Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan nÄgra decennier tillbaka. FörÀndringar inom bÄde samhÀllet och kring ett av uppdragen vÀcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning vÀcks ocksÄ i samband med dessa förÀndringar. NÄgra av uppdragstagarna kÀnner sig ambivalenta angÄende regeringens pÄbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrÀtter i landet. Det för in frÄgan pÄ om de borde fÄ betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

År 1993 startade en verksamhet pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs frĂ„n en fast plats dĂ€r de studerande fick möjlighet att omsĂ€tta sina förvĂ€rvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde mĂ€nniskor av alla slag fĂ„ ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att fĂ„ oberoende och kostnadsfri vĂ€gledning samt information om utbildningar och yrken. Sju Ă„r senare i september Ă„r 2000 lĂ€mnade jouren av olika omstĂ€ndigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum dĂ€r den tidigare bland allmĂ€nheten, sĂ„ populĂ€ra verksamheten började tappa sin form genom att det var tvĂ„ olika organisationer med olika mĂ„l som möttes. NĂ€r vi pĂ„började vĂ„r utbildning hĂ€ngde Syo-jourens verksamhet lite "i luften" genom att den inte lĂ€ngre hade nĂ„gon fast lokal utan istĂ€llet var utspridd pĂ„ olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svĂ„rt att förstĂ„ vad som egentligen var syftet med verksamheten och vĂ„r tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Detta arbete syftar till att utforma ett förslag till marknadsplan Ät PokerPayback, en affiliate-verksamhet inom spel- och casinobranschen i uppstartningsfasen. En affiliate-sida dirigerar trafik frÄn sin webbsida till en annan mot ersÀttning. Denna marknadsplan skall hjÀlpa PokerPayback i etableringsfasen, men skall Àven vara vÀgledande i framtida arbete. Som ramverk för utformandet av marknadsplanen anvÀnds Kotlers sjustegsmodell som utgÄr frÄn en verksamhets mission. Den metod som anvÀnds Àr frÀmst kvalitativ i sin natur dÄ en intervju ligger till underlag för en intern och en extern analys.

Samarbete i nÀtverk Àr nÄgot som allt fler företag anammar. I en nÀtverkskonstellation med flera olika mÄl och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn pÄ effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivÄn. För att snabbt kunna stÀlla om sin verksamhet för att tillfredstÀlla kunder krÀvs att organisationer Àr vÀl förberedda och har en uttÀnkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att kartlÀgga hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla lÀroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvÀgledarens roll i samband med lÀrarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvÀgledare och lÀrarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur vÀl mÄlen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lÀrares förvÀntningar pÄ varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har Àven skapat en bild av hur SYV och lÀrare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet Àr i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthÄller och fÀrdigstÀller förband. Under genomförandet av insatser lÀmnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bÀst ? uppdragstaktik.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

FörutsÀttningarna för att ett företag ska nÄ tillvÀxt har förÀndrats under 1900-talet. Dessa Àndrade förutsÀttningar har medfört att en mÀngd teorier och modeller utvecklats för att beskriva hur tillvÀxt uppstÄr och hindras. PÄ 1990-talet började olika balanserade styrkort utvecklas för styrning med mÄl och mÄtt. Dessa styrkort fyller vÀsentliga funktioner för företag och har erhÄllit stor uppmÀrksamhet. Den hÀr studien har för avsikt att utveckla styrkortsomrÄdet ytterliggare.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar i en mindre kommun. Vidare Àr syftet med uppsatsen Àven att frambringa förbÀttringsförslag för den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med personer med insyn pÄ den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

Sammanfattning Bakgrund. ÅterberĂ€ttandetest ger en bild av högre sprĂ„kliga förmĂ„gor och anvĂ€nds idag för alla Ă„ldrar vid sprĂ„kliga bedömningar. Ett test som anvĂ€nds i klinisk logopedisk verksamhet idag Ă€r Ă„tergivningsprovet Luftballongen som Ă€r en del av testmaterialet UMESOL. Testet Ă€r framtaget för lĂ„gstadieelever i Ă„rskurs 2 och 3 men anvĂ€nds Ă€ven inom klinisk logopedisk praxis för ungdomar och vuxna. Syfte.

Autonoma och fj?rrstyrda fartyg blir successivt vanligare inom sj?fart. Denna utveckling st?ller stora krav p? den funktionella s?kerheten hos styrsystem. S?rskilt viktigt ?r det att ?verg?ngarna mellan olika k?rstationer sker p? ett tillf?rlitligt s?tt f?r att undvika farliga systemtillst?nd.

Att utsÀttas för brott kan för den utsatte individen vara en psykiskt stressande upplevelse som riskerar att pÄverka hela dennes tillvaro. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ undersökning med tematiserade intervjuer dÀr syftet var att skapa förstÄelse av innebörden av att bli viktimiserad samt vilken betydelse en stödjande brottsofferverksamhet kan ha för den enskilde individen. Deltagarna bestod av personer som utsatts för brott och som hade kommit i kontakt med brottsofferjourens verksamhet. Resultaten indikerade att deltagarna hade pÄverkats starkt av hÀndelsen och att ett socialt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera och bearbeta hÀndelsen. Samtliga deltagare i undersökningen ansÄg att den stödjande verksamheten hade haft stor betydelse för bland annat deras bearbetningsprocess.