Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund Àn deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier frÄn olika lÀnder ingick i denna litteraturstudie, dÀr forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. VÄr studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sÄgs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstÄr. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvÄrdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor sÄg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansÄg att tillgÄng till tolk skulle underlÀtta vÄrden..

InformationssÀkerhet innebÀr att skydda informationstillgÄngar avseende tillgÀnglighet, konfidentialitet, integritet och spÄrbarhet. För att hantera informationssÀkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssÀkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhÀllskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssÀkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlÀgga det nuvarande lÀget för informationssÀkerhet inom organisationer för att jÀmföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys Àr att den Àr generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och dÀrför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbÀttras mot kommunal verksamhet.

Den hÀr uppsatsen tar upp olika aspekter kring vÀrdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av lÀrare, samt en enkÀt som innehÄller frÄgor associerade till vÀrdegrunden Nyckelord: VÀrdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan krÀnkande behandling..

Skogen Àr den viktigaste exportvaran för Svensk ekonomi. I de norra delarna av Sverige har mÄnga sÄgverk tvingats att lÀgga ned sin verksamhet det senaste decenniet. Vi har undersökt de tre kvarvarande sÄgverken i ArvidsjaursomrÄdet, för att se vilka faktorer som har gjort att de överlevt. Vi har anvÀnt oss av Property-Rights-teorin vars ena grundtes framhÄller att ?om inte jag utnyttjar resursen kommer nÄgon annan att göra det utan hÀnsyn till mig?.

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) trÀder i kraft nÀsta Är. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola med fyra 5-Äringar. Barnen spelades in pÄ band under en utforskande estetisk verksamhet dÄ de klippte och ritade olika former. DÀrtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tÀnker runt matematik.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle och invandringen frÄnutomeuropiska lÀnder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgÄr en graviditet och förlossning i Sverige Àn tidigare. Detta innebÀr attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravÄrden. MödravÄrden fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. MÄnga studier inom omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om skolungdomar har fördomar mot mÀnniskor med en annan trosuppfattning/livsÄskÄdning Àn den egna. FrÄgestÀllningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot mÀnniskor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare Är, om det skiljer sig Ät mellan pojkar och flickor och om eleverna kÀnner av om det finns fördomar pÄ skolan. Metoderna som anvÀnts i den hÀr studien Àr en enkÀtundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot mÀnniskor med en annan religiös/kulturell bakgrund Àn deras egen. Det Àr endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Syftet med denna rapport Àr att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kÀnda verksamhetsomrÄden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget bÄde för att vi sjÀlva vill fÄ ökade kunskaper om dess verksamhet och ocksÄ för att undersöka hur denna polisÀra resurs anvÀnds i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagslÀget ser ut, vi granskar ocksÄ hur polisflygets samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger pÄ har inhÀmtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss pÄ baseringen i Boden.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare i förskolan ser pÄ professionalism och hur det Äterspeglas i arbetet. Syftet var Àven att öka förstÄelsen för den professionella förskollÀrarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs pÄ observationer och intervjuer som jÀmför förskollÀrarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen Àr genomförd pÄ en förskola dÀr tvÄ olika avdelningar var medverkande. Studien baseras pÄ förskollÀrarnas individuella roll dÀrför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrÄgorna i undersökningen.

Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser pÄ sin roll i samhÀllet och hur det offentliga ser pÄ Stadsmissionen i Malmös roll i samhÀllet. Stadsmissionen i Malmö Àr knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör Ät dem och att deras verksamhet inte Àr oersÀttlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de dÀrför har en jÀtteviktig roll för de hemlösa i staden.

Under en lÀngre period och fortfarande idag lÀgger mÄnga mjölkgÄrdar ner sin produktion. Samtidigt blir det allt vanligare att svenska lantbruk startar upp en ny verksamhetsgren utöver huvudproduktionen. Dock förekommer det mer sÀllan att gÄrdar med mjölkproduktion utvecklar en ny verksamhetsgren dÄ de bedriver en intensiv produktion. Författarna har valt att utgÄ ifrÄn mjölkproduktionen dÄ denna produktion intresserar författarna med sina annorlunda förhÄllanden och komplexitet jÀmfört med andra lantbruksproduktioner. Författarna vill öka sin kunskap om att bedriva en intensiv produktion kombinerat med en eller flera nya verksamhetsgrenar. Problematiken kan vara att det Àr komplext att kombinera en intensiv mjölkproduktion med en ny verksamhetgren dÄ mjölkproduktionen Àr bÄde platsoch tidsbunden.