Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vÄrdbitrÀden yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benÀmda "Initiera handledning", "ErhÄlla handledning", "TillÀmpa handledning". Resultatet visade att vÄrdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning Àr att handledningen i stort sker inom ett avgrÀnsat omrÄde.

Syftet var att undersöka och jÀmföra grundskollÀrares syn pÄ elevers lÀrande, elevers skolsvÄrigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende pÄ ÄtgÀrder och specialpedagogers uppgifter i tvÄ skolor dÀr man organiserat den specialpedagogiska verksamheten pÄ olika sÀtt. Metoden som anvÀndes var kvantitativ dÀr 31 grundskollÀrare besvarade en enkÀt. Resultatet visade att lÀrarna ansÄg att olika faktorer Àr viktiga för elevers lÀrande, men att faktorer som rör lÀrare och undervisning kom i frÀmsta rummet. Brister i dessa gÀllde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvÄrigheter. DÄ var det istÀllet svÄrigheter/brister hos eleven som frÀmst sÄgs orsaka skolsvÄrigheter.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

En av nyckelfaktorerna för framgÄngsrik affÀrsverksamhet Àr en nÀra anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för omrÄdet har vÀckts i samband med att organisationer i stor utstrÀckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsomrÄden. Flertalet ÄtgÀrder för att nÄ anpassning inom organisationer diskuteras och följande tvÄ perspektiv Àr mest förekommande i samband med anpassning -? formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer.

Examensarbetet behandlar frÄgan om vÀrdegrunden i skolans vardag, vad vÀrdegrunden bygger pÄ och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels pÄ en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna pÄverkan och lÀroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det pÄ en kvalitativ intervjustudie av 10 lÀrare i grundskolan. Intervjustudiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av vad vÀrdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

LÄngtidspalnerat fastighetsunderhÄll- en komplex verksamhet.

Studiens syfte Àr att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen Àr etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fÀltintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrÄn Edgar Scheins ledarskapsteori baserad pÄ olika mÀnniskosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning Àr till stor del informellt.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Studiens övergripande syfte Àr att bidra med kunskap om huruvida specifikt inriktad högskoleutbildning mot fritidshem hos personalen respektive avsaknaden av densamma har nÄgon betydelse för verksamheten och hur det pÄverkar personalens arbete i fritidshemmet ur sÄvÀl fritidspedagogers som rektorers perspektiv. Studien har genomförts genom en kvalitativundersökning dÀr sex fritidspedagoger och fyra rektorer intervjuats. Resultaten av studien har analyserats med hjÀlp av Colnerud och Granströms (2013) professionsteoretiska begrepp: auktoritet, yrkesmÀssig autonomi, systematisk teori och egen kontrollerad yrkesetisk. NÄgra resultat som redovisas i studien Àr hur fritidspedagogers utbildning bidrar med en kunskapsbas med verktyg och modeller för ett legitimt arbete i fritidshemmet. NÄgot som ocksÄ pÄvisas Àr hur fritidspedagoger har svÄrt att stÀnga ute obehörig personal trots att det framkommer hur outbildad personal bidrar till lÀgre kvalité i verksamheten och yrkets tillsynes lÄga status.

Dagens företag Àr i stort behov av information. Företag som har mÄnga avdelningar behöver möjligheter för att enkelt och smidigt kunna samordna information för hela företaget. AffÀrssystem erbjuder denna möjlighet genom en modulbaserad konstruktion som integrerar ett företags samtliga avdelningar i ett enda system. Problem kan dock uppstÄ dÄ ett valt affÀrssystem inte passar företagets verksamhet. En kompromiss mellan system och verksamhet mÄste dÄ försöka uppnÄs.Ett affÀrssystem implementeras ofta i samband med en metod, vilken ger detaljerade beskrivningar för hur implementeringen ska gÄ till.

Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en djupare kunskap om hur elever som har gÄtt i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgÄng dÀr och senare i reguljÀr klass. Den undersökningsmetod som anvÀndes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmÄl Àn svenska, ansÄg vi att vi kunde fÄ fylligare och mer detaljerade svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom intervjuer i jÀmförelse med att anvÀnda enkÀt. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljÀra skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lÀra sig svenska sprÄket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var vÀldigt positiva men de ansÄg att de fick ökade kunskaper i reguljÀr klass, jÀmfört med förberedande verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sju lÀrares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som pÄverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lÀrare samt förÀldrarna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag dÀrför Äkt till Hong Kong och vistats dÀr i tvÄ veckor. Jag besökte tvÄ skolor och gjorde totalt sju intervjuer. UtifrÄn intervjuerna kan man se att de lÀrare som Àr mindre interkulturell kompetenta kÀnner en svÄrighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansÄg Àven att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgÄngen berodde pÄ deras kulturella bakgrund och deras förÀldrar.

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Syftet med detta arbete Àr att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska Àmnen i skolan. Vidare syftar denna studie pÄ att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstÄ hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tvÄ med gymnasielÀrare och fyra med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna.