikanska Chicagobluesen frÄn 1950-talet.

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn pĂ„ sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara vĂ€l insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan pĂ„verka barnsutveckling. VĂ„rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för insamling av material har bestĂ„tt av sex kvalitativaintervjuer med förskollĂ€rare som Ă€r verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat pĂ„ att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som vĂ€ldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgĂ„ frĂ„n barnen kan det ske bĂ„de personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling Ă€r viktig eftersom det Ă€r desom ger barnen förutsĂ€ttningarna för att utvecklas.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollÀrares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförstÄelse av vad teknik innebÀr inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. TeknikomrÄdet lyftes fram i förskolans reviderade lÀroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen Àr upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av lÀroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollÀrare. Detta har tolkats med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ÀndamÄlet med denna studie.